The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook. The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction. The study also showed that the teenagers had conflicting emotions about being members at Facebook.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ”online”-identitet. Vidare pekar resultatet på att detta användningssätt å ena sidan verkar positivt för såväl unga tjejers individuella som sociala identitet, men genererar å andra sidan negativa efterverkningar i form av stress och press.

Abstract Title: It is not necessary to be the best, but I don’t want to be average Author: Maja Benca & Emma Ender Tutor: Hedvig Ekerwald Purpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32. Main results: The thesis results showed that the stress and demands are experienced individually and differently from person to person depending on ability and how individuals manage their stress. A correlation could be found between the demands and stress in the informants' subjective stories, and how they are being affected. In addition to this, we could also find that there is an imbalance and conflict between social life and studies, as they have to give their studies first priority. How informants present themselves and what their goals are, is also explored in this bachelor thesis. Number of pages: 50 Course: Social psychology C, Institution of Sociology, Uppsala University Period: Spring 2014 Keywords: Stress, demands, goal, impression, looking glass self, law students, master of laws, coping

Uppsatsen syfte är att studera individers upplevelse av hur den egna identiteten skapas på sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att en medvetenhet finns kring att bilden som visas upp på sociala medier ofta är överdrivet perfekt eller positiv men att personer trots detta upplever en press att själva uppnå det perfekta livet, alternativt att ge sken av det på sociala medier. De begrepp som behandlas i uppsatsen är i huvudsak identitet, individualisering, självets reflexivitet,intrycksstyrning, och standardagerande. Empirimaterialet är insamlat genom åtta kvalitativa intervjuer med vuxna mellan 20 och 26 år och sedan analyserat genom tematisk analys i sex steg. Studien resulterar i tre huvudteman vilka är ”identitet”, ”styrande av intryck” samt ”krav” och citat från empirimaterialet har analyserats och kopplats till teorin under dem. Uppsatsens resultat visar att sociala medier är en betydande del i intervjupersonernas liv och bidrar till många intryck och upplevelser vilka formar personligheten och identiteten. De kan i viss mån välja vilka intryck de vill få till sig och kan därmed välja exempelvis vilken typ av personer de vill bli influerade av.Identitet kan även skapas då likasinnade får kontakt genom sociala medier. Intervjupersonerna upplever sig bli formade av vad de ser på sociala medier till en grad att de egna åsikterna i vissa fall blir svagare. I och med den valmöjlighet gällande vad intervjupersonerna vill dela med sig av är ett kontrollerande av vilket intryck omgivningen får möjligt. Det utsända intrycket är inte alltid medvetet missvisande, men får liknande resultat då omgivningen får en orealistisk bild av intervjupersonernas liv. De upplever en skillnad på sitt "jag" på sociala medier respektive utanför dem, och därmed upplevs en skillnad i identiteten. På sociala medier visas en sida som är energisk och positiv och exempelvis psykiskt mående lämnas utanför.Centralt i uppsatsen är intervjupersonernas jämförelse med andra vilken kan upplevas problematisk i och med intrycksstyrningen som sker på sociala medier. Handlande på sociala medier sker enligt ett visst tillvägagångssätt och inom en viss ram där endast en del händelser platsar. Sammanfattningsvis kan sägas att den ram som finns för vad som platsar på sociala medier är skapad och upprätthållen av användarna bland annat genom intrycksstyrning. Ramen som finns på sociala medier upplevs vara delvis orsakad av individualiseringen. Då individen har möjlighet att uppfylla sina drömmar i och med friheten kan detta faktum skapa en stress och press hos intervjupersonerna. / The aim of this essay is to study individual’s experience of creating their own identity on social media. Eight people have been interviewed about their experience of how their use of social media can be a part of creating their own identity. The sociological problem is based on the awareness that images displayed on social media often are excessively perfect or positive. Despite this, people are experiencing pressure regarding achieving the perfect life, or at least give a sense of it on social media. The study results in three main themes, which are "identity", "control of impressions" and "requirements". These three themes contain quotes from the empirical material which are analyzed and linked to theory. The concepts discussed are essentially identity, individualization, self-reflexivity, impression management and standardized behavior. The results of the essay show that social media is a large part of the project candidates lives, and contributes to many impressions and experiences that shape the personality and identity. The project candidates can to some extent choose what impressions they want to get and thus choose, for example, what type of people they want to be influenced by. Contacting likeminded people through social media can also form the identity, and the project candidates feel influenced of what they see in social media to a degree when their own opinions become weaker. Regarding the possibility to choose what they want to share, the have the possibility to control what kind of impression the environment get. They do not always act in a way that is deliberately misleading, but regardless it leads to the surroundings getting an unrealistic picture of the project candidates lives. They experience a difference in their own actions on social media and beyond, and thus, a difference in identity is perceived. On social medias, the project candidates display an image that they are energetic and positive. The essence of the essay is the project candidate’s comparison with others, which can be experienced problematic with the impression control on social media. Actions on social media takes place according to a certain approach and within a certain framework where only certain events occur. In conclusion, it can be said that the framework for what belongs on social media is created and maintained by users, partly through impression control. This framework presented on social media is found to be a part of the individualization as well. The individual can fulfill her dreams with the freedom she has, and this fact can create a stressful situation and apply pressure on the project candidates.

Sammanfattning I en värld där sociala medier breder ut sig, introduceras och tar nya vägar blir det också ett sätt för myndigheter att kommunicera och interagera med allmänheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur polisen framställer sig själva och sin verksamhet samt andra personer och brottslighet via Instagram. Studiens har en konstruktivistisk utgångspunkt där empirin delats upp i sju huvudteman och analyserats med stöd av Goffmans teori om intrycksstyrning samt en variant på Christies ideala offer. Studiens metodologiska tillvägagångssätt är tematisk analys baserat på 560 textinlägg från polisens officiella Instagramkonton. Urvalet är begränsat till lokalpolisområden i Stockholm med fler än 4000 följare och som publicerat inlägg mellan januari - april år 2020. Resultaten visar att polisen styr intrycken om sig själva vilket kan sammanfattas i ett övergripande tema: ”Den föredömliga polisen”.  Genom användandet av idealbilder och ett uppvisande skådespel förmedlar polisen på olika sätt en önskan om hur följaren ska betrakta polisen som en förebild och agera eller tänka kring polisen i samhället i stort. Studien kan bidra med en nyanserad bild av hur myndigheters framställning på sociala medier ser ut, i synnerhet via Instagram. Vi hävdar här att myndighetspersoner som skriver inlägg på polisens Instagram är medskapare till och etablerare av att upprätthålla och återskapa gränser som finns mellan människor och grupper. Idealbilder och intrycksstyrning skapar och återskapas genom Instagramtexterna och kan på så sätt användas i taktiska syften. Polisen försöker således framställa sig själv som god, duktig och kunnig genom att använda brottslighet, andra personer eller situationer som kontrast. Idealbilder i polisen vardag används på så sätt för styrning av intryck.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation.   Frågeställningarna är: Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen? Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa? Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren?   Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna. Det framkommer att distanskommunikation i alla former är särskilt svårbemästrad då cheferna inte kan individ och situationsanpassa kommunikationen utan synintryck. Cheferna använder den kommunikativa arena som fikastunden erbjuder för att förmedla önskvärt intryck, då det förefaller mycket viktigt att förmedla närvaro som chef. Alla chefer försöker ständigt förutse medarbetarnas respons då all kommunikation kan misstolkas. De kvinnliga cheferna söker aktiv respons, för ständig förbättring som chef, vilket de manliga cheferna inte gör.

No description available.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå varför människor fotograferar när de är på fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra människor? För att uppnå syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frågeställning är: ”Vad betyder egentligen festbilder för människor ur ett socialt perspektiv?”</p><p>Metoden som valts är fokusgrupper. Resultaten studerades genom en "Grounded Theory"-inspirerad mönstersökande analys.</p><p>Uppsatsens teoretiska stomme utgörs av den franske sociologen Pierre Bourdieus skrift "Amatörfotografen". Bourdieu skriver om fotografiet som ett gemenskapshöjande verktyg och fotografiet som högtidens teknik.</p><p>Bourdieus betoning på fotografiets starka kollektiviserande funktioner går igen i min undersökning. Empirin visar bl.a. att festbilder kan uppfattas som bildbevis på tillhörighet, som en konversationsstartare, som ett verktyg att uppdatera sig vad som händer i sin vänskapskrets och som ett sätt att introducera nya personer i en gemenskap.</p><p>Undersökningen visade också att festbilder handlar om normbrott. Dels avslöjas denna dragning till det extraordinära då deltagarna beskriver vilka bilder deras ögon fastnar på när de flyktigt tittar igenom en stor samling festbilder. Dels tar sig fascinationen uttryck i gruppdeltagarnas längtan att själva tänja på gränserna framför kameran.</p><p>Festbilder kan också tolkas som en form av intrycksstyrning. Det gäller att synas i rätt kretsar – att visa att man är en rolig och unik person med roliga och ”rätta” kompisar.</p>

<p>Fitting in is something that many strive for in today’s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method. Three of these are former anorectics while the rest comes in contact with anorectic people through their profession in one way or another.</p><p>We can state that anorectics prove to behave self-deceitfully. To start with, the ill person lacks insight of his/her problems and denial is not uncommon. When at last realised, the illness is often so well rooted in the identity that the ill is afraid of losing it. Due to this, he/she feels forced to hide the disease at any price. From our interviews we can see how some respondents, among other things, hid food, worked out on the sly and used laxatives.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå varför människor fotograferar när de är på fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra människor? För att uppnå syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frågeställning är: ”Vad betyder egentligen festbilder för människor ur ett socialt perspektiv?” Metoden som valts är fokusgrupper. Resultaten studerades genom en "Grounded Theory"-inspirerad mönstersökande analys. Uppsatsens teoretiska stomme utgörs av den franske sociologen Pierre Bourdieus skrift "Amatörfotografen". Bourdieu skriver om fotografiet som ett gemenskapshöjande verktyg och fotografiet som högtidens teknik. Bourdieus betoning på fotografiets starka kollektiviserande funktioner går igen i min undersökning. Empirin visar bl.a. att festbilder kan uppfattas som bildbevis på tillhörighet, som en konversationsstartare, som ett verktyg att uppdatera sig vad som händer i sin vänskapskrets och som ett sätt att introducera nya personer i en gemenskap. Undersökningen visade också att festbilder handlar om normbrott. Dels avslöjas denna dragning till det extraordinära då deltagarna beskriver vilka bilder deras ögon fastnar på när de flyktigt tittar igenom en stor samling festbilder. Dels tar sig fascinationen uttryck i gruppdeltagarnas längtan att själva tänja på gränserna framför kameran. Festbilder kan också tolkas som en form av intrycksstyrning. Det gäller att synas i rätt kretsar – att visa att man är en rolig och unik person med roliga och ”rätta” kompisar.