Syftet med denna uppsats är att studera hur undervisningen gällande den svenska religionskunskapen ser ut och hur den disponeras. Frågeställningarna besvaras genom en enkätundersökning som behöriga religionslärare som undervisar på gymnasiet fått besvara. Dessa enkätfrågor är framtagna för att utreda hur mycket tid respektive lärare ägnar åt varje arbetsområde för att ge eleverna möjlighet att nå målen i kursplanen. Enkätens frågor är direkt ställda så att de motsvarar de kunskapsmål Skolverket publicerat i Gy11.    Exempel på den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är främst universitetslektorn Sören Dalevi och Kristian Niemi med fokus på deras begreppsförklaringar till religionsdidaktik och religionspedagogik. Ytterligare kommer universitetslektorn Björn Falkevalls lista på olika påverkningsfaktorer som varje lärare förhåller sig till i sin undervisning att bearbetas. För att testa Falkevalls lista kommer även didaktikern Gerhard Arfwedsons argument att presenteras som en motsats till Falkevall.    Resultaten i denna uppsats visar på att gymnasielärare inom ämnet religion tenderar till att ägna stort fokus på de abrahmitiska religionerna och mindre tid åt de övriga religionerna och livsåskådningarna.   // Sara Karlsson

<p>De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt.</p> / <p>In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.</p>

De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt. / In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.