Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen. Tyska företag rapporterar flest och amerikanska rapporterar minst antal mål. Företagenfrån övriga fyra länder rapporterar ungefär lika många mål i genomsnitt. Signifikanta skillnaderfinns mellan flertalet av länderna i rapporteringen. Studien antyder att stämningsrisk är en viktigdimension för att förklara mängden rapporterade mål.

Abstract Title: It is not necessary to be the best, but I don’t want to be average Author: Maja Benca & Emma Ender Tutor: Hedvig Ekerwald Purpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32. Main results: The thesis results showed that the stress and demands are experienced individually and differently from person to person depending on ability and how individuals manage their stress. A correlation could be found between the demands and stress in the informants' subjective stories, and how they are being affected. In addition to this, we could also find that there is an imbalance and conflict between social life and studies, as they have to give their studies first priority. How informants present themselves and what their goals are, is also explored in this bachelor thesis. Number of pages: 50 Course: Social psychology C, Institution of Sociology, Uppsala University Period: Spring 2014 Keywords: Stress, demands, goal, impression, looking glass self, law students, master of laws, coping

Missnöjet i svensk polis har under senare år nått rekordnivå och blev starkare än någonsin under hösten 2015. Protesterna riktas mot polisledning och politiker, klyftan mellan företrädare för poliskåren och statsföreträdarna vidgas ständigt. Denna uppsats beskriver och förklarar vad klyftan beror på genom att undersöka viktiga polisiära reformer. Undersökningen bygger på en teoretisk grund av forskning kring styrmetoder och professionalism. Materialet består i uttalanden av företrädare från kår och stat samt tidigare forskning om polisen. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att en stor orsak till osämjan mellan poliskår och stat är att de har olika syn på hur polisens legitimitet ska upprätthållas. Poliskåren eftersträvar en mer autonom professionsstyrning av sin verksamhet medan staten vill styra den på klassiskt legalbyråkratiskt vis med inslag av NPM-teorier.

Denna studie undersöker hur ett mindre företag kan implementera cross-selling strategier. Studien har genomförts genom en fallstudie på ett mindre företag där två djupgående intervjuer med försäljningschef och VD genomförts samt en fokusgrupp med säljkåren. Det empiriska resultatet jämförs och analyseras sedan med hjälp av Rochfords och Wotruba (1996) Sales Management Mix-modell som beskriver hur företag kan påverka en säljkår. För att analysera om storleken på ett företag kan ha betydelse för en implementerings tillvägagångssätt av cross-selling produkter har även den empiriska undersökningen analyserats med hjälp av Birley och Norburns (1985) teorier om vad som skiljer mindre- och större företag. Slutsatsen av studien visar att ett mindre företag kan fokusera mer på att genomföra resurssnåla åtgärder som exempelvis höja kompetensnivån på företaget genom att höja utbildningsnivån istället för att rekrytera in ny kompetens utifrån. Ytterligare en slutsats är att CRM-system inte är en lika självklar förutsättning för cross-selling som det är på större företag då det är en relativt kostsam investering. Studien föreslår att tillvägagångssättet mindre företag använder med fördel kan utnyttjat det faktum att de inte har lika stora resurser som ett större företag men att de istället är snabbare att anpassa sin process om någon aktivitet skulle vissa sig påverka företaget negativt.

Den här uppsatsen studerar den övergripande frågan om hur politisk styrning påverkar frontlinjearbetare genom att undersöka den politiska styrningen av gymnasieskolan. Under de senaste decennierna ha det svenska skolsystemet genomgått flera betydande förändringar av vilka två politiska reformer sticker ut särskilt mycket. Dels förflyttades ansvaret för skolan från staten till kommunerna och dels ersattes den tidigare regelstyrningen av mål- och resultatstyrning. Styrningen av skolan är oerhört komplex i och med att staten förbehåller sig rätten att stipulera de nationella målen skolan har att uppfylla genom sitt uppdrag, det kommunala huvudmannaskapet till trotts. De båda reformerna har bidragit med att styrningen av skolan kan analyseras utifrån både den horisontella maktdimensionen mellan den politiska styrningens målsättningar och de professionella lärarnas normer och värderingar, och den vertikala maktdimensionen mellan statlig styrning, kommunal styrning och i viss mån lokal styrning. Problemet är att läraren befinner sig i skärningspunkten mellan dessa maktdimensioner, vilket gör den övergripande frågeställningen intressant att undersöka. En viss mån av tidigare forskning har konstaterat att gymnasielärares handlingsutrymme har minskat till följd av den politiska mål- och resultatstyrningen – vilket skulle kunna resultera i att effektiviteten i lärarens möte med eleverna urholkas genom att förutsättningarna för den situationsanpassade undervisningen minskar. Samtidigt visar forskning utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet att politisk styrning haft mycket liten inverkan över de professionella tjänstemännens handlingsutrymme. Ett alldeles för brett handlingsutrymme är emellertid inte oproblematiskt heller. Desto bredare det professionella handlingsutrymmet är, desto svårare är det att säkerställa den offentliga förvaltningens grundprinciper. Rent teoretiskt visar föreliggande uppsats på hur och under vilka förhållanden den politiska mål- och resultatstyrningen verkar över skolan. Att mål- och resultatstyrningen verkar både ex-ante som post ante genom målformulering och utvärdering, samt att dessa styrningsmekanismers manifesta form skiljer sig åt beroende av om styrningen befinner sig på statlig, kommunal eller lokal nivå. Det frontlinjebyråkratiska perspektivet bidrar därutöver till förståelse för det professionella handlingsutrymmets beskaffenhet och en problematisering av frontlinjearbetarens kroniska arbetsbelastning och hur övriga – framförallt resursbaserade – påverkansfaktorer också påverkar handlingsutrymmet utöver den eventuella påverkan från den politiska styrningen.   Syftet med studien är att kartlägga den politiska mål- och resultatstyrningen av gymnasieskolan och hur denna påverkar gymnasielärarens upplevelse av sitt professionella handlingsutrymme. Därutöver avser även studien undersöka andra potentiella förklaringsfaktorer till hur lärarna upplever sitt handlingsutrymme, så som presenterats utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet. De båda rivaliserande teorierna sammanställs och prövas empiriskt genom ett föreslaget tentativt ramverk. Föreliggande studie är en kvalitativ fallstudie baserad på intervjuer. Det empiriska materialet består således av gymnasielärares egna utsagor. De intervjuade gymnasielärarna varierar i både erfarenhet inom yrket som kön och undervisningsämne. Lärarna undervisar dessutom på fyra olika gymnasieskolor runtom i Norrbotten, vilket sammantaget bidragit till goda förutsättningar att analysera materialet utefter. Avslutningsvis visar den empiriska genomgången att gymnasielärare utövar ett mycket stort handlingsutrymme i sin undervisningssituation. Resultatet indikerar också att gymnasielärarna upplever sig mest styrda av det nationellt formulerade målen för skolan i form av kursplanerna i kombination med de enskilda skolornas rektorer – även om inte detta påverkar handlingsutrymmet nämnvärt. Tvärtemot den intuitiva föreställningen om utvärderingsmekanismernas påverkansgrad tycks inte utvärderingen av målsättningarna vara speciellt närvarande i gymnasielärarnas dagliga arbete. Studien visar även att om än lärarna utövar ett brett handlingsutrymme påverkas deras handlingskapacitet av vilka resurser de har att tillgå. Skolans ekonomiska ramar – vilket de kommunala institutionerna beslutar om – är en faktor som påverkar gymnasielärare då de planerar sin undervisning. Lärarnas tidsmässiga begränsningar är därutöver kanske den största resursrelaterade anledningen till lärarnas agerande, vilket bland annat gestaltar sig i att vissa kursmoment till och med rationaliseras bort då de inte anses som lika viktiga när de viktas mot de andra kursmomenten. Elevgruppen visar sig emellertid vara den faktor som påverkar läraren allra mest. Elevgrupperna kan både vara för stora, vilket anknyter till tidsaspekten, samtidigt som elevernas individuella intressen och kunskapsnivåer är avgörande för vad läraren kan göra i klassrummet och hur mycket tid denna kan ägna varje elev.   Utifrån det här resultatet är det motiverat att ställa sig frågan om vi överhuvudtaget kan styra frontlinjearbetare så som lärare genom politiska medel? Är det önskvärt att styra lärare? I så fall bör vi även fundera över hur detta ska gå till. Det nuvarande systemet tycks inte vara lämpat för ändamålet. Lärarna tycks snarare använda de politiska styrningsmekanismerna till att motivera sina egna idéer om undervisning snarare än att omsätta ett utbildningspolitiskt åtgärdsprogram i handling på de demokratiskt valda politikernas villkor – vilket väcker en hel del frågor om såväl input, throughput som output legitimitet. Dessa frågor är emellertid ett ämne för framtida forskning och inget som diskuteras på djupet i den här uppsatsen.

Syftet med examensarbetet är att skapa en handlingsplan för uppföljning av åtgärder i händelse av olycksfall, tillbud och observationer i avvikelsehanteringssystem (TIA-systemet)på en enhet på Scania i Södertälje. Frågeställningarnaär(1) Vad ska följas upp, (2) När kan uppföljning ske och (3) Hur kan uppföljning ske. Teorier om SMART:a mål, kartläggning av krav och målsättning, MoSCoW, product breakdown structure, ISO 9001, systematisk arbetsmiljö och hörnstensmodellen har legat till grund för studien. Metoden utgörs av aktionsforskning,fallstudie med kvalitativa data och abduktion. Datainsamlingen har bestått av intervjuer och enkät. Verktyg för datasortering är GAP-modellen, SWOT-analys, histogram och träddiagram. Resultatet visar på att inget standardiserat arbetssätt finns för en långsiktig uppföljning där mätning av effekter och mål endast sker ibland.Samtidigt finns en meningsskillnad angåendehuruvida uppföljning sker över huvud taget. Vid de fall uppföljning sker används en databas för att spara information ibland. Slutsatsen är att (1) det som ska följas upp är mål för åtgärder där det finns en bestämd metod för mätning och uppföljningsrutin. Information ska dokumenteras i databas och ledningen ska prioritera att uppföljning sker. (2) uppföljning ska ske efter behov, inga kända bestämmelser finns om när uppföljning borde ske.När uppföljning ska ske bestäms i åtgärdsplaneringen. (3) Uppföljning ska ske enligt handlingsplan (bilaga 4), det vill säga bestäm mål och indikationer, bestäm när och hur indikatorer ska följas upp samt dokumentera uppföljning i en databas. / The purpose of the thesis project is to create an action plan for monitoring measures in a deviation management systems (the TIA-system). The research questions are (1) What should be followed up, (2) When should a follow-up take place and (3) How can a follow-up occur. Smart goals, mapping of requirements and objectives, MoSCoW, product breakdown structure, ISO 9001, systematic work environment and the cornerstone model are theories the thesis is built upon. Action research and qualitative study have designed the method whereby data collection has consisted of interviews and questionnaires. Data sorting tools are the GAP model, SWOT analysis, histogram and tree chart. The result founds that there is no standardized way of working with a long-term follow-up, where measurement of effects and goals only occurs occasionally. Furthermore, there is an obscurity about whether follow-ups are carried out at all. In cases where a follow-up occurs, a database is occasionally used to save information. The conclusion is that (1) a follow-up should include goals for measures where there is a definite method for measurement and follow-up routine. Information must be documented in the database and the management must prioritize that a follow-up takes place at all time. (2) a follow-up should be carried out depending on the measures, there is not any known theories about when follow-ups should take place. Although, the timeline for when a follow-up should be done must be determined in the action plan. (3) A follow-up shall take place according to the action plan (Appendix 4), that is, determine goals and indications, determine when and how indicators should be followed up and document information from a follow- up in a database.

Denna litteratur studie syftar till att undersöka hur hållbar utveckling implementeras i undervisning utifrån de globala målen samt milleniemålen. Hur lärare samt lärarstudenter arbetar med hållbar utveckling men även på vilka sätt tidigare forskning visar hur elever har nytta av undervisning för hållbar utveckling. Materialet utgörs av nio artiklar som är relevanta för denna konsumtionsuppsats. De frågor som ställs till materialet är; på vilka olika sätt inkluderas hållbar utveckling i undervisning, hur beskriver tidigare forskning att ansvar för undervisning för hållbar utveckling fördelas mellan lärare och elever. I tidigare forskning diskuteras bland annat hur lärare jobbar med hållbar utveckling i undervisning och vart det avviker från undervisningen med mål som fastställts i vissa länders läroplaner som nämns i denna uppsats. Unga elever hade även svårt att koppla hållbar utveckling begrepp som etik och moral, där svårigheter för att koppla kunskapen till verkliga händelser uppstod. Resultatet visar att lärarna i vissa studier har haft mer utmaningar än andra, medan andra studier visar att lärarna har haft mer möjligheter än oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem. Men det lärarna hade gemensamt i de olika studierna var att de inte visste vad de skulle undervisa i inom hållbar utveckling då de vid vissa fall blir givna för mycket information om hållbar utveckling utan att veta hur de ska kunna hantera den informationen. Däremot med handlingskompetensen för hållbar utveckling ökar förståelse och fördjupning bland elever och studenter där deras kunskapsutveckling bidrar till en förmåga och vilja att påverka de sociala, ekonomiska och miljöfaktorerna. Skapa en medvetenhet om vad hållbar utveckling är och varför den behövs, är ett steg till att kunna påverka. / This qualitative literature study is aiming to analyze how sustainable development has been included in teaching from the millennium goals to the global goals for sustainable development. It focuses on previous research on how teachers and student teachers work with sustainable development in their classrooms. This study also comprehends previous research studies on the utility of sustainable development for pupils in their education. The material that has been used consists of nine articles that are relevant for this thesis. The questions we have treated are: in what ways have sustainable development been included in teaching, how does previous research describe that the responsibility should be allocated and divided between teachers and students. In previous research the discussion that has been about how teachers work with sustainable development in their teaching and where teaching diverges from established curriculums. Children also found it difficult to couple notions with sustainable development, for example ethics and morals, not seeing a pattern to relate the notions to real life. The results from our literature study show that teaching about sustainable development is different and some teachers found more challenges then others, while other studies showed that teachers have had more opportunities then unpredictable and complex sustainable problems in teaching. Something that the teachers found in common in the research articles were that they were not so sure about how they were going to implement sustainable development in their teaching, at some occasions they were given information about sustainable development but without knowing how to use the information. In the thesis we use the concept action competence. However, the action competence for sustainable development increases the understanding as well as in the education system overall, it would result in an increase of knowledge and recess among pupils and students, where their knowledge contributes to the ability and will to influence the social, economic and the environmental elements of sustainable development. Creating awareness about what sustainable development is and why it’s needed, is a step towards awareness will to influence.