<p>Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ”hetsätning”, ”att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt” samt att ”ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt”. Dessa resultat räcker dock inte för att påvisa att en av grupperna skulle ha ett högre riskbeteende för att utveckla en ätstörning. Framtida forskning bör fokuseras på att utreda inom vilka idrotter utövarna ligger i en förhöjd riskzon för utvecklandet av en ätstörning. Viktigt anses här också vara att utbildning av tränare och ledare förbättras för att dessa ska kunna identifiera och hantera ätstörningar.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.</p><p>Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.</p><p>Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen . Ekonomin är av mindre betydelse vid valet av gymnasium oavsett idrott.</p><p>Oavsett idrott och skola så upplever eleverna att satsningen på specialidrotten påverkats positivt genom att de gått i en idrottsklass. Eleverna på lokalt idrottsgymnasium fotboll är mindre nöjda med studieresultaten än eleverna på riksidrottsgymnasium fotboll. Eleverna på lokalt idrottsgymnasium golf är mer nöjda med studieresultaten än eleverna på riksidrottsgymnasium golf. Generellt är golfeleverna i stort sett nöjda, fotbollseleverna mindre nöjda med den personliga utvecklingen inom idrotten, eleverna på riksidrottsgymnasium fotboll något mer nöjda än eleverna på lokalt idrottsgymnasium fotboll.</p><p>Framtida målsättningen med idrotten är hög hos i stort sett samtliga elever, något högre hos de elever som går på riksidrottsgymnasierna än hos de elever som går på lokala gymnasiet. De flesta siktar på att nå nationell eller internationell nivå, samtliga elever på riksidrottsgymnasiet golf siktar på att nå internationell nivå. Målsättningen med studier är också hög, 33 av de 48 elever som svarade på enkäten hade för avsikt att studera på universitet eller högskola. Av dessa hade 22 elever som målsättning att kombinera en satsning på idrotten med studier.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier. Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever. Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen . Ekonomin är av mindre betydelse vid valet av gymnasium oavsett idrott. Oavsett idrott och skola så upplever eleverna att satsningen på specialidrotten påverkats positivt genom att de gått i en idrottsklass. Eleverna på lokalt idrottsgymnasium fotboll är mindre nöjda med studieresultaten än eleverna på riksidrottsgymnasium fotboll. Eleverna på lokalt idrottsgymnasium golf är mer nöjda med studieresultaten än eleverna på riksidrottsgymnasium golf. Generellt är golfeleverna i stort sett nöjda, fotbollseleverna mindre nöjda med den personliga utvecklingen inom idrotten, eleverna på riksidrottsgymnasium fotboll något mer nöjda än eleverna på lokalt idrottsgymnasium fotboll. Framtida målsättningen med idrotten är hög hos i stort sett samtliga elever, något högre hos de elever som går på riksidrottsgymnasierna än hos de elever som går på lokala gymnasiet. De flesta siktar på att nå nationell eller internationell nivå, samtliga elever på riksidrottsgymnasiet golf siktar på att nå internationell nivå. Målsättningen med studier är också hög, 33 av de 48 elever som svarade på enkäten hade för avsikt att studera på universitet eller högskola. Av dessa hade 22 elever som målsättning att kombinera en satsning på idrotten med studier.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ”hetsätning”, ”att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt” samt att ”ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt”. Dessa resultat räcker dock inte för att påvisa att en av grupperna skulle ha ett högre riskbeteende för att utveckla en ätstörning. Framtida forskning bör fokuseras på att utreda inom vilka idrotter utövarna ligger i en förhöjd riskzon för utvecklandet av en ätstörning. Viktigt anses här också vara att utbildning av tränare och ledare förbättras för att dessa ska kunna identifiera och hantera ätstörningar.

Det finns flera vägar att gå för att uppnå en karriär som elitidrottare. En väg som majoriteten av svenska elitidrottare har gemensamt är att de genomförde sin elitsatsning i samband med att de gick en s.k. Nationell idrottsutbildning (NIU) eller ett Riksidrottsgymnasium (RIG). Tidigare forskning pekar på att förberedelser inför karriärövergångar hos elitidrottare är nödvändiga för att idrottaren ska få bästa möjliga förutsättningar. Likaså ska studie- och yrkesvägledning i skolan syfta till att eleven ska lära sig att göra väl underbyggda val återkommande gånger i sin framtida karriär. Denna kvalitativa studie fördjupar sig i vilka utmaningar de elitsatsande eleverna kan ställas inför samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har när det gäller den elitsatsande gymnasieeleven. Resultatet pekar bland annat mot att det är få av de elitsatsande eleverna som tänkt långsiktigt och förstår innebörden av RIG eller NIU när de antagits till programmen, de elitsatsande eleverna måste ta stort ansvar i ung ålder och står inför en osäker framtid. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det kommer till den elitsatsande gymnasieeleven men träffar inte eleverna i det vardagliga sammanhanget. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, specialidrottslärare och andra viktiga vuxna runt om eleven är en förutsättning för att eleven ska få så bra vägledning som möjligt.

Elever som kombinerar sin gymnasietid med elitidrottande ställs inför ett flertal utmaningar som bland annat leder till ökad stress. För att de på bästa möjliga vis ska kunna ta sig an dessa utmaningar finns de anställda coacherna på riksidrottsgymnasierna till deras förfogande. Coacherna spenderar mycket tid med eleverna och planerar träningen, ger råd och bedömer dessa i ämnet specialidrott. Men hur ser egentligen elevernas relation med tränarna ut, och skiljer den sig åt beroende på kön, årskurs eller typ av idrott? Data samlades in på 61 elever med hjälp av CART-Q-enkäten samt med frågor som berörde just kön, årskurs och typ av idrott. Resultatet visar på att eleverna enligt CART-Q uppfattar relationen som god (m = 6,00). Inga signifikanta skillnader sågs mellan de olika bakgrundsvariablerna och coach-atletrelationen. Denna goda syn på relationen kan möjligtvis leda till goda eller förbättrade prestationer samt bidra till ett bättre mående utanför idrotten. Mer forskning behövs för att säkerställa hur coach-atletrelationen påverkar elever på riksidrottsgymnasier.

"Orka mest, göra allt" är en kandidatuppsats vars syfte har varit att med utgångspunkt i ett specifikt riksidrottsgymnasium lära mer om idrottselevers upplevelser och erfarenheter av att passa in. Detta i förhållande till den miljön de tränar, bor, lever och går i skolan i. Framförallt har jag fokuserat på hur idrottseleverna pratar om hur det är att passa in, eller inte passa in, på RIG, respektive hur de konstruerar olika förutsättningar för att passa in. De teoretiska perspektiven som uppsatsen grundar sig i är först riksidrottsgymnasiet som en nästintill total institution. Inramningen är baserad på dels Erving Goffmans (2015) beskrivning av totala institutioner, dels Eric D. Anderson (2009) argument om konkurrenskraftig institutionaliserad sport. Det andra teoretiska perspektivet är tillhörighet och tillhörighetspolitik, baserad på Nira Yuval-Davis (2006) förklaring. För att kunna skapa en förståelse för idrottselevernas sätt att leva valdes en kvalitativ forskningsteknik, närmare bestämt deltagande observation, informella samtal och intervjuer. Analysen visade att tillhörigheten är flytande och föränderlig och att de olika sociala konstellationerna som idrottselevernas vardag utspelar sig i samspelar med varandra, samtidigt som det går att separera dem. Inom RIG finns det krav på idrottsliga prestationer och resultat, men framförallt är deras liv en social verksamhet. Målsättningen på RIG är att uppnå en slags idealbild av att vara elitidrottare, och tillhörighet bland idrottseleverna visade sig ofta genom en paradoxal blandning av krav på att både idrottsligt anstränga sig och att inte anstränga sig. Inom RIG ser vi därför hur den individuella identiteten synonymt med både social och kollektiv identitet.

Syfte Syftet med denna uppsats är att identifiera skillnader mellan manliga professionella svenska ishockeyspelare från säsongen 2017/2018 när det handlar om deltagande inom TV-pucken, ungdoms och juniorlandslag samt studier vid RIG. Vidare avses att undersöka Relative Age Effect (RAE) med syfte att identifiera födelsekvartal bland individerna. Metod I detta arbete har en statistisk analys utförts. Informationen har inhämtats från diverse hemsidor. Eliteprospects och SCB är arbetets största informationskällor. Tillvägagångsättet har bestått av en kvantitativ metod där statistik inhämtats och bearbetats samt kategoriserats, vidare har Chi2-tester genomförts för att undersöka om det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Resultat Utifrån en kvantitativ undersökning har resultat angående skillnaderna när det handlar om deltagande inom TV-pucken, ungdoms- och juniorlandslag samt studerande vid RIG tagits fram. Utifrån resultaten syns att NHL är den liga som har flest deltagare inom de sammanhang som undersökts procentuellt. Vidare har SHL en större procentandel som deltagit i sammanhangen än vad HA har förutom i TV-pucken där ligorna i princip är likvärdiga. Frågeställningen kring RAE visar att det finns indikationer på att det förekommer i SHL samt HA, dock inte i NHL bland spelarna i urvalsgruppen. Även genomfördes Chi2 tester som utgått från signifikansnivån 0.05 med ett critical value på 7,82 samt 3, 84 beroende på om det använts fyra eller två variabler i uträkningen. Av femton tester har åtta tester varit statistiskt signifikanta i skillnaderna mellan grupperna som jämförts. Slutsatser Utifrån resultaten som tagits fram är det tydligt att det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan ligorna som undersökts. För att nå professionell nivå är det en tydlig fördel att delta i TV-pucken, ungdoms- och juniorlandslag samt studera vid RIG, framförallt om sannolikheten för att ha möjlighet att spela i NHL ska vara hög. Även syns tecken på RAE i SHL och HA, dock skulle en studie med ett större urval där fler idrotter involveras ge möjlighet att generalisera kring hur åldersfördelning ser ut inom professionell idrott generellt. / Purpose The purpose with this essay is to identify the differences between professional Swedish male hockey players from the 2017/2018 season which have played in the NHL, SHL and HA. The compression consists of looking at the differences in participation concerning TV-pucken, youth- and junior national-teams and studies at RIG. Furthermore, it refers to explore if there is any sign of Relative Age Effect (RAE) among the participants. Methods In this essay a statistical investigation has been done. The information has been collected from different websites with open registers. Eliteprospects and SCB is the biggest sources of information for the investigation. Results By a quantitative investigation concerning participation in TV-pucken, youth-and junior national-teams and studies at RIG results has been produced. From that it´s visible that the NHL is the league which have the most participants in the examined contexts based on percentage. Furthermore, the SHL have a bigger percentage which have participated in the examined contexts then HA, with exception for TV-pucken where the results where similar. The issue concerning RAE shows indications of it in SHL and HA, but not in the NHL when looking at the selected group. Also, performed where Chi-2 tests that where compared to a significance level of 0.05 which means a critical value of 7,82 or 3,64 depending on if two or four variables parted in the calculation. Out of fifteen tests, eight of them showed out to be statistically significant. Conclusion By the results which have been brought out its visible that there are statistical significant differences between the examined leagues. To be able the reach professional level there is a clear advantage to participate in the examined contexts, especially if a possibility to play in the NHL will appear. Also, it shows signs of RAE in the SHL and HA, though a study on a larger group of individuals performing different sport would give the possibility to generalize the group of professional athletes.

Sömn är grundläggande för elitidrottares återhämtning och uppbyggnad. För ungdomar som elitidrottar kan upprätthållande av en god sömnkvalitet, sömnkvantitet och sömnhygien vara utmanande. Det huvudsakliga syftet med studien var att studera skillnader i sömnvanor mellan elitidrottande ungdomar och ungdomar som inte elitidrottar. Undersökningen riktades mot elevers sömnhygien med ett specifikt fokus på skärmanvändande. 504 elever deltog i enkätstudien varav 256 studerade på riksidrottsgymnasium och 248 på vanligt gymnasium. Signifikanta skillnader observerades där elitidrottande ungdomar hade bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet, men sämre sömnhygien än jämförelseelever. Skärmanvändande skiljde sig inte mellan grupperna. Resultatet pekade på att elitidrottande ungdomar hade sämre sovmiljö, men bättre sömnhygien när det gällde substansintag och insomningsfördröjande beteenden än jämförelseelever. Ett signifikant samband mellan sömnhygien och sömnkvalitet observerades. Specifika faktorer som predicerade sömnkvalitet hos RIG-elever var skärmanvändande efter sovförsök och uppvaknanden av aviseringar under natten. Slutsatser från studien är att även om elitidrottssatsande elever har bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet än elever på jämförelsegymnasium, finns det fortfarande stort utrymme för förbättring. Då elevernas sömnhygien kan anses vara bristfällig, pekar resultatet på att större fokus bör läggas på att ge eleverna optimala förutsättningar för bättre sömn. / Sleep is fundamental for an athlete’s recovery and adaptation. It can be hard for high school athletes to maintain good sleep quality, quantity and hygiene. The main purpose of this study was to examine differences in sleep habits between high school athletes and non-athlete high school adolescents. The students’ sleep hygiene was studied, and specific focus was drawn to screen time. 504 students participated in the survey whereas 256 studied at National Sports High Schools and 248 at a reference high school. Significant differences were observed suggesting that high school athletes had superior sleep quality and sleep quantity, but inferior sleep hygiene compared to the reference group. Screen time did not differ between the groups. The result showed that high school athletes had inferior sleep environment, but superior sleep hygiene regarding substance use and sleep delaying behaviors compared to the reference group. A significant correlation between sleep hygiene and sleep quality was observed. Specific factors predicting sleep quality for high school athletes were screen time after sleep attempt and awakenings due to notifications. The study’s conclusion is that there is still room for improvement even though high school athletes shows superior sleep quality and sleep quantity compared to the reference group. Since the students’ sleep hygiene can be seen as inadequate, the study suggests that interventions to support high school athletes’ optimal sleep should be considered.

Sverige finns det Riksidrottsgymnasier och Nationella idrottsutbildningar som erbjuder ett utbildningsprogram med specialidrott för att elitidrottande ungdomar ska kunna kombinera idrott och studier. Ungdomarna ska få möjlighet att utvecklas både inom sin idrott och inom sin utbildning och på så sätt bli ”vinnare i långa loppet” med både en idrottskarriär och sedan även en yrkeskarriär som de lagt grunden till med studier under idrottsåren. För att ungdomar ska lyckas med elitidrott och studier är det viktigt att se till helheten. Tidigare forskning inom ”dubbla karriärer” tar utgångspunkt från det holistiska perspektivet som beskriver betydelsen av balans mellan idrott, skola och privatliv. Studierna nämner helheten som viktig för ungdomar ska må bra och kunna prestera i sin idrott och i sin utbildning. De olika forskningsstudierna utgår och lägger tyngdpunkten på idrottsdelen, idrottsmiljöerna och tränare. De pekar på betydelsen av skolan och på betydelsen av helheten idrott, skola och privatliv men går ej på djupet med hur lärarens undervisning eller elevens lärande ska utformas för bästa resultat. Diskursen som analyseras i detta arbete är ”matematikundervisning på ett idrottsgymnasium”. Forskningsfrågan som ställs och som formar diskursen lyder: Vilka är de didaktiska perspektiven i idrottselevernas utbildningsmiljö, specifikt inom matematikundervisning och vad görs viktigt i matematikundervisningen sedd som diskurs? Matematiklärarna och idrottseleverna sätts i fokus och studien undersöker, hur de beskriver olika företeelser när de ger sin bild av matematikundervisningen på skolan. Studien tar utgångspunkt från det didaktiska perspektivet/lärarperspektivet i idrottselevernas utbildningsmiljö. Data samlades in genom intervjuer med matematiklärare och en enkät till idrottselever på ett Riksidrottsgymnasium med cirka 60 idrottselever, under vårterminen 2019. I analysresultatet framstår diskursens normer, högt värderade ståndpunkter och dilemma som fem teman: ”det viktiga matematikämnet”, ”den goda idrottseleven”, ”dilemmat runt idrottselevens frånvaro”, ”strategier för stöd” och ”studieformens otydlighet”. Slutsatsen pekar på att det så tydligt frammanas en ideal bild av en framgångsrik elev, att matematikämnet värderas så viktigt och svårt utifrån sin tradition och att den specifikastudieformen för matematikundervisning för idrottselever saknar tydlig form. Studieformen kan beskrivas som lärarledd klassrumsundervisning kompletterad med olika anpassningar för att underlätta för idrottselevernas självstudier. Studiens diskursiva analys beskriver också vad som ses som framgångsfaktorer, vilket sammanfattas i idrottselevernas stora egna ansvar, motivation och förmåga att planera in och genomföra självstudier samt matematiklärarnas olika anpassningar och stöd för att underlätta idrottselevernas självstudier. / The Swedish model of elite sports secondary schools consist of Riksidrottsgymnasium, RIG,and National Sports Education Programs, NIU, which offer a training program with specialized sports to student-athletes in order for them to combine sport and study. The underlying philosophy for the model is seen as creating “winners in the long run” in preparingstudent-athletes for a post-athletic career, as well as coping with current demands to optimise development in an elite sporting career. For young student-athletes to successfully combine elite sport and study, it is important tohave a holistic perspective. Previous research in “dual careers” is based on the holistic perspective that describes the importance of a balance between sport, school and private life. The studies point out that the student-athlete has a challenging life situation to manage andit is important for the young student-athlete to feel good to be able to perform both in sportand study. The various research studies are based on and emphasize the sport, the sportenvironments and coaches. They put focus on the importance of the education and theimportance of the holistic perspective of sport, school and private life but do not go into depthhow the teacher's teaching or the student's way of learning should be designed for best results. This discourse analysis is defined as “mathematics at an elite sport secondary school”. The research question which shapes the given discourse reads: “What are the didactic perspectives in the student-athlete's educational environment, especially in mathematics teaching, seen as discourse?” The math teachers and the student-athletes are put into focus and the study investigates how they describe the math education at the RIG-school. The study is based onthe didactic perspective/teaching perspective in the student-athlete's educational environment. Data for the study was collected through interviews with math teachers and a questionnairefor student-athletes, at a RIG-school with approximately 60 student-athletes, during thespring of 2019.In the results of the analysis, the norms of the discourse, highly valued positions and dilemmaappear as five themes: “the important math-subject”, “the good student-athlete”, “thedilemma of the student-athlete's absence”, “strategies for support” and “the ambiguity of theform of the mathematics education”. These findings point to the fact that an ideal image of a successful student-athlete is clearly presented, that the math-subject is valued important and difficult based on its tradition and that the specific study form for mathematics education for student-athletes lacks a clear form. The model that is applied for the mathematics education at the RIG-school can be describedas teacher-led classroom education supplemented with various adaptations to facilitate the student-athletes' self-studies. In this study the discursive analysis also point out the success factors, which are summarized as the student-athletes' high responsibility, motivation and ability to plan and carry out self studies as well as the math teachers' various adaptations and support to facilitate the student athletes' self-studies.