No description available.

Människors allmänna välbefinnande och livskvalitet påverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhället. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska åtgärder riktade till individer inom hälsovården med primär insomni. Resultatet visade att en kombination av åtgärder utifrån personliga behov gav bäst resultat men också att det rådde begreppsförvirring runt sömnhygieniska åtgärder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gäller de enskilda sömnhygieniska rådens effektivitet. Vidare forskning föreslås för att komma fram till gemensamma internationella sömnhygieniska råd för att effektivt kunna vidareutveckla de sömnhygieniska råden och hur dessa ska användas. / People's general well-being and quality of life is affected by their sleep. Costs referring to sleeping disorders increase for individuals, employers as well as society as a whole. The aim of this literature review was to describe the effects of sleep hygiene measures regarding individuals in the healthcare system with primary insomnia. The results from this study showed that a combination of interventions based on personal needs gave the best results furthermore that there was a confusion regarding concepts of sleep hygiene interventions and their effectiveness. Deeper knowledge is needed to evaluate the efficiency of each of the sleep hygiene advice. Future research is suggested in order to achieve common and unified international sleep hygiene advice to effectively enable further development to the sleep hygiene advice and guidelines.

Sömn är grundläggande för elitidrottares återhämtning och uppbyggnad. För ungdomar som elitidrottar kan upprätthållande av en god sömnkvalitet, sömnkvantitet och sömnhygien vara utmanande. Det huvudsakliga syftet med studien var att studera skillnader i sömnvanor mellan elitidrottande ungdomar och ungdomar som inte elitidrottar. Undersökningen riktades mot elevers sömnhygien med ett specifikt fokus på skärmanvändande. 504 elever deltog i enkätstudien varav 256 studerade på riksidrottsgymnasium och 248 på vanligt gymnasium. Signifikanta skillnader observerades där elitidrottande ungdomar hade bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet, men sämre sömnhygien än jämförelseelever. Skärmanvändande skiljde sig inte mellan grupperna. Resultatet pekade på att elitidrottande ungdomar hade sämre sovmiljö, men bättre sömnhygien när det gällde substansintag och insomningsfördröjande beteenden än jämförelseelever. Ett signifikant samband mellan sömnhygien och sömnkvalitet observerades. Specifika faktorer som predicerade sömnkvalitet hos RIG-elever var skärmanvändande efter sovförsök och uppvaknanden av aviseringar under natten. Slutsatser från studien är att även om elitidrottssatsande elever har bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet än elever på jämförelsegymnasium, finns det fortfarande stort utrymme för förbättring. Då elevernas sömnhygien kan anses vara bristfällig, pekar resultatet på att större fokus bör läggas på att ge eleverna optimala förutsättningar för bättre sömn. / Sleep is fundamental for an athlete’s recovery and adaptation. It can be hard for high school athletes to maintain good sleep quality, quantity and hygiene. The main purpose of this study was to examine differences in sleep habits between high school athletes and non-athlete high school adolescents. The students’ sleep hygiene was studied, and specific focus was drawn to screen time. 504 students participated in the survey whereas 256 studied at National Sports High Schools and 248 at a reference high school. Significant differences were observed suggesting that high school athletes had superior sleep quality and sleep quantity, but inferior sleep hygiene compared to the reference group. Screen time did not differ between the groups. The result showed that high school athletes had inferior sleep environment, but superior sleep hygiene regarding substance use and sleep delaying behaviors compared to the reference group. A significant correlation between sleep hygiene and sleep quality was observed. Specific factors predicting sleep quality for high school athletes were screen time after sleep attempt and awakenings due to notifications. The study’s conclusion is that there is still room for improvement even though high school athletes shows superior sleep quality and sleep quantity compared to the reference group. Since the students’ sleep hygiene can be seen as inadequate, the study suggests that interventions to support high school athletes’ optimal sleep should be considered.

Research on persuasive technologies for promoting healthy behaviours has been surging in recent years, but these technologies have the risk of being perceived as undesirable meddling. The current study puts forward a non-coercive and libertarian paternalistic alternative - the nudge theory. The foundation of the nudge theory is informed by the dual processing theory and can be categorized in two types - Type 1 nudging and Type 2 nudging. As design tools, two Type 1 nudging methods: default setting and manipulation of accessibility; and four Type 2 nudging methods: reminders, prompts, framing and precommitment strategies were selected to be featured. Sleep was chosen as the use case for this study, for it is associated with a number of non-communicable diseases yet considerably few studies of persuasive technology are about sleep. Better sleep hygiene is a significant means to improve sleep, therefore used as the design goal. The current study explores possible solutions for persuasive technologies for improving sleep hygiene, and better understand the design potentials and the persuasive characteristics of different types and methods of nudging. The research methodology is informed by scenario-based design. Five (four male and one female) academic professionals with backgrounds in interaction design, human-computer interaction, artificial intelligence and robotics took part in the study. Seven scenarios and thirteen prototypes were created to illustrate the situations and present the possible solutions. Results also showed that Type 1 nudging is considered more convenient and effective. However, the sense of control is better preserved in Type 2 nudging. In regard to nudging methods, default setting is considered as the most eective method under the condition of goal-alignment, but prone to error. Manipulation of accessibility should be designed so that the navigation is intuitive and the integrity of availability should not be damaged. Timing is the most prominent factor for reminders, and the influence of reminders could be reinforced by prioritizing and cross-platform availability. The presence of prompts could be emphasized by purposeful placement, and appropriateness should be considered. The perception of framing is highly subjective, therefore it should be user-tailored and context-aware. The effects of precommitment strategies are able to access higher-level motivation, but should be reinforced with other methods. To summarize the design principles, when designing nudges in persuasive technologies, the following factors should be considered: goal alignment, intuitiveness, context awareness, availability and accessing motivation. / Forskning inom temat persuasive teknologi för hälsoinriktade beteenden har ökat under den senaste tiden. Dock kan sådana teknologier oftast uppfattas som en oönskad inblandning i människors privata liv. Denna studie föreslår ett otvingade och libertarianskt paternalistiskt alternativ för att påverka val och beteenden – nudge teorin. Flera tidigare beprövade designverktyg betonas i denna teori. Nudge teorin har en dual process teoretisk bakgrund och kan delas in i två typer av nudging –- Typ 1 nudging och Typ 2 nudging. Bland Typ 1 verktyg väljs default setting och manipulation of accessibility, och bland Typ 2 metoder väljs reminders, prompts, framing och pre-commitment strategies. I syfte att illustrera detta användes sömn som exempel, då det har länkats till flera icke-smittsamma sjukdomar och få studier har försökt att undersöka motiverande design i relation till sömn. Bättre sömnhygien är ett betydelsefullt verktyg för att förbättra sömn och användes därför som målsättning. Denna studie undersöker möjliga alternativ för persuasive teknologi i syfte att förbättra sömn. Dessutom undersöktes potentialen av olika typer av persuasive teknologi och metoder för nudging. Den valda metodologi är en informerad scenariobaserad design. Fem akademiskt anställda, fyra män och en kvinna, med bakgrund inom interaction design, human-computer interaction, artificial intelligence och robotics, deltog i denna studie. Sju scenarion och tretton prototyper utarbetades för att illustrera en situation och presentera en möjlig lösning där sömnhygien kunde förbättras igenom persuasive teknologi. Resultaten visade att Typ 1 nudging ansågs vara mer lämpligt och effektiv. Emellertid bibehålls känslan av kontroll mer inom Typ 2 nudging. Default setting ansågs som mest effektiv inom betingelsen goal alignment, men med risk för bakslag. Manipulation of accessibility bör designas så att navigering är intuitiv och att integriteten av tillgänglighet inte störs. Tajming är den mest framträdande faktorn för reminders och deras påverkan skulle kunna framhävas igenom prioritering och cross-platform availability. Prompts skulle kunna framhävas mer igenom igenomtänkt placering där lämplighet är en drivande faktor. Uppfattningen av framing är mycket subjektiv och bör vara anpassad till användaren. Pre-commitment strategier har tillgång till högre motivation men bör förstärkas med andra medel.