<p>Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskning</p><p>är av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapa</p><p>en djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety och</p><p>självförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenska</p><p>basketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet.</p><p>Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2.</p><p>Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden.</p><p>Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starka</p><p>påverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom även</p><p>att hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. I</p><p>diskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges på</p><p>framtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott.</p>

Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskning är av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety och självförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenska basketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet. Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2. Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden. Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starka påverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom även att hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. I diskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges på framtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka basketspelares kroppssammansättning i förhållande till prestation. Frågeställningen som besvaras är: Finns det något samband mellan kroppssammansättning och prestation i form av guardspelarens statistik för: assist, block, effektivitet, poäng, returer, steal och turnover i Sveriges U20 landslag? Metod: I studien undersöktes antropometri på svenska U20 landslagsspelare från år 2005 till 2017. Den antropometriska datan erhölls av Svenska basketbollförbundet och den statistiska insamlingen är från FIBAs officiella hemsida. Studien har en kvantitativ ansats i form av att spelares prestationsmått korrelerades med de antropometriska mätningarna. Separat utöver detta grupperades datan upp i median för att påvisa skillnader inom antropometrins högsta och lägsta värde. Linjär regression utfördes för att finna eventuella korrelationer mellan antropometri och prestation. Studiens T-test användes för att analysera grupperingarna enligt median. Resultat: I herrarnas korrelationsresultat påvisades att större längd och räckhöjd hade en signifikant koppling till fler utförda blockar medan större räckvidd resulterade i fler returer. Herrarnas grupperingsresultat konstaterade att spelarna med kortare längd genomförde flest assist och de med större räckvidd hade bättre resultat i effektivitet, poäng och returer. I damernas korrelationsresultat fanns signifikanta resultat på att mindre vikt leder till fler assist. Större räckhöjd och räckvidd indikerade fler blockar och returer, även högre längd påvisade fler returer. Damernas grupperingsresultat konstaterade att de med högst längd och räckhöjd utförde flest blockar och returer. Slutsats: Studien har kunnat påvisa att basketspelares antropometri oavsett kön har en korrelation till antalet returer, assist och blockar vid spel. Större spelare tar fler returer och gör mer blockar medan mindre spelare oftast gör fler assist. Viktigt att beakta är att längd inte är den enda framgångsfaktorn vid spel, då andra faktorer som existerar kan spela stor roll i ett spels utveckling. Resultatet som fåtts fram kan vägleda en tränares taktik och beslut i matchspelet. / <p>Ämneslärarprogramet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om matchstatistik och/eller deltagande i europeiska ungdomsmästerskap kan användas för att identifiera talanger inom landslagsverksamheten vid olika åldrar och i olika åldersklasser. Utifrån detta antas frågeställningarna: (1) Är det viktigt att delta i europeiska ungdomsmästerskap vid viss ålder eller i specifika åldersklasser för att nå seniorlandslag? (2) Är det viktigt att delta i många europeiska ungdomsmästerskap, spela många matcher eller vinna många matcher för att nå seniorlandslag? (3) Är det viktigt att prestera väl inom vissa matchstatistiska variabler vid europeiska ungdomsmästerskap – totalt eller vid viss ålder – för att nå seniorlandslag?   Metod Studien hade en kvantitativ ansats. Urvalet bestod av manliga basketspelare födda 1988-1992 som deltagit i europeiska ungdomsmästerskap (n = 2872). Spelarna placerades i kategorierna senior (nått seniorlandslag innan eller vid 23 års ålder) och icke-senior (ej nått seniorlandslag innan 23 års ålder). Datainsamlingen skedde genom inhämtning och sammanställning av officiell matchstatistik från internationella basketbollförbundet (FIBA). Jämförande analys mellan grupperna senior och icke-senior gjordes med hjälp av Chi2-test och oberoende Mann-Whitney U-test.   Resultat Studien visar att antal mästerskap och antal spelade matcher är variabler som skiljer grupperna från varandra. Dessutom visar resultaten att spelare som deltar som underårig i en åldersklass i större utsträckning når seniorlandslag. Dock antyder resultaten att det inte är viktigt att vinna, då varken vinstprocent eller matcher vunna under ett mästerskap skilde grupperna åt. Gruppen senior hade signifikant högre värden inom alla matchstatistiska variabler förutom fouls per minut, där gruppen icke-senior hade ett signifikant högre värde.   Slutsats Studien visar på att matchstatistik och statistik kring deltagande i bör kunna användas som talangidentifikationsverktyg då flera variabler skiljer de som når seniorlandslag från de som inte gör det. Dock behövs ytterligare forskning – framförallt kring de matchstatistiska variablerna – för att kunna utveckla mer precisa modeller som kan omsättas i praktiken.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om tidig specialisering är en förutsättning för att uppnå elitnivå inom de estetiska idrotterna konståkning och truppgymnastik samt försöka få en förståelse för vilka för- och nackdelar tidig specialisering kan tänkas få för individen och den framtida elitkarriären. Följande frågeställningar skall besvaras i studien: Hur ser idrottsbakgrunden ut för samtliga landslagsutövarna inom konståkning och truppgymnastik? Hur beskriver landslagsutövarna sin idrottskarriär, inklusive eventuell specialisering och diversifiering? Metod En deduktiv enkät med totalt 7 frågor skickades ut till de 34 landslagsutövarna för att få en överblick över/kring hur deras idrottsbakgrund såg ut. 29 stycken valde att svara varav 14 var kvinnor och 15 var män, 10 konståkare och 18 truppgymnaster. Därefter kunde intervjupersonerna väljas utifrån de svar de angivit och som ansågs relevanta för studien, 2 från varje sport, 2 män och 2 kvinnor, med olika bakgrund inom sporterna. En semistrukturerad intervjuguide skapades för att samla så mycket information från deltagarna som möjligt. Efter transkribering togs citat ut och en induktiv metod användes för att skapa en modell med de svar som angivits av atleterna. Resultat Studien visade att det var stor spridning inom de båda landslagen gällande när atleterna börjat, specialiserat sig, utövat olika idrotter och dylikt. De fyra intervjupersonerna hade en mängd likheter och olikheter i deras väg till landslaget. Det skiljer sig i när de började utöva sporterna, några hade mest lek i träningen och andra tränade med målet att bli bättre redan första året. Kvinnorna hade fler skador än männen, endast en av de fyra atleterna hade slutat och tagit en paus i sin karriär. Stöttningen hemifrån och lagamraterna/kompisarna hade också olika stor inverkan på de fyra intervjupersonerna. Slutsats Tidig specialisering framkommer inte som ett måste för att nå det svenska landslaget i konståkning och truppgymnastik.

No description available.