Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om matchstatistik och/eller deltagande i europeiska ungdomsmästerskap kan användas för att identifiera talanger inom landslagsverksamheten vid olika åldrar och i olika åldersklasser. Utifrån detta antas frågeställningarna: (1) Är det viktigt att delta i europeiska ungdomsmästerskap vid viss ålder eller i specifika åldersklasser för att nå seniorlandslag? (2) Är det viktigt att delta i många europeiska ungdomsmästerskap, spela många matcher eller vinna många matcher för att nå seniorlandslag? (3) Är det viktigt att prestera väl inom vissa matchstatistiska variabler vid europeiska ungdomsmästerskap – totalt eller vid viss ålder – för att nå seniorlandslag?   Metod Studien hade en kvantitativ ansats. Urvalet bestod av manliga basketspelare födda 1988-1992 som deltagit i europeiska ungdomsmästerskap (n = 2872). Spelarna placerades i kategorierna senior (nått seniorlandslag innan eller vid 23 års ålder) och icke-senior (ej nått seniorlandslag innan 23 års ålder). Datainsamlingen skedde genom inhämtning och sammanställning av officiell matchstatistik från internationella basketbollförbundet (FIBA). Jämförande analys mellan grupperna senior och icke-senior gjordes med hjälp av Chi2-test och oberoende Mann-Whitney U-test.   Resultat Studien visar att antal mästerskap och antal spelade matcher är variabler som skiljer grupperna från varandra. Dessutom visar resultaten att spelare som deltar som underårig i en åldersklass i större utsträckning når seniorlandslag. Dock antyder resultaten att det inte är viktigt att vinna, då varken vinstprocent eller matcher vunna under ett mästerskap skilde grupperna åt. Gruppen senior hade signifikant högre värden inom alla matchstatistiska variabler förutom fouls per minut, där gruppen icke-senior hade ett signifikant högre värde.   Slutsats Studien visar på att matchstatistik och statistik kring deltagande i bör kunna användas som talangidentifikationsverktyg då flera variabler skiljer de som når seniorlandslag från de som inte gör det. Dock behövs ytterligare forskning – framförallt kring de matchstatistiska variablerna – för att kunna utveckla mer precisa modeller som kan omsättas i praktiken.

Syfte Syftet med denna uppsats är att identifiera skillnader mellan manliga professionella svenska ishockeyspelare från säsongen 2017/2018 när det handlar om deltagande inom TV-pucken, ungdoms och juniorlandslag samt studier vid RIG. Vidare avses att undersöka Relative Age Effect (RAE) med syfte att identifiera födelsekvartal bland individerna. Metod I detta arbete har en statistisk analys utförts. Informationen har inhämtats från diverse hemsidor. Eliteprospects och SCB är arbetets största informationskällor. Tillvägagångsättet har bestått av en kvantitativ metod där statistik inhämtats och bearbetats samt kategoriserats, vidare har Chi2-tester genomförts för att undersöka om det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Resultat Utifrån en kvantitativ undersökning har resultat angående skillnaderna när det handlar om deltagande inom TV-pucken, ungdoms- och juniorlandslag samt studerande vid RIG tagits fram. Utifrån resultaten syns att NHL är den liga som har flest deltagare inom de sammanhang som undersökts procentuellt. Vidare har SHL en större procentandel som deltagit i sammanhangen än vad HA har förutom i TV-pucken där ligorna i princip är likvärdiga. Frågeställningen kring RAE visar att det finns indikationer på att det förekommer i SHL samt HA, dock inte i NHL bland spelarna i urvalsgruppen. Även genomfördes Chi2 tester som utgått från signifikansnivån 0.05 med ett critical value på 7,82 samt 3, 84 beroende på om det använts fyra eller två variabler i uträkningen. Av femton tester har åtta tester varit statistiskt signifikanta i skillnaderna mellan grupperna som jämförts. Slutsatser Utifrån resultaten som tagits fram är det tydligt att det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan ligorna som undersökts. För att nå professionell nivå är det en tydlig fördel att delta i TV-pucken, ungdoms- och juniorlandslag samt studera vid RIG, framförallt om sannolikheten för att ha möjlighet att spela i NHL ska vara hög. Även syns tecken på RAE i SHL och HA, dock skulle en studie med ett större urval där fler idrotter involveras ge möjlighet att generalisera kring hur åldersfördelning ser ut inom professionell idrott generellt. / Purpose The purpose with this essay is to identify the differences between professional Swedish male hockey players from the 2017/2018 season which have played in the NHL, SHL and HA. The compression consists of looking at the differences in participation concerning TV-pucken, youth- and junior national-teams and studies at RIG. Furthermore, it refers to explore if there is any sign of Relative Age Effect (RAE) among the participants. Methods In this essay a statistical investigation has been done. The information has been collected from different websites with open registers. Eliteprospects and SCB is the biggest sources of information for the investigation. Results By a quantitative investigation concerning participation in TV-pucken, youth-and junior national-teams and studies at RIG results has been produced. From that it´s visible that the NHL is the league which have the most participants in the examined contexts based on percentage. Furthermore, the SHL have a bigger percentage which have participated in the examined contexts then HA, with exception for TV-pucken where the results where similar. The issue concerning RAE shows indications of it in SHL and HA, but not in the NHL when looking at the selected group. Also, performed where Chi-2 tests that where compared to a significance level of 0.05 which means a critical value of 7,82 or 3,64 depending on if two or four variables parted in the calculation. Out of fifteen tests, eight of them showed out to be statistically significant. Conclusion By the results which have been brought out its visible that there are statistical significant differences between the examined leagues. To be able the reach professional level there is a clear advantage to participate in the examined contexts, especially if a possibility to play in the NHL will appear. Also, it shows signs of RAE in the SHL and HA, though a study on a larger group of individuals performing different sport would give the possibility to generalize the group of professional athletes.