The purpose with the essay is to illuminate four former clients’ personal stories about the meeting with the authority in the Swedish welfare system and the institutionalization theywent through. The questions being asked in the essay focus on communication, the relationship concerning power and the former clients attitude towards the institutionalization as a treatment. Four interviews were held with former clients who were institutionalized sometime between the ages of 15-25. The results were then analyzed by theories focusing on communication as a way to gain power and how social interaction may influence the individual attitudes towards authorities. Out of the empiric three themes occurred and they are: communication, the exercise of power/communicative power and acknowledgment/attitude. The results show that there is a connection between communicative power and attitude towards authority after the institutionalization. The lack of communication, as the interviews shown, between the client and the person working for the institution, has in three out of four cases led to a negative attitude towards the authorities. The fourth former client had a more positive experience and that resulted in a more positive attitude.

Bakgrund: Personalen är ett företags viktigaste resurs och tillgång sägs det ofta i företagsekonomiska diskussioner. Att kunskapsutveckla medarbetare och därmed kunskapsförsörja en organisation är av stor vikt av olika anledningar. Exempelvis är kunskapsutveckling avgörande för att en organisation ska förbli legitim på respektive marknad, att förbli en attraktiv arbetsgivare samt att förse medarbetare med kunskap för att undvika onödiga kostnader. Effekterna av kunskapsutvecklande insatser från organisatoriskt perspektiv är att dessa förmodligen skall ha en viss påverkan på organisationens framgång och resultat. Att studera hur mycket av dessa kunskapsutvecklande insatser som faktiskt kommer företagen till gagn är relevant och av vikt för flertalet intressenter då det är mycket resurskrävande för organisationerna som möjliggör dessa insatser. Syfte och metod: Syftet med studien är att bidra till att öka kunskapen om vilka organisatoriska faktorer som påverkar överföringen av kunskap från utbildningar till den utbildades arbetsmiljö. Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri genomfördes tio semistrukturerade intervjuer. Teori: Den teori som legat till grund för studien är transformationsprocessen och mer specifikt Grossman och Salas (2011) modell. Resultat och slutsats: Kunskapen om hur organisationen bäst utformar de organisatoriska faktorerna för att underlätta för kunskapsöverföring från lärmiljö till arbetsmiljö är svår att kommunicera internt. Medvetenheten inom organisationen om hur faktorerna påverkar överföring av kunskap existerar på övergripande nivå, dock visar resultatet att det finns en skillnad mellan hur organisationen arbetar och hur densamma ämnar arbeta.

Kvalitetsledningsstandard ISO 9001 samt miljöledningsstandard ISO 14001 är idag frekvent förekommande i svenska företag. Standarderna har som syfte att ligga till grund för en organisations ledningssystem och innehåller en mängd kravspecifikationer som anses vara optimala för att en verksamhet ska bedriva ett hållbart kvalitetsarbete. Standarderna ges ut av International Organization for Standardization, vilken förkortas som ISO. Förkortningen grundar sig i det grekiska ordet isos som kan översättas till identisk eller lika. Grundidén för ISO-standarder är nämligen att de är standardiserade riktlinjer som går att applicera på alla organisationer med samma resultat.    Genom en kvalitativ flerfallsstudie så ämnar forskningen att undersöka hur organisationer påverkas av ISO-standarders spridning och institutionalisering, samt vad det har för effekt på dess arbete med kvalitet och hållbarhet. Under arbetets gång så har primärdata samlats in genom sex semi-strukturerade intervjuer med kvalitetschefer, miljöchefer och projektansvariga på ISO-certifierade företag samt hos Swedish Standards Institute. Majoriteten av forskningsanalysen behandlar ISO-standarder i kontexten kring institutionalisering, isomorfism och institutionellt tryck, men den undersöker även företags påstådda motiv, och hur de upplever de organisatoriska konsekvenserna av anpassningen till ett ISO-certifierat ledningssystem.   Utfallet av undersökningen visar att de undersökta företagen påstår sig ha tre olika motiv till att göra en anpassning till ISO-standarder och dessa är: Påtryckningar från intressenter och kundernas krav på certifierade ledningssystem, certifieringar som konkurrensfördel i upphandlingar, samt en tilltro till standardens förmåga att effektivisera den egna verksamheten.   Påtryckningarna från intressenter har visat sig ha en central roll i hur företaget bedriver sitt arbete med standarder. De organisatoriska effekterna upplevs av samtliga respondenter som positiva men ger i de flesta fall inte intryck av att vara bra nog för att motivera den mängd tid och resurser som krävs för att erhålla ett certifikat. Istället sätts processen ofta igång genom ett tryck från omgivningen där kunderna genom sina kravställningar har en förmåga att få företagen att initiera sin anpassning. Svenska organisationer drivs således till att anpassa sig till samma typ av standardiserade sätt att bedriva sitt arbete, vilket gör dem mer homogena med sin omgivning och bidrar till att kvalitets- och miljöarbetet allt mer blir professionaliserat. / Quality management standard ISO 9001 and environmental management standard ISO 14001 are frequently occuring in swedish enterprises. The standards are intented to provide a foundation for an organization’s management system and they contain a series of specifications that are estimated to be optimal for a business to conduct a sustainable and high quality operation. ISO-standards are published by International Organization for Standardization, which is abbreviated as ISO. The abbreviation stems in the greek term isos, which can be translated into equal or alike. The main idea of ISO-standards is that they are a series of standardized guidelines which can be applied to any organization with the same results.   By conducting a qualitative multi-case study the research intends to examine how organizations are affected by the ISO-standards proliferation and institutionalization, as well as its perceived effects on firms’ work with quality and sustainability. Primary data has been gathered during the course of the research by conducting six semi-structured interviews with quality managers, environmental managers and project managers at ISO-certified enterprises as well as the Swedish Standards Institute. The majority of the analysis treats ISO-standards in the context of institutionalization, isomorphism and institutional pressure. Moreover, it also examines the enterprises alleged motives for adaption as well as their experience of the organizational changes a certified management system entails. The results of the research shows that the examined enterprises claims to have three different motives for adaption: Pressure from stakeholders and the customers’ demands for certified management systems, certificates as a competitive advantage in procurements, as well as a trust in the standards ability to streamline the organization.   The pressure from stakeholders have proven to play a central role in how the enterprise conducts work with the standards. The organizational effects are perceived by all respondents as positive. However, in most cases they do not give the impression of being worthy of the time and effort required to achieve a certificate. Instead, the process of acquiring a certificate is often initiated as a direct response to customers’ demands. Thus, the organizations are more inclined to adapting the same kind of standardized ways of planning their operations, which further makes them homogeneous with their environment as well as contributes to the professionalization of quality- and environmental work.

Den strategiska planeringen har fått allt större genomslag som en konsekvens av den utveckling som sker i samhället och runt om i världen. Urbanisering, förändrat klimat och utvecklad digitalisering är några av de stora trender som påverkar. Nya synsätt i planeringen har vunnit framgång och fått betydelse för att angripa en komplicerad verklighet, där visioner är ett exempel. Idag används visioner av flertalet kommuner som ett strategiskt styrmedel. En vision utarbetas genom att aktörer visualiserar en önskvärd framtid och sedan är det olika aktörers uppgift att konkretisera målen inom visionen och tydliggöra strategier. Visioner är ofta vaga i sin karaktär vilket ger utrymme för att de kan tolkas på olika sätt. Det kan därmed bli problematiskt då visioner ska initieras i planer och projekt. Den här studien syftar till att skapa förståelse för hur visioner används som verktyg i planeringen, då den ska tolkas, förstås och implementeras av planerarprofessioner till en konkret detaljplan. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån vilka tankemönster, beteenden och normer som utvecklas och befästs i en profession utifrån tre teoretiska perspektiv; institutionalisering, stigberoende och socialt kapital. Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där ett fall har undersökts. Som fallstudie valdes Vision Älvstaden (2012) med en detaljplan för Frihamnen. Studiens metoder utgörs av dokumentstudier av kommunala styrdokument med anknytning till planeringsprojektet och semi-strukturerade intervjuer med olika planerarprofessioner som deltagit i arbetet med Frihamnen. Det studerade materialet visar att visionen är vägledande och utgör en gemensam målbild för professionerna i arbetet med att utveckla Älvstaden och Frihamnen. Dock visar materialet på att det finns begrepp i visionen där professionerna inte är helt överens när de väl ska appliceras och användas i detaljplanen. Det kan således innebära att det finns institutionaliserade tankemönster, som genom socialt kapital fått starkt gehör och påverkar utfallet. Slutsatserna för studien visar även att samverkan och dialog varit en viktig del i planeringsprocessen så att delar av visionen kunnat förverkligas. Dock visar det sig finnas en institutionaliserad struktur för hur planeringsprocesser bedrivs, som innebär att det finns svårigheter med att samverka i gränsöverskridande nätverk, vilket påverkat utfallet i detaljplanen för Frihamnen.

Utställningsrummet för gatukonst växte fram långsamt på Kronobergsgatan 35. Genom att följa utvecklingsprocessen, platsen och verken som visats undersöker jag hur väggen växer fram till en hybrid som inte bara är ett utställningsrum. Det är även centrum för urban konst i Stockholms offentliga rum. Utställningsrummet är ett ovanligt inslag i en stad som fortsatt är präglad från en långvarig nolltolerans. Curering av väggen återspeglar ett utbildningssyfte för att visa att graffiti är mer än klotter. Jag undersöker vilka aktörer som är inblandade och deras mål med väggen utifrån curating teori. Väggen har flera intressenter. Kollektivet Livet som curerar väggen har en bakgrund inom graffiti och i sitt arbete att etablera konstformen kommer de även närmare att institutionalisera den, något som går emot dess historiska roll som subkultur. I mitt arbete studerar jag var utställningsrummet placerar sig i förhållande till graffitikulturen kontra konstinstitutionen. Fastighetsägaren står för resurserna och ser mot förmodan en slags vinst i sin investering, jag har döpt denne till konsthandlaren som förmedlar konsten till betraktaren. Att konsthandlaren associerar företaget till kulturella åtaganden gynnar företagsprofilen i ansamlande av kulturellt kapital. Utställningsrummet är även starkt påverkat av dess position i Stockholms centrala offentliga rum. Det skapar debatt om vem som får ta plats i stadsrummet och vilken konst som bör finnas, en debatt som curatorn välkomnar. Det är en debatt som potentiellt involverar hela staden, där alla är potentiella konstkritiker. Görandet av plats skapas i samverkan mellan tjänstemännen som formar stadsrummet och aktörerna som verkar i det. Jag undersöker denna samverkan och hur de förhåller sig till sina motsättningar. / I have followed the process of development of Kronobergsgatan 35 as an exhibition room for street art and graffiti in Stockholms public space. By interviewing the curators and analyzing with referens to institutional- and curating theory my aim has been to investigate the surrounding circumstances for said exhibition. Stockholm has a history of zero tolerance which makes this exhibition room a rare sight. The curators has, with an educational agenda, wanted to normalize graffiti as an artform but in so doing places the exhibition somewhere between it's subcultural history and the established art institution. The wall is made possible by the contribution of the property owner. I investigate the possible purposes of this investment and how association with culture affiliations could have positive effect on a business profile by obtaining cultural capital.  As an exhibition room in public space it works with and in contrast to the official public art of the city. I investigate this relationship between official and unofficial public art and the discussion of a democratic public space.

My essay is about the transition between home and preschool and takes its starting point in two stories. The first describes an induction conversation and how I as an educator react and act on the basis of the reactions of the two caregivers. The second story also depicts two different reactions from caregivers just before they go home after the first day of preschool training.         My purpose with the essay is to find out whether these reactions from caregivers are based on the same problem, institutionalization of childhood. From society's demands on society's members, preschool politics and society's views, it has developed a institutionalization. Through a historical perspective, I want to try to shed light on how it can affect the reactions and actions of legal representatives in the transition between home and preschool.         Shared responsibility, how does it look between home and preschool when society has created an institutionalization of childhood? In my essay I would like to shed light on how the pre-school's policy documents over time influenced and changed the perception of responsibility. From being nurtured in the home and educated in preschool as an institution to give the preschool the responsibility to develop a collaboration between home and preschool in a close and trusting way.         As a ready preschool teacher June 2019 I start working in the business of preschool with a mission that is guided by a new curriculum, “Lpfö 18”. I wondered then, how these changes affect my job as a preschool teacher? In my essay, I want to try to give my views on the changes and how I now think that I can approach the concept of teaching that is part of education.         I will use a scientific essay as a method, where I reflect on my dilemmas and with the help of a historical perspective on preschool politics. By trying to shed light on positions and assignment formulations that have been given may have gained importance in the perception of the shared assignment between home and preschool. Also highlight and reflect on what the new curriculum, “Lpfö 18”, and its reformulations can be of importance in terms of the view of a preschool teacher's mission in the future.

The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership. / Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling. Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i. I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav. För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer. I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”. Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del. I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning. Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art. I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti. I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen. Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.

<p>The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out.</p><p>The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership.</p> / <p>Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling.</p><p>Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i.</p><p>I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav.</p><p>För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer.</p><p>I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”.</p><p>Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del.</p><p>I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning.</p><p>Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art.</p><p>I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti.</p><p>I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen.</p><p>Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.</p>

The aim of the present study is to clarify the nature of integration between the individual and the organization. I have utilized four analytical tools in this endeavor – forms of association, theoretical starting points, integrating factors, and principles of integration. The forms of association have been taken from Amitai Etzioni's model for describing the interplay between members' experience of an organization and organizational sanctions. These in turn provide us with three categories – coercion, when association is steered by constraint exercised by the organization; interest, when integration proceeds deliberately and voluntarily; and normative or institutional integration, when association is steered by a normative community. The starting point selected is important, and often decisive, for any effort to understand the connection between the individual and the organization. In the present effort to theoretically explain how a particular association between individual and organization emerges, I have deliberately selected human nature (the integrating unit) from the choice of two alternatives for the starting point. That is to say that the starting point for integration should be sought not in the organization, but in people. The reason for this decision is my contention that organizations have no organic form, and that they can be steered and influenced in a completely differently way than people. In order for the theoretical starting point to function as a explanatory factor, it should provide the location for an active element. I have chosen the individual's striving for development and maturity as the active element or integrating factor in this regard. The integration of individual and organization is fostered to the extent that the individual's striving for development is satisfied within the framework of the organization. I argue that participation is the principle of integration that serves this goal. In conclusion, participation promotes the integration of the individual and organization, and it drives the process of integration in respect to three forms of coordination – coercion, interest, and institutional integration. Submission (the absence of participation) leads to coercion. Negotiation (the preliminary stage of participation) leads to interest integration. Participation, finally, leads to institutional integration.

Tidigare forskning visar att två huvudsakliga faktorer som leder till förändring är framväxande innovation på marknaden och teknologin. Digitaliseringen ökar förändringstakten i både samhället och organisationer vilket ställer nya krav. Tidigare forskning visar också att förändringsarbete i organisationen är svårt att genomföra. Forskning om digitaliseringen inom ekonomi- och managementområdet är begränsad men visar att digitaliseringen har påverkat organisationer och därför har den här studien fokuserat på hur organisationen har påverkats. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat organisationer med avseende på arbetsprocesser och organisationsstruktur. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts där elva chefer från åtta olika organisationer har intervjuats. För att få en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat organisationer har vi utvecklat en teoretisk referensram. Studien utgår från centrala teorier som behandlar digitalisering, kunskap- och tjänstesamhället, organisationsförändringar samt institutionalisering. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och insamlad empiri. Utifrån analysen är vår slutsats att digitaliseringen har förändrat organisationer genom en ökad automatisering av arbetsprocesser. Även kundkraven har förändrats vilket ställer nya krav på tillgänglighet, flexibilitet och ett ökat digitalt utbud. Det i sin tur har förändrat organisationsstrukturen och arbetsprocesser då nya yrkesroller har framkommit som har mer fokus på kunden, utveckling och förändring. / Previous research has shown that the two predominant factors contributing to change management are emerging technologies and market innovations. Digitalization increases the rate of change in both society and in organizations thus continually putting new demands on them both. Previous research also demonstrates that organizational change is hard to implement. Research on digitalization within the fields of Economics and Management is limited but still shows that digitalization has influenced organizations. This study, therefore, focuses on how organizations have been effected by digitalization. The purpose of this study is to examine how digitalization has impacted upon the work processes and organizational structures of an organization. To this end, the study is based on qualitative methodology in which eleven managers from eight different organizations where interviewed. To get an understanding of how digitalization has effected these organizations we have developed a theoretical frame of reference. The study draws on relevant theories that discuss digitalization, knowledge- and service-society, organizational change and institutionalization. The analysis is based on comparisons between theory and empirical data. From the analysis we draw the conclusion that digitalization has changed the organizations through increased automation of work processes. What’s more, customer demands have changed, placing new demands on availability, flexibility and increased digital offers. This, in turn has changed the organizational structure and work processes by creating new job roles that focus on the customer, development and change.