Mot bakgrund av den förändring som skett kring förskolläraryrket och de förväntningar som tillkommit fångades mitt intresse att undersöka denna yrkesgrupp. Min nyfikenhet för yrkesgruppen ledde till att jag ville ta reda på hur de själva ser på förändringen med yrket, i relation till sin yrkesroll och självidentitet. Syftet med studien att utreda hur yrket förskolelärare påverkar självidentiteten för yrkesutövarna samt vilka metoder förskolelärare använder för att hantera rollgestaltning. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex förskolelärare i städerna Stockholm, Norrtälje, Karlstad, Västervik och Helsingborg. Det insamlade materialet från intervjuerna ligger till grund för studiens resultat och analyser. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Goffmans (1974) dramaturgiska teorier och begreppen identitet, roller, främre & bakre region, framträdande samt team-begreppet. Förutom dessa dramaturgiska teorier baseras studien även på Arlie Hochschilds teorier yt- och djupagerande (1983) samt kognitiva, kroppsliga och uttrycksfulla känslor (1979). Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på att majoriteten av förskolelärarna som deltog i studien upplever att yrkesrollen har bidragit i hög utsträckning till deras självidentitet. Samtliga förskolelärare i studien redogör för att de behöver hantera de olika rollerna som uppstår inom yrkesrollen på arbetsplatsen på ett eller annat sätt. Förskolelärarna gör detta genom att anpassa sig genom att gå in i olika roller och sedan agera utifrån dem.

No description available.

This essay addresses the subject social interaction in the social network named Facebook. The studied interaction took place between the Swedish clothing company H&M and the active visitors on the company page in the social network. The subject of social interaction in social media is an interesting field to study due to its vast range, the largely amount of people involved and it is of interest to see how the company and customers interact. The purpose of the essay was to study the interaction between the company and visitors. The statement of the problem is divided into four questions which is processing a deeper analysis of how the company page is used. What reasons the company might have to be in the social network and reasons for visitors to interact on the company page and lastly how the attitude from the company was perceived. Previous research used for this study has been four articles on the subject of social media to see how the research had taken place. Chosen methods for the study were methods of mapping of the company page in the network, a critical discourse analysis on chosen elements from the mapping and a complementary questionnaire sent out to the visitors in the social network. Through these we received insight in the fact that the pages were used mostly for information and customer-to-customer interaction and so also expression of views. The given conclusions of the study were that it creates an imagined interaction with the company, whilst the real interaction is between the customers under the auspices of the company. We found that the most important factor was to have the opportunity to be able to interact, even though the shown views were played with the assertion of one’s identity. For the company there was a reason to have an active page, a cohesive customer base and reach out with the company identity to a wider audience.

This study examines questions about the opera singer’s learning techniques. What happens when I, as a singer, only focus on the text or only on the music in the early stages of learning new material? Through interviews with other stage performers and my own experience, I developed two extreme methods of learning, one text-based and one music-based. To test them, I learned parts of two different Händel-roles, and examined how my methods changed my work in portraying the characters. I discovered the importance of joy while learning and practising, as well as pros and cons with separating the text and music from one another in such an extended part of the process.

Som lyrisk-dramatisk sopran vet jag att min väg vokalt är längre än de flesta andra röstfacks väg, eftersom rösten behöver mer mognad. Mognad att växa in i sitt röstfack och mognad för att klara av de stora rollerna som väntar. Så var börjar man när man är yngre, vilken repertoar kan låta rösten växa och ta plats men ändå bevara ungdomlighet och skönhet? Jag har upplevt från master classes och auditions som jag har varit på att efterfrågan av Mozart har varit stor. Samtidigt har jag alltid tyckt att det har varit svårt att sjunga just Mozart. Det känns inte som att rösten får ta sin riktiga plats och att det skaver på något sätt. Därför blev det tydligt för mig i början av läsåret att mitt projekt skulle handla om hur jag som lyrisk-dramatisk sopran kan hitta min röst i Mozart. Samt hur jag kan dra nytta av ett slankare vokalt tillvägagångssätt som behövs i Mozart och använda det i repertoar som jag trivs bättre i vokalt, som till exempel Wagner. Detta är ett utforskande projekt i hur man som lyrisk-dramatisk sopran kan sjunga på bästa sätt med sin röst i olika stilar, och hur de olika stilarna kan dra nytta av varandra. Hur skiljer sig Mozart från Wagner vokalt? Kanske är skillnaden inte så stor, och kanske finns en förening mellan dem två i Weber?