Sverige finns det Riksidrottsgymnasier och Nationella idrottsutbildningar som erbjuder ett utbildningsprogram med specialidrott för att elitidrottande ungdomar ska kunna kombinera idrott och studier. Ungdomarna ska få möjlighet att utvecklas både inom sin idrott och inom sin utbildning och på så sätt bli ”vinnare i långa loppet” med både en idrottskarriär och sedan även en yrkeskarriär som de lagt grunden till med studier under idrottsåren. För att ungdomar ska lyckas med elitidrott och studier är det viktigt att se till helheten. Tidigare forskning inom ”dubbla karriärer” tar utgångspunkt från det holistiska perspektivet som beskriver betydelsen av balans mellan idrott, skola och privatliv. Studierna nämner helheten som viktig för ungdomar ska må bra och kunna prestera i sin idrott och i sin utbildning. De olika forskningsstudierna utgår och lägger tyngdpunkten på idrottsdelen, idrottsmiljöerna och tränare. De pekar på betydelsen av skolan och på betydelsen av helheten idrott, skola och privatliv men går ej på djupet med hur lärarens undervisning eller elevens lärande ska utformas för bästa resultat. Diskursen som analyseras i detta arbete är ”matematikundervisning på ett idrottsgymnasium”. Forskningsfrågan som ställs och som formar diskursen lyder: Vilka är de didaktiska perspektiven i idrottselevernas utbildningsmiljö, specifikt inom matematikundervisning och vad görs viktigt i matematikundervisningen sedd som diskurs? Matematiklärarna och idrottseleverna sätts i fokus och studien undersöker, hur de beskriver olika företeelser när de ger sin bild av matematikundervisningen på skolan. Studien tar utgångspunkt från det didaktiska perspektivet/lärarperspektivet i idrottselevernas utbildningsmiljö. Data samlades in genom intervjuer med matematiklärare och en enkät till idrottselever på ett Riksidrottsgymnasium med cirka 60 idrottselever, under vårterminen 2019. I analysresultatet framstår diskursens normer, högt värderade ståndpunkter och dilemma som fem teman: ”det viktiga matematikämnet”, ”den goda idrottseleven”, ”dilemmat runt idrottselevens frånvaro”, ”strategier för stöd” och ”studieformens otydlighet”. Slutsatsen pekar på att det så tydligt frammanas en ideal bild av en framgångsrik elev, att matematikämnet värderas så viktigt och svårt utifrån sin tradition och att den specifikastudieformen för matematikundervisning för idrottselever saknar tydlig form. Studieformen kan beskrivas som lärarledd klassrumsundervisning kompletterad med olika anpassningar för att underlätta för idrottselevernas självstudier. Studiens diskursiva analys beskriver också vad som ses som framgångsfaktorer, vilket sammanfattas i idrottselevernas stora egna ansvar, motivation och förmåga att planera in och genomföra självstudier samt matematiklärarnas olika anpassningar och stöd för att underlätta idrottselevernas självstudier. / The Swedish model of elite sports secondary schools consist of Riksidrottsgymnasium, RIG,and National Sports Education Programs, NIU, which offer a training program with specialized sports to student-athletes in order for them to combine sport and study. The underlying philosophy for the model is seen as creating “winners in the long run” in preparingstudent-athletes for a post-athletic career, as well as coping with current demands to optimise development in an elite sporting career. For young student-athletes to successfully combine elite sport and study, it is important tohave a holistic perspective. Previous research in “dual careers” is based on the holistic perspective that describes the importance of a balance between sport, school and private life. The studies point out that the student-athlete has a challenging life situation to manage andit is important for the young student-athlete to feel good to be able to perform both in sportand study. The various research studies are based on and emphasize the sport, the sportenvironments and coaches. They put focus on the importance of the education and theimportance of the holistic perspective of sport, school and private life but do not go into depthhow the teacher's teaching or the student's way of learning should be designed for best results. This discourse analysis is defined as “mathematics at an elite sport secondary school”. The research question which shapes the given discourse reads: “What are the didactic perspectives in the student-athlete's educational environment, especially in mathematics teaching, seen as discourse?” The math teachers and the student-athletes are put into focus and the study investigates how they describe the math education at the RIG-school. The study is based onthe didactic perspective/teaching perspective in the student-athlete's educational environment. Data for the study was collected through interviews with math teachers and a questionnairefor student-athletes, at a RIG-school with approximately 60 student-athletes, during thespring of 2019.In the results of the analysis, the norms of the discourse, highly valued positions and dilemmaappear as five themes: “the important math-subject”, “the good student-athlete”, “thedilemma of the student-athlete's absence”, “strategies for support” and “the ambiguity of theform of the mathematics education”. These findings point to the fact that an ideal image of a successful student-athlete is clearly presented, that the math-subject is valued important and difficult based on its tradition and that the specific study form for mathematics education for student-athletes lacks a clear form. The model that is applied for the mathematics education at the RIG-school can be describedas teacher-led classroom education supplemented with various adaptations to facilitate the student-athletes' self-studies. In this study the discursive analysis also point out the success factors, which are summarized as the student-athletes' high responsibility, motivation and ability to plan and carry out self studies as well as the math teachers' various adaptations and support to facilitate the student athletes' self-studies.