This study explores how the participants from Livet Bitch performing arts business experience how others view people from Södertälje with a focus on media representation. How do the participants respond to the media image within the framework of Livetbitch's performing arts activities? The consequences of the mediaimage for the participants performing arts practice are also problematized. In order to explore the study's initial questions, a postcolonial feminist perspective is applied. The study shows that the participants' experiences of how others view those who come from Södertälje are complex. Partly the participants oppose the media image and partly they also agree with the media image based on certain aspects. When it comes to the participants' performing arts, participants believe that people with a foreign background from the suburbs often have to act as deputies to break norms, which according to several of the participants means that they become unfree in art. Within the framework of Livetbitch, however, several different aspects of resistance can be found. These strategies are linked to Livetbitch's various film and performing arts productions as well as to the design of the business, i.e. to its similarities with the community theatre.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på socialhållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stårbostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete ochsocialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation,grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse förbostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning ochhållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende ocholika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationenpå Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverkabarns uppväxtvillkor negativt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är den centrala utmaningen på Almgårdenatt motverka brister i jämlikhet och delaktighet. I uppsatsen görs bedömningen att så kan ske genomatt stärka individer och deras anknytning till området och genom att stärka tilliten och förtroendetinom bostadsområdet och gentemot det omgivande samhället och därmed stärka den kollektivaförmågan. En del av uppsatsen är en förstudie till ett projekt, som är tänkt att bidra till ökad socialhållbarhet i Almgården. För att ta vara på barnens perspektiv på Almgården, på barns villkor, och påett sätt som samtidigt stärker barnen föreslås projektet Communityteater Almgården. Projektet kanbidra ytterligare till förståelsen av bostadsområdets betydelse för barn och ungdomarsförutsättningar samtidigt som det har en gynnsam effekt för den sociala hållbarheten på Almgården. / The focus of this master’s thesis is socially sustainable urban development and investigates theimplications of segregation in the city of Malmö. It focuses on the neighborhood of Almgården andits significance as a context for children's identity and socialization. Theories of socially sustainableurban development, housing segregation, neighborhood effects and children’s socialization andidentity making contribute to enhance our understanding of the neighborhood’s importance forchildren's living conditions. The thesis includes a presentation and a sustainability analysis of thecurrent situation in Almgården, mainly based on interviews with residents of Almgården andrepresentatives of the municipal administration. Overall the situation in Almgården indicatesrelatively poor conditions for good health and well-being which may affect children's living conditionsand development in a negative way. From a sustainability perspective, the key challenges inAlmgården would include promoting equality and inclusion, for example by strengthening theindividuals and their identification with the neighborhood, and promoting the collective efficacy bybuilding trust and confidence among neighbors and towards citizens in adjacent neighborhoods aswell as towards the municipal administration and its staff. The thesis also includes a feasibility studyproposing the project Community Theatre Almgården. While giving voice to the children ofAlmgården and supporting a socially sustainable development of the neighborhood, the project mayalso contribute to improve our knowledge of neighborhood effects on children’s living conditions.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogiska dramametoder kan användas i socialt arbete för att öka reflektion i den professionelles arbetsliv. Vidare undersöktes huruvida verksamheter som arbetar med pedagogiska dramametoder bidrar till att uppmärksamma och stötta utsatta och marginaliserade grupper i samhället. Informanter från olika verksamheter i södra Skåne presenterade i sex halvstrukturerade intervjuer olika kreativa arbetsmetoder som de använder sig av. Informanterna arbetar bland annat på uppdrag av statliga och kommunala verksamheter, men även med egna fristående produktioner för att bearbeta olika etiska frågor i samhället. Då dramapedagogiska metoder har visat sig bidra till djupgående och aktiva reflektioner är resultatet att dessa metoder kan användas som gynnsamma komplement och alternativ till traditionell handledning. Vidare har olika pedagogiska dramametoder visat sig bidra till att synliggöra marginaliserade människor och öka empowerment. De nedskärningar som görs i kulturbudgeten påverkar således inte bara kulturlivet i sig utan i förlängningen även samhället och det sociala arbetet. De kreativa metoderna skulle kunna nyttjas i mycket större skala, då de har genuin potential för socialt förändringsarbete. / The purpose of this study was to investigate how educational drama methods can be used in social work to increase reflection in the professional’s work life. Furthermore, it was studied whether organizations that work with educational drama methods contribute to supporting vulnerable and marginalized groups in society. I made six semi-structured interviews with informants from different organizations in southern Sweden that presented different creative working methods that they use. The informants work, among other organizations, on behalf of governmental and municipal organizations, but also with their own independent productions to process various ethical issues in society. Since educational drama methods have proven to contribute to in-depth and active reflections, the result is that these methods are favorable complements and alternatives to traditional supervision. Furthermore, various methods that the informants work with have proven to contribute to increased empowerment of marginalized individuals and they have also given them a chance to get their voices heard. The cuts made in the cultural budget therefore not only affect the cultural life itself but likewise the society and social work. The creative methods could be used on a much larger scale, as they have genuine potential to affect change in our society.