Sprung from my will of making documentary film I have gained a huge interest in understanding how to plan interviews to get the material I want. This study aims to plunge into the understanding of how filming research interviews affect the participants’ behaviour. Test persons where filmed whilst speaking reflectively about in what way they feel influenced by the presence of a camera, and cameras in general. After the interview they watch the material and reflect upon seeing themselves and on how they felt during the interview.Through analysing the interviews the study then focus on locating and defining how the camera affected the participants and why, finally to discuss in what ways filming an interview can be beneficial or detrimental for research purposes.The results showcased a surprisingly unified struggle amongst the participants with handling the cameras presence in a comfortable way, making them very self- conscious about their body language and general behaviour.

I dagens århundrade har vi gjort stora framsteg inom tekniken. Baudrillard (2001) menar att vi idag har gått från en typografisk generation till en elektrisk generation. De innebär att idag har vi gått ifrån att läsa böcker eller lyssna på radio och istället övergått till att kommunicera via videorepresenationer eller sociala media (Baudrillard & Genosko, 2001). Dessa tekniska redskap har således börjat användas under vårt vardagsliv samt hos olika företag. Denna typ av tekniska metod används främst inom rekryteringsprocessen hos företag, där man expanderar sin sökning efter kandidater från en lokal nivå till en internationell nivå. Detta blir genomförbar med hjälp av Skype intervjuer (videointervju) som ger företagen möjligheten att intervjua distanserade kandidater. Men enligt Collins (2015) integrationsritual är den fysiska närvaron kritisk i en grupp och om detta avviks riskeras det att negativa påföljder uppstår, som kan förstöra för gruppen. Syftet med denna uppsats var att undersöka detta fenomen och se vad rekryterare har för upplevelser av videointervju samt om de anser att detta kan påverkas deras omdöme av kandidaten. Vid datainsamlingen användes sex semi strukturerade intervjuer för att besvara syftet. Resultatet av det blev att respondenterna ansåg att en indirekt påverkan skedde på grund av olika tekniska störningar, som fördröjning, synkronisering eller uppkopplingsproblem. De upplevde även att kandidaterna behövde anstränga sig mer under en videointervju, på grund av att det första intrycket och de icke-verbala signalerna blev avvikande. Men de angav även att de förhåller sig till de olika metoderna och byter intervjuteknik för att få en effektiv intervju som möjligt. / In today's century, we have made great advances in technology. Baudrillard (2001) believes that today we have gone from a typographic generation to an electrical generation. They mean that today we have gone from reading books or listening to the radio and instead switched to communication thorough video representations or social media (Baudrillard & Genosko, 2001). These technical tools have thus begun to be used in our daily life as well as in different companies. This type of technical method is used primarily in the recruitment process of companies, where they expand their search for candidates from a local level to an international level. This becomes feasible using Skype interviews (video interviews) that allow companies to interview distant candidates. However, according to Collins (2015) integration ritual, physical presence is critical in a group, and if this deviate, negative threats may arise that may destroy the group. The purpose of this paper was to investigate this phenomenon and see what recruiters have for experiences of video interviews and if they consider this to be influenced by their judgment of the candidate. At the data collection, six semi-structured interviews were used to answer the purpose. The result was that the respondents felt that an indirect impact was due to various technical interruptions, such as delay, synchronization or connectivity issues. They also felt that the candidates needed more effort during a video interview because of that the first impression and the nonverbal signals were absent. But they also stated that they relate to the different methods and change interview techniques to get an effective interview as possible.

When recruiting new staff, the job interview is the most central and most common selection method, which has traditionally taken place face-to-face with the employer. Video interviews are something that has become more common in recruitment processes as a result of technological development and digitalization but also based on the organization's financial and time rationalization. Previous research in the field indicates that video interviews modify parts of the interaction, and points out that there is a need for further research. The purpose of the study is to investigate how job interviews in video format are experienced by recruiters in terms of social interaction, and what implications there are in assessing the candidate. The results of the study are based on six qualitative interviews with recruiters, where collected data have been analyzed from a social psychological perspective. The results indicate that there is a perceived difference in certain parts of the interaction. Particularly the non-verbal communication and small talk are limited, but the flow and timing are also more difficult in video interviews. The study also shows that the biggest advantage is considered to be that the format is time-saving and provides increased flexibility and the biggest disadvantage is difficulties in connecting with the candidate, which impairs the overall experience. Finally, it emerged that the recruiters consider themselves to have good opportunities to assess candidates in video interviews, but that the data collected indicates an experience of both positive and negative aspects. / Vid rekrytering av ny personal är anställningsintervjun den mest centrala och vanligaste urvalsmetoden, vilken traditionellt ägt rum ansikte-mot-ansikte hos arbetsgivaren. Videointervjuer är något som har kommit att bli mer vanligt i rekryteringsprocesser till följd av den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen, men också utifrån organisationens ekonomiska och tidsmässiga rationalisering. Tidigare forskning på området pekar på att videointervjuer modifierar delar av interaktionen, och poängterar att behovet av vidare forskning är stort. Syftet med studien är att undersöka hur anställningsintervjuer i videoformat upplevs av rekryterare i termer av det sociala samspelet, samt vilka implikationer som finns vid bedömning av kandidaten. Studiens resultat baseras på sex kvalitativa intervjuer med rekryterare, där insamlade data analyserats utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns en upplevd skillnad i vissa delar av interaktionen. Framförallt begränsas icke-verbal kommunikation och småprat, men även flytet och timingen försvåras i videointervjuer. Studien visar även att de största fördelarna anses vara att formatet är tidsbesparande och ger utrymme till ökad flexibilitet och den största nackdelen är svårigheter att känna in kandidaten, vilket försämrar helhetsupplevelsen. Till sist framkom att rekryterare anser sig själva ha goda möjligheter att bedöma kandidater vid videointervjuer, men att insamlade data indikerar på en upplevelse av både positiva och negativa aspekter.

Syftet med denna studie är att undersöka rekryterares upplevelser av att genomföra anställningsintervjuer via videointervju jämfört med fysiska intervjuer. Den tidigare forskningen visar att rekryterare föredrar fysiska intervjuer då de upplever att de får en tydligare helhetsbild av kandidaterna. Forskningen visar också att rekryterare upplever att det är lättare att förmedla den icke-verbal kommunikationen samt känslor vid fysiska intervjuer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer genomförts, med rekryterare samt konsultchefer inom bemanningsbranschen. I denna studie har vi inkluderat respondenter som både har erfarenhet av att genomföra anställningsintervjuer via videointervju samt fysiska intervjuer. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna föredrar att genomföra fysiska intervjuer. Detta eftersom de upplever det lättare att kommunicera med kandidaterna samt uppfatta känslor, gester och ansiktsuttryck. Vidare framgår det att majoritet av respondenterna upplever videointervjuerna mer flexibla och tidseffektiva, eftersom både kandidaten samt respondenten själv inte är beroende av en fysisk plats. Det empiriska resultatet från intervjuerna jämförs med det teoretiska ramverket i analysen, därefter presenteras en avslutande diskussion samt slutsats. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för rekryterares upplevelser av att genomföra anställningsintervjuer fysiskt jämfört med digital videointervju. Studien identifierar även fördelar samt nackdelar som respondenterna upplever i de olika formaten av anställningsintervjuer. Detta anser vi bidrar till en ökad förståelse gällande val av intervjuformat för den specifika anställningsintervjun, utifrån rekryterarens perspektiv. / The purpose of this study is to examine recruiters' experiences of conducting job interviews via video interviews compared to physical interviews. Previous research shows that recruiters prefer the physical interviews as they feel that they get a clearer overall picture of the candidate. Research also shows that recruiters find it easier to convey non-verbal communication as well as emotions during physical interviews. To answer the purpose, a qualitative method in the form of nine semi-structured interviews was conducted with recruiters and consulting managers in the staffing industry. In this study, we have included respondents who have both experience of conducting job interviews via video interviews and physical interviews. The results show that the majority of respondents prefer to conduct physical interviews. As they find it easier to communicate with the candidates and perceive emotions, gestures and facial expressions. Furthermore, it appears that the majority of the respondents experience the video interviews more flexible and time-efficient, since both the candidate and the respondent himself are not dependent on a physical location. The empirical result from the interviews is then compared with the theoretical framework in the analysis, after which a concluding discussion and conclusion are presented. Overall, the study contributes to an increased understanding of recruiters' experiences of conducting job interviews physically compared to digital video interviews. The study also identifies advantages and disadvantages that respondents experience in the different formats of job interviews. We believe this contributes to an increased understanding regarding the choice of interview format for the specific job interview from the recruiter's perspective.

Ett stort fokus inom matematiken ligger på utantillinlärning av kunskap och tillvägagångssätt. Detta trots att forskning och styrdokument visar att elevens resonemangsförmåga är viktig för att utveckla elevers djupare förståelse av matematiken. Denna studie syftar därmed mot att bidra med kunskaper om vilka olika typer av resonemang som elever i årskurs 6 använder sig av och hur detta relaterar till deras förståelse av ett matematiskt område. Det matematiska området som har valts i studien är de geometriska begreppen omkrets och area samt sambandet mellan dem. För att besvara studiens frågeställningar samlades empirin in genom videoinspelningar av elevintervjuer där elever löste och resonerade kring uppgifter i par inom det matematiska området. De resonemang som framkom under intervjuerna identifierades och klassificerades utifrån Lithners (2008) teoretiska ramverk om imitativa och kreativa resonemang samt kopplades till elevens förståelse av begreppen och dess samband. Det resultat som framkom gav upphov till en ny typ av resonemang som inte ingick i ramverket och denna typ benämns som nytänkande resonemang. En anledning till att en ny typ skapades kan vara att denna studie applicerades på lägre åldrar än ramverket är utvecklad för. En problematik synliggjordes vid elevernas lösning av ett praktiskt problem kopplat till sambandet mellan begreppen. I denna uppgift hade inte eleverna ett matematiskt förhållningssätt och förde således inga matematiska resonemang eller visade sin förståelse.