Introduktion: Det finns begränsad kunskap om kvinnor med missbruksproblematik som utsätts för partnervåld och i Sverige finns det endast ett fåtal mindre studier som behandlar ämnet. Då samhället många gånger ser dessa kvinnor som missbrukare hellre än offer för våldsbrott, kan känslor av skuld och skam ofta förekomma hos kvinnorna. Syfte: Att undersöka socionomstudenters uppfattningar om offer med eller utan missbruksproblematik som blir utsatta för partnervåld. Metod: Socionomstudenter från Stockholms universitet rekryterades (N = 177, 84,2% kvinnor och 11,9% män) som fick besvara en enkät baserad på en tillhörande vinjett. Enkäten utgjordes av instrumenten Victim Blame Attribution Measure och Excuse Perpetrator Measure samt två eget konstruerade frågor. Vinjetterna beskrev en situation med förekommande partnervåld där mannen var gärningspersonen och kvinnan var offret. I en vinjett hade offret missbruksproblematik och i den andra hade offret inte det. Resultat: Offer med missbruksproblematik blev mer skuldbelagda av deltagarna än offer utan missbruk. Deltagarna ursäktade även gärningspersonen mer för uppkomsten av partnervåld om offret hade missbruksproblematik än om hon inte hade det. Diskussion: Resultatet som framkom av den aktuella studien stämmer överens med tidigare forskning. Offer för partnervåld, främst offer som även har missbruksproblematik, kan utsättas för skuldbeläggande attityder av sin omgivning då de inte blir uppfattade som ett idealt offer. Detta kan i sin tur påverka offrets vilja att söka hjälp för sin utsatthet. / <p>2016-06-01</p>

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor. Enkäten utgjordes till största del av instrumentet Opinions of Domestic Violence Scale och jämförelser gjordes mellan grupperna män och kvinnor. Resultat: Männen uppfattade våld som begås i samkönade relationer som mindre allvarligt än kvinnorna och effektstorleken var .15. Männen uppfattade även offret som mer delaktig i sin egen utsatthet än kvinnor, dock var effektstorlekarna små. Diskussion: Resultaten som framkom är i linje med tidigare forskning. Slutsatser som drogs var att män och kvinnors skilda uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer kan bero på att män har en mer tolerant inställning till våld och våldsbrott, med mer tendenser till victim blaming än kvinnor. Uppfattningar om samkönat partnervåld kan få konsekvenser när det kommer till bemötande av dessa brottsoffer, om liknande uppfattningar återfinns i andra populationer än den undersökta. / <p>2014-06-03</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt vinjettmetoden.</p><p>Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp. Resultaten analyserades utifrån våra valda teorier, socialkonstruktivism, sjukdomsbegreppet och det inlärningsteoretiska perspektivet. Därefter kopplades resultaten till aktuell forskning. Resultaten visar att det råder viss skillnad i definitioner av olika missbruksbegrepp bland de olika mottagningarna. Karaktäristiskt, och gemensamt, för mottagningarna är att insatsutbudet är brett. Därtill finns en viss samstämmighet bland mottagningarna vad gäller arbetsmetoder. Däremot saknas i flera fall en tydlighet kring vilken/vilka teorier mottagningarnas arbete grundar sig på. Sammantaget visar resultaten på att de bedömningar och insatser klienten får är avhängigt var denne bor och vilken socialsekreterare denne möter.</p>

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt vinjettmetoden. Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp. Resultaten analyserades utifrån våra valda teorier, socialkonstruktivism, sjukdomsbegreppet och det inlärningsteoretiska perspektivet. Därefter kopplades resultaten till aktuell forskning. Resultaten visar att det råder viss skillnad i definitioner av olika missbruksbegrepp bland de olika mottagningarna. Karaktäristiskt, och gemensamt, för mottagningarna är att insatsutbudet är brett. Därtill finns en viss samstämmighet bland mottagningarna vad gäller arbetsmetoder. Däremot saknas i flera fall en tydlighet kring vilken/vilka teorier mottagningarnas arbete grundar sig på. Sammantaget visar resultaten på att de bedömningar och insatser klienten får är avhängigt var denne bor och vilken socialsekreterare denne möter.

Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff. Studien är entotalundersökning, vilket innebär att allt resultat är signifikant för den arbetsgrupp som medverkat.Resultatet visar att det finns variationer utifrån klientens etnicitet i bedömningarna, men även att desociodemografiska faktorerna hos respondenterna har betydelse för bedömningarna gällandeförsörjningsstöd. Svårigheter med att isolera endast en faktor leder till hinder i att dra slutsatser övervilka faktorer som har mest betydelse för bedömningen. Klienter med samma behov kan få olikahjälp som påverkas av både deras bakgrund, men även utifrån vilken handläggare som beslutarärendet. / The purpose of this study was to investigate whether the assessments a social worker carries outwhen a client claims income support is influenced by the client’s ethnicity. Focus is placed upon theeffect social workers' background factors, such as age, qualifications and professional experiencemay have when assessing welfare claims as regarding to the client's ethnicity. The method used toachieve the objective was a quantitative vignette study in which data was collected via aquestionnaire. By comparing how the income support assessment social workers does regarding anidentical case, in which the only difference is the ethnicity of the client, variations can be madevisible and significant factors in assessing captured. The study was conducted in a medium sizedcouncil in Sweden, where 40 out of 48 social workers responded to the survey during a workplacemeeting. The study is exhaustive, which means that all results are significant for the working groupthat participated. The results show that there are variations based on the client’s ethnicity inassessments, but the socio-demographic factors among the respondents are also important forassessments regarding income support. Difficulties in isolating factors impede conclusions as towhich issues are most significant. Clients with identical needs may get different verdicts because oftheir ethnic backgrounds or according to which social worker assessed the case.

Syfte. Denna studie undersöker om socialsekreterares bedömningar av ungdomar som begått brott skiljer sig åt i relation till ungdomens kön. Studien är avgränsad till att innefatta unga lagöverträdare och huruvida de har behov av fortsatt kontakt med socialtjänsten efter att påföljden är genomförd. Studiens teoretiska referensram är baserad på socialkonstruktionism samt genusteori.    Metod. En kvantitativ metod ligger till grund för studien. Två enkäter innehållandes två vinjetter vardera utformades och skickades ut via mejl till socialsekreterare verksamma i mellersta Sverige. Enkäterna skiljer sig åt i ett avseende - hälften av respondenterna har fått en enkät som består av två vinjetter där ungdomarna har flicknamn, och de resterande respondenterna har fått en enkät där vinjetterna innefattar pojknamn. Förutom namnen är vinjetterna identiska.   Resultat. Svaren som enkäterna genererade visar inte några signifikanta skillnader kring socialsekreterares bedömningar i relation till kön, varken sett till oro, lämplig insats eller skydds- och riskfaktorer.   Slutsats. Utifrån respondenternas svar har det inte varit möjligt att utläsa några skillnader mellan ungdomarnas kön. Dock går det inte utesluta förekommandet av könsskillnader inom socialtjänstens arbete med ungdomar då studiens resultat enbart är baserat på de resultat som genererats utifrån vinjetterna. Detta innebär att svaren kanske inte hade blivit desamma i verkligheten. / Aim. This study examines differences in social workers’ assessments of youths in relation to gender and whether they have the need for continued contact with the social services after the sentence is completed. The theoretical framework of this study is based on social constructionism and gender theory.   Method. This study was carried out using a quantitative method. Two surveys consisting of two vignettes each was constructed and sent by email to social workers in central Sweden. The surveys differed in only one aspect - half of the respondents received a survey consisting two vignettes in which the youths had girl names, and the other half received a survey consisting vignettes with boy names. Hence, the surveys were constructed to be differentiated by gender.   Results. The analysis of the responses generated revealed no significant differences regarding social workers’ assessments in relation to gender - not for concern, intervention or protective- and risk factors.   Conclusion. The study’s result has not detected any differences between the two genders included in the survey. However, it is not tenable to exclude gender differences in social work with youth as the results of this study are not fully generalizable, due to the choice of method. The answers might have differed if it was real cases.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärares och fältassistenters syn på sina egna och varandras roller och arbetsuppgifter i arbetet med socialt utsatta barn, samt samverkan kring dessa barn. Vi har valt att utgå från två frågeställningar: (1) vilka uppfattningar har yrkesgrupperna gällande arbetet med socialt utsatta barn och vilka likheter och skillnader finns? och (2) vilka uppfattningar har yrkesgrupperna gällande det arbete som kan ske i samverkan och vilka likheter och skillnader finns? För att bringa klarhet i dessa frågor gick vi ut till 10 respondenter, fem från varje yrkesgrupp som fick läsa en vinjett och sedan svara på 7 frågor som gav oss ett datamaterial som vi använde till att besvara dessa frågeställningar. Alla respondenter som vi gått ut till valde att delta i studien, men en respondent lämnade inte svar inom den avsatta tiden. Vi har tagit oss an frågeställningarna genom att koda och kategorisera svaren vilka sedan analyserats med hjälp av den sociala representationsteorin. Dessa svar sattes i kontext med hjälp av bakgrundsinformation som vi inhämtat från ett antal olika källor för att få en större förståelse för vårt problemområde. Inom ramen av denna studie har respondenterna haft möjlighet att ge sin syn både på sitt eget och andras arbete med socialt utsatta barn, samt sin syn på samverkan som ska ske mellan verksamheter när situationen kräver. Denna studie visar att det saknas en organiserad samverkan mellan lärare och fältassistenter. Respondenterna är enhälligt positivt inställda till samverkan i allmänhet, men det finns ingen plattform för samverkan mellan dessa yrkesgrupper. Lärare anser att det är så det bör vara, eftersom de arbetar och samverkar med skolans elevhälsa och i allvarligare fall socialtjänsten. Fältassistenter ger inte uttryck för ett önskat tillstånd för samverkan mellan sig själva och lärare, men konstaterar att det inte förekommer någon organiserad samverkan, och att den samverkan som finns med elevhälsa inte är så omfattande. Slutsatser som kan dras från detta är att det finns möjligheter att samverka inom skolan med socialtjänstens fältassistenter, men att möjligheterna är limiterade i dagsläget. / The aim of this study is to describe and analyze the difference in perspectives between teachers and field workers, in terms of their own and each other’s roles in work respectively, but also in terms of cooperation concerning children in the common arena of schools.We have chosen to assume the following questions: (1) Which perceptions do the occupational groups have regarding work for socially disadvantaged children and what similarities and differences exist? And, (2) which perceptions do the occupational groups have regarding work that can be done in collaboration and what similarities and differences exist? To clarify these issues a total of ten respondents were contacted, five from each professional group, and a total of 9 responses were recieved. The respondents were presented a vignette and asked to answer seven questions associated with it. The main questions of this study were addressed by coding and categorizing the answers gathered, which were later analyzed using the theory of social representations.These answers were put in context using background information we obtained from a number of sources to gain a better understanding of our research problem. Within this study, respondents have had the opportunity to give their views on their own and others' work with socially disadvantaged children, as well as their views on cooperation that takes place between the two occupational groups when it is required. This study concludes that, although respondents are positive regarding cooperation in general, there is no formal platform for cooperation between the two professions. Teachers express that they are satisfied with the established system where they cooperate with the school health services and, in more severe cases, directly with social services. Field workers do not express a desired state of cooperation between themselves and teachers, but note that there is no organized collaboration between the two, and that their interaction with school health services is not extensive. Further conclusions that can be deduced are that there are opportunities for field workers to cooperate with teachers, however these opportunities are organizationally limited.

<p>Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse för bedömningsprocessen vid</p><p>ansökan om socialbidrag. Även önskas en ökad förståelse för handläggarnas</p><p>beslutsmotivering och bedömning i klientärenden och om könet på klienten är en avgörande</p><p>faktor. För att uppnå syftet har en kvalitativ vinjettstudie med ett identiskt typfall presenterats</p><p>endast med en variation, klientens kön. Studien har genomförts på enheten för ekonomiskt</p><p>bistånd i Gotlands Kommun och fjorton av de tjugo handläggare som arbetar inom detta</p><p>område i kommunen deltog. De sex som inte medverkade befann sig alla på utbildning.</p><p>Studien kan sägas ha hög reliabilitet då respondenterna svarat individuellt och inte under</p><p>påverkan av annan person. Validiteten på studien har stärkts genom att ett verklighetsanknutet</p><p>fall använts, samt att endast resultat med relevans har använts i form av citat från</p><p>respondenterna. Undersökningar av handläggning inom ekonomiskt bistånd har använts som</p><p>tidigare forskning för att verifiera denna studie. Som tolkningsram har kognitiv teori samt</p><p>symbolisk interaktionism använts för att belysa vilken påverkan den egna personen har i</p><p>beslutsfattandet. Resultatet visar på att bedömningarna skiljer sig åt när det gäller vilka</p><p>motkrav som ställs, klientens kön samt om handläggaren är organisation- eller</p><p>klientfokuserad.</p> / <p>This studies purpose is to get a greater understanding of the decision making process when a</p><p>client applies for income support. We seek a greater understanding of the social worker’s</p><p>reflections in a case, inspecting if it was affected by the client’s gender. To achieve the</p><p>purpose, a qualitative study case has been presented to a group of social workers, with only</p><p>one variation, the client’s gender. This studie has been handed out at the unit for income</p><p>support in Gotlands Kommun. Fourteen of twenty social workers who were working in this</p><p>unit, has been taking part in this studie. The other six did not attend due to work related</p><p>education day. This studie´s reliability is at a high level because the social workers have</p><p>responded individually and were not influenced by any other person. The validity of this study</p><p>has been strengthen by an authentic study case, and only relevant information, such as a</p><p>personal statements, has been used in the results. Earlier studies of decision making and</p><p>examing cases of income support seeking clients, has been used to confirm the result of this</p><p>study. To interpret this studie´s results, two behavior-theories has been selected. The theory of</p><p>the cognitive mind and the theory of symbolic interactionism. These theories have been used</p><p>to illustrate what effects the individual mind in the decision making of income support. The</p><p>results of this study show how decision making splits between different social workers. The</p><p>differences appeared at the demands given by the individual social worker to the client to do</p><p>in return to get income support. Differences were also found concerning the client’s gender,</p><p>and also what the social worker focused at, at the client´s best- or the organisation's.</p>

Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse för bedömningsprocessen vid ansökan om socialbidrag. Även önskas en ökad förståelse för handläggarnas beslutsmotivering och bedömning i klientärenden och om könet på klienten är en avgörande faktor. För att uppnå syftet har en kvalitativ vinjettstudie med ett identiskt typfall presenterats endast med en variation, klientens kön. Studien har genomförts på enheten för ekonomiskt bistånd i Gotlands Kommun och fjorton av de tjugo handläggare som arbetar inom detta område i kommunen deltog. De sex som inte medverkade befann sig alla på utbildning. Studien kan sägas ha hög reliabilitet då respondenterna svarat individuellt och inte under påverkan av annan person. Validiteten på studien har stärkts genom att ett verklighetsanknutet fall använts, samt att endast resultat med relevans har använts i form av citat från respondenterna. Undersökningar av handläggning inom ekonomiskt bistånd har använts som tidigare forskning för att verifiera denna studie. Som tolkningsram har kognitiv teori samt symbolisk interaktionism använts för att belysa vilken påverkan den egna personen har i beslutsfattandet. Resultatet visar på att bedömningarna skiljer sig åt när det gäller vilka motkrav som ställs, klientens kön samt om handläggaren är organisation- eller klientfokuserad. / This studies purpose is to get a greater understanding of the decision making process when a client applies for income support. We seek a greater understanding of the social worker’s reflections in a case, inspecting if it was affected by the client’s gender. To achieve the purpose, a qualitative study case has been presented to a group of social workers, with only one variation, the client’s gender. This studie has been handed out at the unit for income support in Gotlands Kommun. Fourteen of twenty social workers who were working in this unit, has been taking part in this studie. The other six did not attend due to work related education day. This studie´s reliability is at a high level because the social workers have responded individually and were not influenced by any other person. The validity of this study has been strengthen by an authentic study case, and only relevant information, such as a personal statements, has been used in the results. Earlier studies of decision making and examing cases of income support seeking clients, has been used to confirm the result of this study. To interpret this studie´s results, two behavior-theories has been selected. The theory of the cognitive mind and the theory of symbolic interactionism. These theories have been used to illustrate what effects the individual mind in the decision making of income support. The results of this study show how decision making splits between different social workers. The differences appeared at the demands given by the individual social worker to the client to do in return to get income support. Differences were also found concerning the client’s gender, and also what the social worker focused at, at the client´s best- or the organisation's.

At the current time Sweden is, like many other countries, characterized by a variation of different cultural and ethnical groups. Previous research has concluded that there are some difficulties among social workers who work with child protection cases to identify whether something is child abuse or whether it is the upbringing influenced by the culture within the ethnical group. How child protection cases with families of a foreign ethnicity is treated in relation to child protection cases with families of a Swedish ethnicity is therefor of interest – as well as this study’s primary inquiry. To find answers to this, two different vignettes were created where the only significant difference were the families’ names. In the first vignette the name of the family was of Swedish ethnicity, and in the second the name of the family was of foreign ethnicity. The vignettes were sent in the form of web surveys to social workers who work with child protection cases. The surveys were answered by 17 respectively 22 social workers. The result was then presented in the form of descriptive statistics and a thematic analysis. It showed more similarities than differences in the social workers assessments. The few differences that could be identified were found mainly in the way the social workers categorized their concern for the child.