Det finns flera vägar att gå för att uppnå en karriär som elitidrottare. En väg som majoriteten av svenska elitidrottare har gemensamt är att de genomförde sin elitsatsning i samband med att de gick en s.k. Nationell idrottsutbildning (NIU) eller ett Riksidrottsgymnasium (RIG). Tidigare forskning pekar på att förberedelser inför karriärövergångar hos elitidrottare är nödvändiga för att idrottaren ska få bästa möjliga förutsättningar. Likaså ska studie- och yrkesvägledning i skolan syfta till att eleven ska lära sig att göra väl underbyggda val återkommande gånger i sin framtida karriär. Denna kvalitativa studie fördjupar sig i vilka utmaningar de elitsatsande eleverna kan ställas inför samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har när det gäller den elitsatsande gymnasieeleven. Resultatet pekar bland annat mot att det är få av de elitsatsande eleverna som tänkt långsiktigt och förstår innebörden av RIG eller NIU när de antagits till programmen, de elitsatsande eleverna måste ta stort ansvar i ung ålder och står inför en osäker framtid. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det kommer till den elitsatsande gymnasieeleven men träffar inte eleverna i det vardagliga sammanhanget. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, specialidrottslärare och andra viktiga vuxna runt om eleven är en förutsättning för att eleven ska få så bra vägledning som möjligt.

En nationell idrottsutbildning finns för de idrottare som vill kombinera sin idrott på elitnivå med sina gymnasiestudier (Svensk idrott, 2016). Syftet med denna studie var att undersöka elevers tankar, känslor samt upplevelser av att studera på ett elitidrottsgymnasium både generellt och under skadeperioder. Studien ville också undersöka om det fanns behov av extra stöttning i form av en coach främst under deras skadeperioder. För insamling av data har kvalitativa intervjuer gjorts med åtta elever från ett NIU- gymnasium med inriktning fotboll. Observationer har även använts i studien där direkta, deltagande observationer pågått två gånger i veckan, tre timmar per tillfälle under en månads tid. Observationerna fungerade som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visade att eleverna hade väldigt fullspäckade dagar där det var svårt att hinna med fritidsintressen och studier då träningen prioriterades i första hand. Resultatet visade även att majoriteten hade velat ha mer stöd under deras rehabiliteringsperiod då det många gånger har varit väldigt tufft för vissa av dem att klara av det själv. Samtliga intervjupersoner menade även att en extra coach skulle vara fördelaktigt då denne skulle skapa en större motivation till rehabiliteringen och även vara någon att prata med vid sidan av. / The national sports school is a program for the athletes who wants to combine elite sports with their education (Svensk idrott, 2016). The purpose of this study was to investigate the students’ thoughts, emotions and experiences of studying at this program, both generally and during periodes of rehabilitation. The study also want to investigate if there is a need of extra support from a coach primarily during times of rehabilitation. Qualitative interviews with students from a NIU focused on football has been made for collecting data. Both direct and participatory observations went on twice a week, three hours at a time during a month and have been used in the study. These observations worked as a complement to the interviews. The result showed that the students had very full days where it was difficult to find time for hobbies and schoolworks. Training was priority over school partly because it was more fun but also there was no energy left for studying when time was available. The result did also show that the majority of students would have liked more support during their rehabilitation period, as many times it was really tough to handle by themselves. All of the interviewees did suggest that an extra coach would be beneficial as this would create more motivation for rehabilitation and also be someone on the side to talk to.