Sleep has a recreating, health promotive and regenerative function. Research shows that intensive care patients suffer from sleep deprivation and bad sleep quality with considerable negative consequences. The aim of the report was to examine how much nocturnal sleep patients without ventilator treatment get and to observe factors that may influence sleep. Methods: An observation chart was used to collect data. The staff’s observation of the patients’ night sleep and estimated nocturnal noise- and light levels in the patients’ rooms were documented. The patients’ answers to questions about pain and possible causes for their awakenings were noted. The staff documented also their own perception of what could have awakened the patient, plus the use of ear plugs, sleep medication and sedatives. Results: The results show that patients at CIVA have too short nocturnal sleep. Furthermore their sleep is fragmented and there are few sleep periods of 90 minutes or longer, which means that the sleep structure is disturbed. The results show also that there is room for improvement work at CIVA concerning factors which may influence the patients’ nocturnal sleep. Conclusions: Patients at CIVA have too short and fragmented night sleep. Efforts to promote the patients night sleep should be intensified. / Sömn har en rekreerande, hälsofrämjande och regenererande funktion. Forskning visar att intensivvårdspatienter har sömnbrist och dålig sömnkvalitet med betydande negativa konsekvenser. Rapportens syfte var att kartlägga hur mycket nattsömn icke- ventilatorbehandlade patienter på CIVA får och att observera faktorer som kan påverka sömnen. Metod: Ett formulär användes till datainsamling. Personalens observationer av patientens nattsömn samt skattade nattliga ljud- och ljusnivåer i patientsalen dokumenterades. Patientens svar på frågor om smärta och möjliga orsaker till uppvaknanden noterades. Personalen dokumenterade även sin egen uppfattning om vad som kunde ha väckt patienten samt användning av öronproppar, sömnmedicin och lugnande medicin. Resultat: Resultaten visar att patienterna på CIVA har för kort nattsömn. Dessutom är sömnen fragmenterad och det förekommer få sömnperioder à 90 minuter eller längre vilket betyder att sömnstrukturen är störd. Resultaten visar även att det finns utrymme för förbättringsarbete på CIVA angående faktorer som kan påverka patienternas nattsömn. Slutsats: Patienterna på CIVA har för kort och fragmenterad nattsömn. Kvalitetsutvecklingsarbetet för att främja patienternas nattsömn borde intensifieras.

<p>De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt.</p> / <p>In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.</p>

De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt. / In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.

Sömn är grundläggande för elitidrottares återhämtning och uppbyggnad. För ungdomar som elitidrottar kan upprätthållande av en god sömnkvalitet, sömnkvantitet och sömnhygien vara utmanande. Det huvudsakliga syftet med studien var att studera skillnader i sömnvanor mellan elitidrottande ungdomar och ungdomar som inte elitidrottar. Undersökningen riktades mot elevers sömnhygien med ett specifikt fokus på skärmanvändande. 504 elever deltog i enkätstudien varav 256 studerade på riksidrottsgymnasium och 248 på vanligt gymnasium. Signifikanta skillnader observerades där elitidrottande ungdomar hade bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet, men sämre sömnhygien än jämförelseelever. Skärmanvändande skiljde sig inte mellan grupperna. Resultatet pekade på att elitidrottande ungdomar hade sämre sovmiljö, men bättre sömnhygien när det gällde substansintag och insomningsfördröjande beteenden än jämförelseelever. Ett signifikant samband mellan sömnhygien och sömnkvalitet observerades. Specifika faktorer som predicerade sömnkvalitet hos RIG-elever var skärmanvändande efter sovförsök och uppvaknanden av aviseringar under natten. Slutsatser från studien är att även om elitidrottssatsande elever har bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet än elever på jämförelsegymnasium, finns det fortfarande stort utrymme för förbättring. Då elevernas sömnhygien kan anses vara bristfällig, pekar resultatet på att större fokus bör läggas på att ge eleverna optimala förutsättningar för bättre sömn. / Sleep is fundamental for an athlete’s recovery and adaptation. It can be hard for high school athletes to maintain good sleep quality, quantity and hygiene. The main purpose of this study was to examine differences in sleep habits between high school athletes and non-athlete high school adolescents. The students’ sleep hygiene was studied, and specific focus was drawn to screen time. 504 students participated in the survey whereas 256 studied at National Sports High Schools and 248 at a reference high school. Significant differences were observed suggesting that high school athletes had superior sleep quality and sleep quantity, but inferior sleep hygiene compared to the reference group. Screen time did not differ between the groups. The result showed that high school athletes had inferior sleep environment, but superior sleep hygiene regarding substance use and sleep delaying behaviors compared to the reference group. A significant correlation between sleep hygiene and sleep quality was observed. Specific factors predicting sleep quality for high school athletes were screen time after sleep attempt and awakenings due to notifications. The study’s conclusion is that there is still room for improvement even though high school athletes shows superior sleep quality and sleep quantity compared to the reference group. Since the students’ sleep hygiene can be seen as inadequate, the study suggests that interventions to support high school athletes’ optimal sleep should be considered.