De kommunala resurserna är stora i sitt omfång men ofta begränsade i relation till verksamheterna behov. Arbetet att fördela resurser har därmed en central roll i de svenska kommunerna. Sedan förtydligandet av organiseringsfriheten i den offentliga sektorn har kommunerna själva haft möjligheten att utforma sina processer efter de lokala förutsättningarna. Detta har medfört att det idag finns ett vitt spann av resursfördelningssystem, där olika faktorer ligger bakom systemets utformning. Syftet med den här fallstudien är att öka förståelsen för den kommunala resursfördelningen genom att identifiera faktorer och bakomliggande idéer. Baserat på intervjuer i två medelstora svenska kommuner har studien avsett att få en insyn i två olika resursfördelningssystem. För att förstå hur bakomliggande idéer och faktorer påverkar utformningen av resursfördelningssystemet, har empirin satts i relation till institutionella teorier. Här har studien kunnat visa på att den kommunala resursfördelningen till stor del är ett sätt att försöka förutspå det framtida resursbehovet och hur det förändras. Beräkningsvariablerna som innefattas är ofta en spegling av de kommunala förutsättningarna, i vilken de politiska prioriteringarna arbetar för kvalitetshöjande åtgärder. Dessa beräkningar tenderar att utformas utifrån rationella bedömningar, där kommunen överväger olika alternativ för att utveckla ett system i linje med de egna preferenserna. Trots detta har en del likheter identifierats kring den övergripande utformning där skillnader mer återfinns på detaljerad nivå. I det här tycks kommunerna eftersträva ett resursfördelningssystem som principiellt fungerar som en institutionell mekanik. Detta ökar dessvärre risken för spårberoende där studien visat på att utformningen tenderar att fastna på samma stig, där uppdateringar sker men med utgångspunkt i det historiska. / The municipal resources are large in their quantities but often limited in relation to the need of the compulsory operations. The process to allocate resources is thus a central role in the Swedish municipalities. The municipalities have been given a wide range of freedom when it comes to organize themselves, this gives them the ability to design their processes in a way that benefit their own local conditions. As a result, a wide range of resource allocation systems can be identified with different factors included in the system's design. The purpose of this case study is to increase the understanding of the municipal resource allocation by identifying the factors included and underlying ideas. Based on interviews in two medium-sized Swedish municipalities, the study has been designed to gain insight into two different resource allocation systems. In order to understand how underlying ideas and different factors affect the design of the resource allocation system, the empirical data has been analyzed in relation to institutional theories. The result of the study has shown that the municipal resource distribution is mainly an attempt to predict possible changes in future needs. The different calculations included are often ways of trying to reflect the municipal conditions, in which the political priorities mainly intend to deal with changes in quality of the operations. The calculations of future needs tend to be based on rational assessments, where the municipality is considering different options for developing a system in line with its own preferences. Nevertheless, a number of similarities have been identified in the overall design of the system where differences are found at a detailed level. Both the municipalities in this study seem to look for a resource allocation system in which the function principally works as an institutional mechanics. This, however, increases the risk of path dependence where the study shows that the design tends to get stuck in the same tracks, where the system continuously updates but with the historical path as a base.

Problem och syfte:
Syftet med studien är att undersöka om normer och förväntningar för hur en kommunikationsplan bör vara uppbyggd, i både begrepp och struktur, förekommer i svenska kommuners övergripande kommunikationsdokument. Det här syftet finns för att urskilja huruvida institutionalisering förekommer i kommunernas material, eller om kommuners olika förutsättningar skapar olika situationsanpassade kommunikationsplaner. Studien kommer därmed även att kunna förmedla positiva och negativa aspekter av institutionaliserade kommunikationsplaner. Studien baseras på ett vetenskapligt problem med institutionellt perspektiv, ett perspektiv som sällan används inom medie- och kommunikationsvetenskap. Metod och material:
Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys med 100 kommunikationsplaner som valdes genom ett oproportionellt stratifierat urval. Kategorierna är baserade på storlek, ekonomiska förutsättningar och geografisk placering. Ett kodschema skapas med uttömmande svarsalternativ. Urvalet består av över en tredjedel av populationen, och därmed går det att uttala sig om generaliserbarhet utifrån resultatet.
Huvudresultat:
Majoriteten av kommunernas kommunikationsplaner är institutionellt skapade, med både begrepp och struktur. Det finns en del begrepp och strukturer som skiljer sig åt, men de allra flesta följer bland annat kommunernas intresseorganisation SKLs anvisningar om hur en kommunikationsplan bör skapas.

Denna studie syftar till att undersöka vilken symbolisk bild som framhävs av det regionala civilsamhällets samtida roll som aktör på samhällsarenan, och undersöker detta ur ett institutionaliseringsperspektiv. I bakgrund av utvecklingarna med governance, kommersialisering i offentliga policyområden och nedmontering av välfärdsstater har det skapats utmaningar för civilsamhällets organisationer rörande utvecklingen av deras samhällsroll. I Sverige, där folkrörelser fungerat som röstbärare åt människor vars idéer hittade väg in i politiken samtidigt som välfärdsstaten hade en dominerande roll fram till 90- talet, har det skett stora förändringar för civilsamhällets förutsättningar under de senaste decennierna. I allt högre grad arbetar de konkratsbaserat med offentlig sektor för att bistå i välfärdsproduktion, och denna utveckling beskrivs av många teoretiker som "från röst till service". Ett samverkansavtal, Överenskommelsen, lanserades i Oktober 2008 med inspiration från Englands motsvarighet. Idén till avtalet kom från en paraplyorganisation för ideella organisationer med avsikt att tydliggöra de ideella organisationernas roll i en allt osäkrare samhällskontext, dock satte den dåvarande regeringen sin agenda på den och slutresultatet blev en avsiktsförklaring att välfärdsarenan ska inneha en större mångfald av ideella organisationer. Trots detta ägnar avtalet en stor del åt att beskriva visioner om att synliggöra den ideella sektorns röstgivande roll i samhället. Detta arbete grundar sig i Överenskommelsen, men fokuserar på de tre regionala varianterna från Örebro, Skåne och Västra Götaland, i bakgrund av samhällets samtida regionaliseringsprocesser. Dessa tre avtal analyseras för att se vilken symbolisk bild som framhävs och om det rör sig om en institutionalisering av den rollen som tidigare forskning menar håller på att utvecklas. Resultaten visar en symbolisk bild av en aktör med en särskild kraft och ett särskilt värde som bidrar med demokrati och sammanhållning. Dock skiljer sig beskrivningarna av organisationernas karaktär med vad avtalet vill att de ska ägna sig åt, det finns inga indikationer på att de demokratigivande aspekterna ska förstärkas, snarare ska de ta med sig deras särart, demokrati och frivillighet, för att bidra med en mångfald till den regionala välfärden. Denna bild befinner sig i ett semiinstitutionellt tillstånd eftersom en stor osäkerhet  och otydlighet är genomgående i avtalen, och eftersom det finns ett glapp i beskrivningarna av vad organisationerna är och vad de ska ägna sig åt. / This study aims at investigating what symbolic image that is emphasized by the contemporary civil society role as an actor in the societal arena, and examining this from an institutionalization perspective. In the light of developments in governance, commercialization in public policy areas and dismantling of welfare states, challenges have been created for civil society organizations regarding the development of their social role. In Sweden, where movements of people acted as voters for people whose ideas found their way into politics while the welfare state had a dominant role in the 90's, there has been major change in civil society conditions in recent decades. More and more, they work in a contractbased manner with the public sector to assist in welfare production, and this development is described by many theorists as "from voice to service". A cooperation agreement, Överenskommelsen (The agreement), was launched in October 2008 with inspiration from England's counterpart. The idea of the agreement came from an umbrella organization for nonprofit organizations with the intention of clarifying the role of non-profit organizations in an increasingly insecure societal context, however, the then government put its agenda on it and the final result was a declaration of intention that the welfare arena should hold a wider variety of non-profit organizations. Despite this, the agreement devotes a great deal to describing visions of making visible voice role of the nonprofit sector in society. This work is based on Överenskommelsen, but focuses on the three regional variants from Örebro, Skåne and Västra Götaland, in the light of society's contemporary regionalization processes. These three agreements are analyzed to see what symbolic picture is highlighted and if it is an institutionalization of the role that earlier research is considering developing. The results show a symbolic image of an actor with a special force and a special value that contributes to democracy and cohesion. However, the descriptions of the nature of the organizations differ with what the agreement would like them to do, there are no indications that the democratization aspects should be strengthened, rather, they should bring their distinctive character, democracy and voluntaryness, to contribute a diversity to regional welfare. This image is in a semi-institutional state because a lot of uncertainty and ambiguity are throughout the agreements, and because there is a gap in the descriptions of what the organizations are and what they are aimed to do.

Tidigare studier har visat att den digitala utvecklingen är en stor del i dagens samhälle, inte minst för organisationer. Digitalisering kan kortfattat beskrivas som ett skifte från analogt till digitalt. En stor del av den tidigare forskningen inom detta område har berört hur redovisningen påverkas generellt. Studien undersöker olika organisationers redovisningsprocess och hur processen påverkas av digitalisering. Olika organisationer ser strukturmässigt olika ut och de agerar då även olika när det gäller förändringar, digitaliseringsförändringar. I studien är digitalisering ett centralt begrepp, digitalisering innebär att organisationer kan använda förnyade digitala hjälpmedel som lagrar, sammanställer och arkiverar redovisningen.   Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt redovisningsprocessen i olika organisationer har påverkats av digitaliseringen. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats där fyra organisationer har intervjuats. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att grunderna i redovisningsprocessen är oförändrade i de olika organisationerna. Däremot har tillvägagångssätten i redovisningsprocessen i de olika organisationer påverkats av digitaliseringen. / Previous studies show that digitalization development is a central part of today's society and is an important role for organisations. Digitalization can be explained as a shift from analogue to digital. Previous research within the subject has researched how accountancy is generally affected. This study explores different organisations  accounting process and how the process is affected by digitalization. Different organisations vary regarding structure and also acts different regarding digitalization changes. In the study, digitalization is a central construct and means that organisations can use renewed and digital aid that accommodate, compile and archive accounting.  The purpose of this study is to research how the accounting process in various organisations is affected by digitalization. To achieve the purpose, a qualitative method was applied, and four organisations has been interviewed. The analysis is carried through from a presented empire in relation to the theoretical framework. This study shows that the basics in accounting process remains the same in the different organisations. However the digitalization has affected the approach within the accounting process.

This study aims to explore how Swedish comprehensive planning discusses different claims to power and also which claims are able to impact the public space. The study also seeks to examine how underlying power structures are affected by municipal comprehensive planning and how modern-day planning manages inequalities between different demographic groups. The concept of territoriality is used in this research in order to explore different kinds of planning approaches and notions of power. Empirical analysis is used as a tool in order to analyse and dissect two comprehensive plans made by municipalities in the Stockholm area. This is done from a standpoint that favours social sustainability. The results show that although municipal planning has implemented numerous aspects of social sustainability, and many of the planning approaches can be justified by environmental sustainability, both plans have been found lacking in regards to consideration for building structures already in place, many of these established during the post-war period and affected by social alienation. The study concludes that there are other types of power notions that modern day planning does not consider on a comprehensive level, thereby ignoring individual needs of citizens and potentially strengthening present power structures.

Denna kvalitativa studie undersöker hur personalen på Malmös hem- och vårdboende för ensamkommande barn arbetar med institutionaliseringen av ungdomarna utifrån teorier om system, institutionalisering och makt. Många ensamkommande barn kom till Sverige år 2015 och har spenderat cirka tre år av sina liv på institutionerna. I studien kommer författaren fram till att hem- och vårdboendena ses som slutna system där lite interaktion sker med omvärlden. Utifrån det övergår studien till att undersöka institutionaliseringen av ungdomarna med teorier hämtade från främst Goffman. I Goffmans (2012) forskning framkommer att makt är ett vanligt förekommande inslag i slutna institutioner. Därför har författaren inkluderat en analys av framförallt maktteorier tagna från Foucault (1993), där kunskap är lika med makt. De valda teorierna till studien är på flera sätt sammanflätade och författarens ambition har varit att efter två tema disponera teorierna i analysen så att de ska följa en röd tråd genom arbetet. Författaren har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika hem- och vårdboende för att få en djupare förståelse för det arbete som utförs. Målet med studien har varit att lyfta fram de tendenser av institutionalisering personalen identifierar hos ungdomarna för att undersöka hur personalen medvetet eller omedvetet arbetar med det. I studien kom författaren fram till att personalen såg institutionerna som slutna system och att ett större arbete behövdes läggas utanför boendena, detta så att ungdomarnas sociala nätverk skulle bli större och leda till en bättre integration när ungdomarna lämnar institutionen. Det framgick även att personalen försöker att skapa en friktionsfri vardag genom regler och rutiner men att de saknade medel att tillrättavisa ungdomar som inte gjorde vad de skulle. Personalen pekar på det relationskapande arbetet som sitt främsta verktyg till att få ungdomarna medgörliga samt att all personal behöver ha ett gemensamt förhållningssätt och att relationen till ungdomarna därför inte får övergå till att bli för bra. Studien visar även på att personalen uppfattar dokumentationen om ungdomarna som ett viktigt inslag i arbetet även om det skapar ett ojämnt maktförhållande. Det skapade konflikter hos vissa av informanterna i hur de skulle förhålla sig till det omfattande dokumentationskravet vilket för dem upplevdes som en integritetskränkning mot ungdomen. Det kunde även leda till konflikter med ungdomarna som inte ville att allt de sa och gjorde skulle vara tillgängligt för andra att ta del av. / This qualitative study examines how the staff of Malmoe's group homes for unaccompanied children work with the institutionalization of the young people based on theories of systems, institutionalization and power. Many young people came to Sweden in 2015 and have now spent about three years of their lives in the institutions. In line with the system theory, the institutions are seen as closed systems and the work is transformed into theories of institutionalization from mainly Goffman. Goffman's (2012) research shows that power is a common element in closed institutions. Therefore, the author has included an analysis of mainly theories of power taken from Foucault (1993), where knowledge is equal to power. The three chosen theories for the study are in many ways intertwined and the author's ambition has been to use two theories in the analysis so that they follow a red thread through the work. The author has conducted five semi-structured interviews with staff from three different homes and care homes to gain a deeper understanding of the work being performed. The aim of the study has been to highlight the tendencies that can lead to an institutionalization of the young people and how the staff deliberately or unknowingly work with it. In the study, the author came to the conclusion that the staff saw the institutions as closed systems and that greater work was needed outside the dwellings, this so that the young people's social networks would become larger and lead to a better integration when the young people leave the institution. It also emerged that the staff are trying to create a friction-free everyday life through rules and routines but that they lacked the means to reprimand young people who did not do what they were supposed to. The staff points to the relationship-creating work as their main tool for making the young people compliant, and that all staff need to have a common approach and that the relationship must therefore not pass to becoming too good. The study also shows that the staff perceives the documentation about young people as an important element of the work, even though it creates an uneven power relationship. It created conflicts with some of the informants in how they would relate to the extensive documentation requirement, which for them was perceived as a violation of integrity towards the youth. It could also lead to conflicts with the young people who did not want everything they said and did to be accessible to others.

Nyligen genomförda studier angående digitalisering visar att det kan nyttjas och spela en viktig roll när det kommer till förändringsprocesser inom organisationer. Den rådandepandemin har bidragit till en kraftigt ökad utvecklingshastighet där flertalet teknologiskt, drivna projekt initieras. Dock har det visat sig att flertalet av dessa projekt misslyckas med att väsentligt förändra företagen, detta då integreringen i samspråk med operationella och organisatoriska förändringsstrategier inte går hand i hand. Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer har påverkats av digitaliseringen med särskilt fokus på organisationsstruktur samt förändringsledarskap. Utöver det är vår ambition att undersöka ifall det existerar någon skillnad när det kommer till ledarskap mellan mer traditionella banker jämfört med nykomlingar inom branschen. Studien görs med en kvalitativ forskningsmetod där vi har genomfört intervjuer med chefer i högt uppsatt position samt mellanchefer på två olika företag. För att till fullo förstådigitaliseringens påverkan har vi konstruerat ett teoretiskt ramverk som inkluderar relevanta teorier. Vår studie avslöjade att digitalisering är ett högst adekvat område, däremot skiftardess betydelse av olika orsaker. Digitaliseringen kan placeras i två olika kontexter, inre samt yttre. Den inre kontexten är att digitalisering utav de existerande interna systemen och processerna rationaliseras, medan den yttre baseras, i mångt och mycket, utefter vad kunder efterfrågar samt till att säkerställa en högre grad av nöjdhet när det kommer till digitala affärer med banker. Sammanfattningsvis har pandemin, känd som COVID-19, påskyndat digitaliseringen inom banker för att möta diverse förväntningar där den digitala förändringen ses som normativ. Den finansiella branschen är i konstant förändring, även om regleringar representerar ett hinder för den digitala utvecklingen. Därav har den här studien kommit fram till att digitalisering kraftigt påverkar förändringsledarskapet på organisatorisk och operationell nivågenom konkurrens, kundmöten samt rättsliga faktorer. Framtida forskning behövs för att vidare analysera vår forskningsfråga och huruvida fenomenet är unikt för studiens valda bransch, och inkluderandet av medarbetsperspektivet. / In light of recent research regarding digitalization, it shows how it can be utilized and play an important role in both the organizational change process and content. The technological change indicates a rapidly increasing rate, even so during the occurrent pandemic, and more technology driven projects are being initiated. However, numerous of them fail to institutionalize significant change, instead of being integrated within the operational nor organizational change strategy. The purpose of this study is to examine how organizations have been affected by digitalization, with a focus on the organizational structure and its change management. Additionally, we intend to examine if there is a difference in leadership between traditional bank institutions and the new bank entrants. This study is based on a qualitative research method, where we executed interviews with top to middle management, in two different companies. To fully comprehend the impact of digitalization, we constructed a theoretical reference of frame that incorporates appropriate theories. The findings of this study revealed that digitalization is a highly relevant subject. However, we find that the focus differs for various reasons. The desired future state of digitalization separates into two contextual factors, internal and external. The internal factor is that digitalization rationalizes the existing internal processes and systems. The external factor is mainly based on the customers’ expectations and ensuring greater satisfaction regarding digital banking. In conclusion, the COVID-19 pandemic has accelerated digitalization of banking due to meeting various expectations, this digital change is being a normative response. Even thought he banking industry is in constant change, legislation is one of many factors hindering the development. Thus, this study concludes that digitalization heavily influences the change managements’ strategy through rivalry, customer service and legal factors. Future research is needed to further explore our research question and whether our results reflect a phenomenon unique to the banking industry, and also include the employee perspective. This thesis is written in Swedish.

A life without freedom, what is that? This question was stated in a letter from a man institutionalized at one of Sweden’s mental asylums in the 1940s. It is also the title of this essay which explores the life and experiences of institutionalized individuals during 1941–1949. This analysis is based on letters they wrote to the Swedish author Astrid Väring who published her first book regarding the psychiatric care system I som här inträden (1944). Her book was a novel, which yielded great public interest and a year later was adapted for the screen. This led to people starting to write letters to Väring telling her about their stories from inside of the mental healthcare system. These letters constitute the basis for the results of this essay which aims to provide new knowledge on people’s experiences of institutionalization as expressed by their own words. The analysis is a part of the disability history field and a contribution to the critical study of the Swedish Folkhem. Based on both quantitative and qualitative methods, the letters and their contents tell us about those writing these letters and their experiences during, before and after confinement. The results from quantitative analysis of in total 404 letters out of which 207 are subject to in-depth study show that the majority of them were written by men and by people having experienced the mental health care system. Relatives to them, healthcare professionals and individuals without any connection to this system are also found among those writing letters to Väring. From these letters we learn of the abuse inmates endured during their institutionalization both physically and psychologically. Their lives before confinement and the reasons behind it are also focused on. Social friction with people in their surroundings, criminal offenses, and voluntary care exemplify some explanations to their confinement. The stories they share about their life upon release are defined by a sense of fear, persecution, and a loss of property, social networks and sense of security, in addition to a fear of being confined yet again or meeting those who once caused their incarceration. In all, the letters can be seen as a protest against the entire health care system they were faced with, which further reflects the helplessness and frustration they felt regarding their life and situation.

Från den dag då idén om en Jämställdhetsmyndighet föddes på 2000-talet har förslaget mötts av motstånd likväl som medhåll från olika håll i svensk politik. Myndigheten förväntas av de som förespråkar den kunna bidra till ett mer kvalitativt arbete inom jämställdhetspolitiken, medan motståndare ifrågasätter dess faktiska verkan. Alltsedan Jämställdhetsmyndigheten blev ett faktum 2018 har dess varande eller icke-varande fortsatt omdebatteras i riksdagen. I denna studie har sambandet mellan ideologi och inställning till myndigheten undersökts genom motioner från de fyra största partierna efter valet 2022. I utförandet har en kvalitativ dokumentanalys genomförts, där den metodologiska ansatsen vilar på kritiska perspektiv på språkbruk. Mer specifikt har ideologikritisk teori legat till grund för hur begreppet ideologi förstås och används inom ramen för studien. Även begreppet jämställdhet har varit centralt och har genom studien kunnat avläsas som ett mångfacetterat begrepp som befinner sig i ständig omformning, där ideologi spelar en betydande roll för begreppets innebörd. I resultatet av studien avhandlas de olika definitioner av jämställdhet som brukas av de valda partiernas ledamöter. Motionerna kring jämställdhetsmyndigheten kastar ljus på vilka ideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas politik. Vad som framkommer ur materialet pekar mot att partiernas olika skildringar av jämställdhet leder till en uppdelning i riksdagen, där två skilda hållningar till jämställdhetsmyndigheten råder. Utöver att partierna positionerar sig i två motstridiga läger när de kommer till myndighetens relevans kan motsättningarna ses gå längre än så. Som en följd av att varje undersökt parti har en egen uppfattning av vad jämställdhet inbegriper så använder de även olika förklaringsmodeller när de resonerar kring grundorsaken till ojämställdhet. Därtill visar även resultaten att jämställdhet inte enbart villkoras genom ideologi. Utöver ideologins inverkan på förståelsen av jämställdhet så har även språkets utformning betydande konsekvenser för hur partierna förhåller sig till frågan. Huruvida jämställdhet diskuteras på ett övergripande plan eller i mer specifika termer påverkar alltså partiernas ståndpunkt.

Ranging from the late 1880s to the late 1970s children with dis/abilities were orderlyinstitutionalized in Sweden due to lack of accessibility and aids in the surrounding society. The aim of this thesis is to discuss how ableist discourse of dis/ability and gender interacted with materiality, such as buildings, clothes and objects, in the institutions and how it affected the everyday lives of women who grew up there, a concept previously unexplored in a Swedish context. Using a qualitative method interviews were carried out with women who grew up in various institutions in Sweden from the 1930s to 1970s. The interviews were analysed using a crip theoretical understanding of dis/ability and ableism paired with Barad’s post humanist understanding of matter as both product of and producer of discourse. The analysis show that matter was created, used and understood in a constant intra-action with ableist discourse, confining, controlling and subduing the women. Matter and the use of it functioned as a tool for upholding ableism, creating a colonial structure of medical access to the children’s bodies. Hence, the use of matter can be understood as acts of ableist rhetoric created to signalize and uphold ableist standards. Such ableist rhetoric can be said to carry on into the contemporary Swedish understanding of dis/ability, making evident the on-going objectification and medicalization of people with dis/ability today and its intersection with discourses of gender and sexuality.