Fitting in is something that many strive for in today’s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method. Three of these are former anorectics while the rest comes in contact with anorectic people through their profession in one way or another. We can state that anorectics prove to behave self-deceitfully. To start with, the ill person lacks insight of his/her problems and denial is not uncommon. When at last realised, the illness is often so well rooted in the identity that the ill is afraid of losing it. Due to this, he/she feels forced to hide the disease at any price. From our interviews we can see how some respondents, among other things, hid food, worked out on the sly and used laxatives.

Med denna C-uppsats vill vi belysa bloggens betydelse för den unga bloggläsaren i Halmstad och Laholmskommun.  Genom tre teman som är konsumtion, livsstil och intrycksstyrning vill vi få en ökad förståelse för bloggens betydelse för den unga kvinnans självkänsla med fokus på bloggläsaren och bloggerskan.   Metodtriangulering var grunden för vår metodologiska utgångspunkt. Vi har tittat på skriftliga källor, tidigare forskning och tre bloggare som vi sedan intervjuat. Samt en enkätundersökning som utfördes bland elever på olika gymnasieskolor i Halmstad och Laholm, vi lämnade ut totalt 105 enkäter. För att ge undersökningen en bättre bild av hur läsaren upplever bloggen intervjuade vi även tre bloggläsare. Vi har kommit fram till att bloggen har stor betydelse för den unga kvinnans självkänsla och vi belyser detta ur en bredare kulturell synvinkel. / The purpose of this essay is to shine light upon the importance of blogs to young readers in Halmstad and Laholm. We want to, through three themes of consumption, life style and direction of impression, increase the understanding of how blogs affect young women's self- esteem with focus on blogreaders and different kinds of blogs. We used triangulation of methods as our methodical starting-point. We looked at written sources, earlier research and later interviewed three bloggers. We also performed a survey that we handed out to different high schools in Halmstad and Laholm. For this we handed out 105 forms in total. To receive a better picture of how readers experiences blogs, we also interviewed three blog readers. We came to the conclusion that blogs greatly affect young women's self-esteem and we shine light on this through a wider, cultural angle.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget, så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer. Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör det enklare att genomskåda intrycksstyrningen. / Should an individual expose his true personality, express his emotions, reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual assess the social environment and act according to what the individual deems to be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have motivated us to find out more. The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how impression management is used. For the candidate and the recruiter a job interview is a time when both want to appear in as good a light as possible. Impression Management is a method to create and reinforce an impression by using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better understanding and knowledge of how people inter-act during an employment interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also found that the two participants want to appear humane and accept faults and shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign. What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose impression management.

<p>som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,</p><p>så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga</p><p>upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.</p><p>Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus</p><p>står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur</p><p>intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är</p><p>anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god</p><p>dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck</p><p>med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska</p><p>interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till</p><p>anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk</p><p>interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område</p><p>som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som</p><p>är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet</p><p>med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur</p><p>människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till</p><p>att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett</p><p>tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera</p><p>mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som</p><p>perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och</p><p>agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr</p><p>eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör</p><p>det enklare att genomskåda intrycksstyrningen.</p> / <p>Should an individual expose his true personality, express his emotions,</p><p>reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual</p><p>assess the social environment and act according to what the individual deems to</p><p>be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right</p><p>impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have</p><p>motivated us to find out more.</p><p>The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is</p><p>on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how</p><p>impression management is used. For the candidate and the recruiter a job</p><p>interview is a time when both want to appear in as good a light as possible.</p><p>Impression Management is a method to create and reinforce an impression by</p><p>using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic</p><p>interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the</p><p>job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three</p><p>recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School</p><p>and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better</p><p>understanding and knowledge of how people inter-act during an employment</p><p>interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the</p><p>interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also</p><p>found that the two participants want to appear humane and accept faults and</p><p>shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not</p><p>considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign.</p><p>What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is</p><p>therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose</p><p>impression management.</p>

Rökare får allt mer mindre utrymme att röka på och det blir allt mindre socialt accepterat att röka i dagens samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur rökaren upplever samhällets normer och negativitet kring rökning, samt hur detta påverkar dem. Vår huvudsakliga frågeställning har varit ”Hur påverkas rökare av samhället nedvärderande syn på rökning?”, men även om det finns någon skillnad i deras rökningsbeteende beroende på social situation. Studien är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där vi intervjuat 6 rökare allt ifrån åldern 23-70. Vi har använt oss utav Goffmans intrycksstyrningoch Harveys rumsbegreppför att kunna förklara ur ett sociologiskt perspektiv hur rökaren upplever samhället och hur det påverkar denne. Vårt resultat har visat att rökare anpassar sig väldigt mycket till den sociala situationen, samt tar hänsyn till andra och att rökare kartlägger sin rökning grundat på tid, rum och social situation. / Smokersgetincreasinglyless roomto smokeanditis becoming lesssociallyacceptable to smokeintoday's society.The purpose of ourpaper is to examinehowthe smokerexperiencingsocial normsandnegativity surroundingsmoking,andhow this affectsthem. Our mainresearch questionwas"How does the negative view on smoking in today’s society affect smokers?”, but also if there is any differenceintheir smokingbehaviordepending on thesocial situation.The study was conductedusinga qualitative approachin the form ofinterviews, wherewe interviewedsixsmokersranging fromages23-70. We have usedGoffman'spresentation of SelfandHarveysspace theory to explainfrom a sociological perspectivehowsmokersperceivesociety andhow it affectshim.Ourresults have shownthat smokers arevery adaptedtothe social situation, they are considerate andthat smokerscharttheir smokingbased on thetime, placeand social situation.

Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp individer med en hudåkomma hanterar den bildmässiga digitala interaktionen. Informanterna som utgjorde empirin var alla diagnostiserade med en eller flera av följande diagnoser: vuxenakne, rosacea eller eksem. På sociala medier kan individer med en hudåkomma komma att behöva arbeta extra mycket för att kunna möta de normer och skönhetsideal som finns på medieplattformarna. Hur individerna hanterade interaktion blev centralt. För att undersöka detta valdes Erving Goffmans perspektiv kring interaktion och stigmatisering som teoretiskt ramverk i analysen. Empirin samlades in i Sverige genom fem semistrukturerade videointervjuer med fem informanter. Studien visade på att individer som lever med hudåkommor upplever att interaktionen på Instagram kan verka stigmatiserande. Tillsammans med att influencers och företagande har blivit mer påtagligt på medieplattformen uppstod en känsla av utanförskap från normerna. Informanterna i studien visade sig påverkas av den samhälleliga skötseln kring rådande skönhetsnormer- och ideal i samhället. Genom intrycksstyrning försökte informanterna antingen avstigmatisera hudåkomman eller dölja den genom att passera. Det visade sig även att tidigare livserfarenheter och intryck från andra individer bidrog till om informanten valde en form av öppenhet kring sin hudåkomma, eller om de försökte dölja den.

Detta är en kvalitativ användarstudie där syftet är att få en ökad förståelse av hur användare av den sociala mediaplattformen BeReal ser på sin användning. Specifikt vill studien få fram vad det är som motiverar användare, hur de ser på självrepresentationen på plattformen samt vilken roll plattformens interaktionsmöjligheter har. Ämnet valdes då BeReal, med sitt koncept om en verklighetsspeglande social medieplattform, skapar en undran över hur detta tas emot av användare. Då plattformen är så pass ny finns det inte någon gedigen vetenskaplig forskning kring ämnet, en vetenskapslucka denna studie ämnar fylla. Studien samlade in det empiriska materialet genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades sedan med hjälp av de teoretiska ramverken uses and gratification, intrycksstyrning samt interaktionsmöjligheter. Analysen visade att det finns olika motivationer till användandet, de huvudsakliga var att följa med i trenden av att använda nya sociala mediaplattformar, att hålla kontakt med vänner och ta del av deras bilder och att kunna spara och se tillbaka på ens egna bilder. Gällande självrepresentationen kom det fram att informanterna inte ansåg att det går att vara helt äkta eller verklig på sociala medier, men att BeReal är den plattform som kommer närmast. Självrepresentationen influeras dels av BeReals koncept, dels av ens kontakter på plattformen. BeReals interaktionsmöjligheter visade sig även styra både motivationer och självrepresentationen. Utöver att till stor del bekräfta det tidigare forskning kommit fram till gällande andra sociala medieplattformar fick denna studie fram ny kunskap i form av interaktionsmöjligheten ’enkelhet’. Informanterna har ett behov av enkla sociala medieplattformar där en mer verklig självrepresentation är normen.

I det samhälle vi idag lever i ses offentlighet som statussymbol och värdemätare vilket gjort att människor, för att lyckas, måste skapa personliga varumärken. Internet har förenklat skapandet och spridandet av dessa personliga varumärken eftersom det på sociala medier finns verktyg att använda för att skapa en publik personlighet. Den här uppsatsen handlar om hur skapandet av den publika personligheten gett upphov till ett nytt slags kändisskap med primärt fokus på det kändisskap som är sprunget ur arbetet med personliga YouTube-kanaler och marknadsföring i sociala medier. Uppsatsens syfte är att undersöka det kändisskap som kan uppstå genom användandet av personliga YouTube-kanaler utifrån tre frågeställningar vilka är vad karakteriserar YouTube-kändisskapet, hur framställer YouTubers sig själva samt hur ser relationen mellan YouTuber och följare ut. Genom observationer av två av Sveriges största YouTube-kanaler kan denna studie visa hur YouTube-profilerna skapat en publik personlighet för andra att konsumera och hur de använder sig av intrycksstyrning och självpresentation för att lyckas med det. Det visar sig också att den publika personligheten ska vara en äkta och autentisk bild av deras vanliga jag. YouTubers använder sig av intrycksstyrning för att uppfattas som vanliga människor som utan ansträngning fått en stor publik men i studien framgår också hur medveten marknadsföring är en del av kändisskapet. Vidare kan studien också visa hur YouTuberns relation till sina följare är viktig för kändisskapet i stort eftersom den utgör kändisskapets vara eller icke-vara. Slutligen har studien kunnat beskriva hur YouTubers genom sitt kändisskap uppnått unika livsmöjligheter tack vare sin offentlighet.

This qualitative study is aimed to explore the leaders’ experiences of difficult conversations in their work. We have examined if they take on a different role during the difficult conversations and how communication can affect their leadership during the conversation. We have also examined the importance of the leaders’ ability to distance themselves from the sensitive subject and situation, to maintain their role as leaders. We conducted six interviews with leaders who often convey difficult messages in their daily work. The interviews were based on a semi- structured interview guide. The interview results were analyzed with the help of George H. Mead´s role-taking theory and his concept of "I" and "Me", and Erving Goffman´s dramaturgical perspective and impression management concept. The theories and concepts contributed to a deeper understanding of leaders´ experiences regarding difficult conversations. According to the results, the leaders seem to practice Role-taking in their everyday work, to be able to distance themselves from the sensitive subject and avoid getting too emotionally involved. Impression management also appears to be a useful tool that leaders use in order to control the situation during the difficult conversation. Communication, both verbal and non-verbal communication is something that is perceived by the leaders, to have an impact on the impression that the employee gets during the difficult conversations. Adapting the leaders´ ways of communication can therefore help to influence, and regulate the experience, impression and reaction the employee will have. / I denna kvalitativa studie undersöker vi ledares erfarenheter av svåra samtal i arbetslivet, om dessa intar en annan roll vid svåra samtal samt på vilket sätt kommunikationen kan påverka ledarskapet under samtalet. Vi undersökte även vilken betydelse distansering har för att lyckas behålla sin roll som ledare. Vi har genomfört 6 intervjuer med ledare som ofta förmedlar svåra budskap i sitt arbete. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sedan analyserades resultatet med hjälp av George H. Meads teori om rollövertagande och begreppen den generaliserade andre, I och Me. Samt Erving Goffmans teori om den dramaturgiska handlingsmodellen och begreppet intrycksstyrning. Teorierna och begreppen bidrog till en djupare förståelse av ledares erfarenheter av svåra samtal. Rollövertagande verkar enligt resultaten vara något som ledarna utövar, för att enklare kunna utföra sitt arbete och distansera sig, för att inte bli för emotionellt engagerad. Intrycksstyrning verkar också vara ett användbart verktyg som ledare använder sig av för att styra situationen under samtalet. Kommunikation, både verbal och icke-verbal uppfattas ha en påverkan på intrycket som medarbetaren får. Anpassning av ledarens sätt att kommunicera på kan hjälpa till att styra och reglera medarbetarens intryck och reaktion.