Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut ‐köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet. Syftet med detta examensarbete är att analysera lönsamheten och lyfta fram idén om en fastighetsfond med inriktning studentbostäder. Fonden som presenteras i arbetet vänder sig till institutionella investerare med stort kapital som kan möjliggöra det uppsatta målet på 3500 nya lägenheter. En av fondens fördelar är att den erbjuder investerarna en lättillgänglig produkt med låg riskexponering ‐ett substitut till statsobligationer. Vidare är fonden en fastighetsfond, som innebär att den till skillnad från aktier i noterade fastighetsföretag saknar en stark korrelation med aktiemarknaden. Detta faktum gör den till ett bra komplement i större portföljer. Som underlag för fonden skapades en lönsamhetskalkyl på ett realiserbart projekt. Lönsamhetskalkylen är en viktig del av examensarbetet och stor vikt har lagts vid att all indata till denna skall vara marknadsmässigt korrekt. Examensarbetet visar på ett underlag för att implementera en fastighetsfond med inriktning studentbostäder på Stockholms studentbostadsmarknad. Efterfrågan är klart större än utbudet och avkastningen fonden skulle generera får anses vara över genomsnittet för fonder med liknande riskexponering. Vår förhoppning är att synen på lönsamheten för studentbostäder skall ändras och intresset för marknaden öka. Ett ökat intresse skulle innebära högre och stabilare restvärden på fastigheterna, detta skulle direkt påverka lönsamhetskalkylerna för flertal projekt som då skulle realiseras.

No description available.

Detta arbete är en undersökning av hur Malmö stad och MKB Fastighets AB, kommunens allmännyttiga bostadsbolag, arbetar för att tillgodose stadens bostadsbehov mot bakgrund av befolkningens förväntade tillväxt och relativt svaga betalningsförmåga. Genom kvalitativa intervjuer med representanter för Malmö stad och MKB har vi fått inblick i vilka förhållningssätt, strategier och mekanismer som styr det framåtblickande arbetet och hanteringen av utvecklingen. MKB är kommunens viktigaste verktyg för att styra bostadsproduktionen och har under en tid varit Malmös största bostadsproducent. Företaget kommer sannolikt att fortsätta ha denna position. Trots att allmännyttan idag är finansialiserad finns fortfarande visst utrymme för socialt ansvarstagande. accepterar till exempel försörjningsstöd som inkomstkälla för sina hyresgäster. Man utnyttjar också tillgången till statligt investeringsstöd för att göra nyproduktion prismässigt tillgänglig för fler – något som i dagsläget är svårt – och man bygger på tomträtt hellre än på köpt mark. Villkorade tomträttsavtal är också något kommunen använder sig av för att säkerställa att det byggs nog med hyresrätter i staden. Samtidigt betonar både Malmö stad och MKB vikten av blandad bebyggelse vad gäller prisklass, upplåtelseform och läge: ett attraktivt bostadsutbud har en gynnsam effekt på arbetsmarknaden och en stor del av den framtida bostadsförsörjningen handlar om att skapa fler arbetstillfällen. / This paper is an inquiry into what Malmö’s local government and its public housing company, MKB Fastighets AB, are doing to ensure that the Malmö’s housing needs are catered for, considering the city’s projected population growth and the relatively poor nature of its residents. Through qualitative interviews with representatives of the City of Malmö and MKB we have gained an understanding of the approaches, strategies and mechanisms that are used to handle the city’s development. MKB is the municipality’s most important tool for controlling the housing production and has for some time been the foremost producer of homes in the city. This will most likely continue being the case. Despite the relatively recent financialization of Sweden’s public housing companies there is still some room for them to undertake social responsibilities. One of the ways MKB uses this opportunity is to accept welfare payments as a source of income for their tenants. To make their newly produced homes more affordable, something that is currently difficult, they also make use of state-funded investment support and acquire property through long lease contracts instead of buying it outright. Such contracts are also being used by the municipality to ensure that enough rental housing is being built. That being said, the representatives of both the City of Malmö and MKB pointed out the importance of variation in the housing stock in terms of price, housing types and location within the city, especially as such variation ensures attractive housing opportunities which promotes job creation – an integral part of housing provision.

Syftet med den här studien var att, utifrån tjänstemän inom kompetensförsörjningens synvinkel, få ökad förståelse för på vilka sätt bostadsbrist i Stockholm kan påverka unga vuxnas möjlighet att få en anställning i Stockholm. Syftet har också varit att undersöka på vilka konsekvenser bostadsbrist i sin tur kan få för arbetsgivares kompetensförsörjning. Urvalet av respondenter har, tack vare deras skilda yrkesroller, bidragit till en bred insikt i hur olika tjänstemän i Stockholm kan uppfatta bostadsbristen och dess tänkbara konsekvenser för såväl unga vuxna som arbetsmarknaden. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig utav kvalitativ forskningsmetod där den empiriska insamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. För att analysera fenomenet har det empiriska materialet i sin tur analyserats med hjälp av teorin om socio-spatial integration. Samtliga respondenter märker, utifrån sin yrkesroll, av bostadsbristen i Stockholm i större eller lägre utsträckning. Det kan också göras ett antagande om att respondenterna ser ett behov av att kunna rekrytera unga vuxna och att bostadsbrist kan försvåra den möjligheten. Det finns däremot olika faktorer som kan vara avgörande för att en ung vuxen ska ha möjlighet att få en anställning i Stockholm. Slutsatsen landade i att en ung vuxen som har en attraktiv utbildning och besitter efterfrågad kompetens kan ha lättare för att få såväl en anställning som boende i Stockholm. Framförallt om den unga vuxna söker sig till rätt företag med rätt förutsättningar och resurser att kunna hjälpa till med boendelösning för sina nyanställda. En ung vuxen som inte är lika efterfrågad på arbetsmarknaden kan i jämförelse få det desto svårare. Att inte ha möjlighet att rekrytera unga vuxna kan i sin tur skapa hinder för företag att utvecklas och följa med i den digitaliserade utvecklingen. Bostadsbristen kan således leda till kumulativa effekter för Stockholm och även Sverige som helhet. Det här då den svåra bostadssituationen kan leda till att unga vuxnas kompetens istället nyttjas i en annan stad eller till och med i ett annat land, vilket bland annat kan påverka tillväxt och konkurrenskraft. Det kan därmed, av flera olika skäl, anses behövas förutsättningar för socio-spatial integration genom en bättre, mer flexibel och tryggare bostadsmarknad i Stockholm. / The purpose of this study was to, from the point of view of white-collar workers in the fieldof skills supply, gain an increased understanding of how housing shortages in Stockholmcan affect young adults' opportunities to get employment in Stockholm. The purpose hasalso been to investigate what consequences housing shortages in turn can have foremployers’ skills supply. The selection of respondentes has, thanks to their variousprofessional roles, contributed to a broad insight into how different white-collar workers inStockholm can perceive the housing shortage and its possible consequences for both youngadults and the labor market. In order to gain an increased understanding in the field, thisstudy has used a qualitative research method where the empirical material took placethrough semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the empirical material hasin turn been analyzed by using the theory of socio-spatial integration. All respondentsnotice, based on their professional role, the housing shortage in Stockholm to a greater orlesser extent. It can also be assumed that the respondents see a need to be able to recruityoung adults and that housing shortage can make that opportunity more difficult. However,there are various factors that can be decisive for a young adult to have the opportunity to geta job in Stockholm. The conclusion resulted in that a young adult who has an attractiveeducation and possesses the required skills may find it easier to get both a job andaccommodation in Stockholm. Especially if the young adult finds itself the right companywith the right conditions and resources to be able to help with housing solutions for theirnew recruits. In comparison, a young adult who is not as sought after in the labor market,may find it more difficult. Not being able to recruit young adults can in turn createdifficulties for companies to develop and keep up with digital development. The housingshortage can thus lead to cumulative effects for Stockholm and also Sweden as a country.The difficult housing situation can lead to young adults’ skills being used elsewhere, inanother city or even another country, which can, among other things, affect growth andcompetitiveness. Thus, for several reasons, the conditions for socio-spatial integrationthrough a better, more flexible and safer housing market in Stockholm can be considerednecessary.

Som ett svar på de krav som ställs på dagens bostadsmarknad har kollektivhushybriden BO ritats med ambitionen att skapa en ny typ av hållbart boende. Bostadsmarknaden idag präglas i stor utsträckning av bostadsbrist, vilket uppbringar nya förutsättningar för bostadsbyggandet. Detta har gett upphov till en tendens där politiker och byggföretag i många fall förespråkar avsteg från de byggregler som finns, för att kunna bygga fler och billigare bostäder. Detta kan t.ex. ses i många av de små, nyproducerade bostäder som byggs där smarta kvadrat och multifunktionella ytor främjas. Lösningar som dessa kan vara nödvändiga för att kunna tillgodose fler med bostad, men det finns även en risk att detta kan komma att leda till en ökad bostadssegregation, där de med sämre ekonomiska förutsättningar tvingas bo under sämre bostadsförhållanden. Att omförhandla vårt sätt att bo är en nödvändighet, då resurser och plats inte räcker till, men hur ska det gå till? Som ett svar på denna fråga har vi i detta projekt landat i en kollektiv boendeform med delningsekonomiska inslag. Detta möjliggör ett resurssmart byggande som inte gör avkall på god bostadskvalité eftersom ytor och resurser kan delas av flera. Denna kollektivhushybrid har inspirerats både av den klassiska ’storfamiljen’, där flera vuxna individer delar bostad och kollektivhuset, där man både värnar om det privata och närheten till det gemensamma. För att testa denna idé har konceptet implementerats på en tomt i Gröndal. / As a response to the demands of today's housing market, the collective housing hybrid BO has been designed with the ambition to create a new type of sustainable housing. The housing market today is characterized by housing shortage, which creates new conditions for housing designs. This has given rise to a trend in which politicians and companies often advocate for new rules for building in order to build more and cheaper housing. This can e.g. be seen in many of the small, newly built apartments, where smart squaremeters and multifunctional areas are promoted. Solutions like these may be necessary in order to accommodate more people with housing, but there is also a risk that this may lead to an increased inequality, where those with inferior economic conditions are forced to live under poor housing conditions. Renegotiating our way of living is a necessity, as resources and space are no longer enough, but how should this be done? As a response to this question we have landed in this collective housing project. Collective housing enables a resource efficient design which does not compromise with good housing qualities, since areas and resources can be shared by several people. To test this idea, the concept has been implemented on a plot in Gröndal.

Idag finns en stor nationell bostadsbrist där vissa upplåtelseformer är i större nöd än andra. Bostadsbristen tycks vara tydligare bland större städer och Uppsala är inget undantag. Samtidigt är den nationella ekonomin svag och investeringsviljan för både privata och offentliga företag är liten. Detta kräver ekonomiskt smarta metoder att få bostäder på plats snabbt och billigt. En typ bostadsbyggande som spekuleras vara både snabb producerad och ekonomiskt tillåtande är modulbaserade bostäder. För att bygga bostäder och samhällen för en befolkning krävs mer planering än så. Vid planering av samhällen idag vägs många intressen in och behandlas innan beslut tas. Hur står sig modulbaserade bostäder emot dessa processer? I arbetet presenteras både möjligheter och begränsningar med att implementera en större del modulbaserade bostäder. Detta genom att analysera detaljplaner och genom intervjuer med aktörer inom bostadsbranschen i Uppsala. Olika aktörer inom branschen har olika intressen med staden och intressekonflikter uppstår. Det ska vara ekonomisk fördelaktigt för företag att bygga bostäder och kommunen behöver ha sociala och ekologiska frågor i åtanke vid sin planering. Hade problematiken varit enkel hade det inte funnits något syfte med uppsatsen. Men att kartlägga lösningar och överväga intressen är som med all planering grundläggande för att hitta en lösning.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.

I den här essän analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus på Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnärliga metoder kan beskriva och ifrågasätta denna situation? Detta arbete, både konstnärligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgår både från egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och ständigt återanvända flyttkartonger. Utgångspunkten är att utifrån detaljberättelser visa på hur det vardagliga, personliga hänger samman med en yttre maktstruktur, en politik. Bakgrund Ett hem är mer än rätt kuddar; ett hem är makt. Det här är essäns huvudfokus: att analysera bostaden, och bostadsbristen, utifrån ett maktperspektiv, en maktstruktur som blir tydligare i en bristsituation. En osäker boendesituation ger en svag position. Vi som hyr i andrahand eller svart anpassar oss, viker oss, vänder knäna mot varandra. Bostadspolitiken i Sverige har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Under den borgerliga regeringen lades bostadsdepartementet med 1991. Dåvarande ministern Birigt Friggebo hävdade att det inte behövdes mer än ett cykel- eller tandborstdepartement. Detta visar på ett politiskt skifte där bostäder nu ses som en vara bland andra. Detta sammanföll med förändringar i konkret politik. Till exempel togs subventioner för lån till bostadsbyggen bort, och byggandet av bostäder, framför allt hyresbostäder, sjönk kraftigt. Här jämför jag med den bostadspolitiska diskussion som fördes under den förra bostadsbristen, den första halvan av 1900-talet. Den diskussion som tidigare gällt ”en god bostad åt alla” förflyttades till termer som bostadskarriär, betalningsvilja eller efterfrågeöverskott. Politiken flyttades från ett kollektivt ansvar till en individuell karriär. Teori och metod När politiken dragit sig tillbaka och gjort bostadsproblem till personliga misslyckanden är det nödvändigt att återvända till det gamla feministiska slagordet: det personliga är politiskt. Alla minnen av svartkontrakt, möbler förvarade i förråd, madrasser under vardagsrumsbord, extra hyror betalda för andrahandskonstrakt behöver ta sig ut i det offentliga. För, som Hanna Arendt fastslår, den offentliga sfären är där politisk förändring kan ske. I utkanterna av maktnätverket blir strukturerna mer tydliga, skriver Michel Foucault. Därför är det viktigt att leta i detaljer, kroppen, det personliga, de platser där vi inte tror att historia, eller politik, kan finnas. I mitt eget konstnärliga arbete har detaljer alltid varit viktiga. Ett exempel från Bostad sökes är Vågar du borra i dina väggar? Spik mot betongvägg i andrahandslägenhet (2011) som består av spikar som kroknat i försök att sätta upp hyllor och tavlor i tillfälliga boenden. I andra verk utgår jag från observationer av mitt eget beteende i en lägenhet jag hyrde svart. Hur jag under dess förhållanden började övervaka mig själv. Jag rörde mig så försiktigt i mitt eget hem att mina fötter lika gärna kunde vara ihopknutna med ett steglångt snöre (Steglängd i ett svartkontrakt – 43 cm sytråd). Även filmen Bakom min rygg (2011) har denna bakgrund. I denna korta filmsekvens syns en lägenhet genom ett titthål. Långsamt rör sig kameran genom rummen där saker ligger framme och disk står på diskbänken. Omvärldens blick tar sig in i det privata. Denna självbevakning och disciplinering märks inte bara i mitt eget beteende. I mitt verk Ungdomen har blivit tråkig (2011) har jag listat hur personer som söker bostad på blocket beskriver sig själva. Det är en lång lista över människor utan egenskaper. Rökfria, djurfria, barnfria, betalningsanmärkningsfria, men knappast fria. I slutet av essän återvänder jag till diskussionen om makt, och kopplingen mellan makt och materiella tillgångar. I den klassiska essän Ett eget rum blir författaren Virginia Woolf ombedd att föreläsa om kvinnor och litteratur. Hon kommer fram till ett kort svar på vad kvinnor behöver för att skriva litteratur: 50.000 pund om året och ett eget rum. De materiella förutsättningarna har betydelse för det konstnärliga arbetet, för att kunna ha en egen röst. Woolf skriver om hur hon får ett stort arv och hur den ekonomiska friheten är viktigare för henne än till och med den nyvunna rösträtten. Jag tänker på hur en egen bostad, åt alla, skulle vara viktigt för demokratin. Det är mer än 80 år sedan Ett eget rum skrevs, vissa saker ändras långsamt. / In this essay I analyze the situation of housing in today's Sweden, with a focus on Stockholm. What are the personal stories, memories, adaptings to the shortage of housing? What methods can be used, artistic and theoretical, to describe and question this situation? Background A home is more than the right pillows, a home is power. This is the main focus of the essay: to view the home as a source of power, and as always the power structures reveal themselves in a situation of lack. The lack af a steady home puts you in a position of little power. The politics of housing in Sweden has gone through a major shift during the last decades. In 1991 the ministry of housing was abolished. The former minister stated that a ministry of housing was no more relevant than a ministry of bikes or tooth-brushes. This iniciates a shift in views where housing is regarded as market goods among others. This was also accompanied with concrete political changes: the subventions and state-secured loans for buildings where abolished and the rate of building dropped, espacially of affordable rented appartments. Where the discussion before concerned ”a sound home for everyone”, the terms used in the political debate concerning housing today are dwelling career, will to pay, over-balanced demand. The politics have moved from a collective responsiblity into an individual carreer. Theory and method Since the politics have whitdrawn and made problems of housing individaul failures it is crucial to return to the old feminist slogan: ”the personal is political”. All the memories of black-contracts, stored furniture, matrasses in livingrooms, extra money payed for subletted apartments must make it into the public. Becauase, as Hanna Arendt states, the public sphere is where political change can occcur. In Michel Foucaults writing the outskirts of the ”net of power” is where the structures of it are most vivid. Therefore the it can be improtant to search the details, the body, the personal, the sites where we belive no history is to be found. In my own artistic work the details have always played a crucial role. One example is Vågar du borra i dina väggar? Spik mot betongvägg i andrahandslägenhet (Do you dare to drill in your walls? Nails against concrete-wall in sublet apartment) (2011) which consists of a collection of bended nails. In atnother very often qouted text Foucault describes surveilance in a prison, how the suspicion of constant surveilence makes you discipline yourself. This behaviour is also obvious in todays housing market in Stockholm. During a period when I stayed in an apartment on a black contract I started to notice my own behaviours. How I stopped listen to music, how I did my dishes quietly, in the end I even walked the floors carefully: too aware they were someones ceiling. This is the background to my piece Steglängd i ett svartkontrakt (Length of steps on a black contract) (2011) where 43 cm of thin thread is suggested to be tied around your ankles to decide your steps. In my soundpiece Ungdomen har blivit tråkig (The youth of today is boring)(2011) I list the adjectives used by persons looking for sublet arpartments to describe themselves. It's a long list of neat, steady, rich, clean, calm youth. Also my video Bakom min rygg (Behind my back) (2011) refers to the adapting of yourself. In the video you look through a fisheye-lens, a peep-hole, into an apartment. Slowly the camera moves through the rooms and finally backs out to the original position at the door. In the end of the essay I once again return to the discussion of power, and the connection between power and physical supplies. In the classical essay A room of ones own (1928) the author Virginia Woolf is asked to give a lecture on Women and Fiction. She comes up with a dense answer to what women need to be able to write fiction: 50.000 pounds a year and a room of their own. She describes how a heritage she gets gives her economic liberty, which she values even higher thän the new right to vote. The material supplies as an fundament for a voice of ones own. I think about what a home of ones own would mean in democratic gain. Over 80 years has passed since A room of ones own was written, some things change slowly. / Bostad sökes

<p>Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige.</p><p> </p><p>Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare.</p><p> </p><p>En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006. Höga produktionskostnader har gjort det allt svårare att få lönsamhet i nyproduktion. Det har förts en högljudd infekterad debatt angående det hyresreglerande bruksvärdessystemet. Motståndarna till bruksvärdessystemet vill införa marknadshyror och menar att det skulle förbättra dagens bostadssituation. Andra röster menar att ett återinförande av statliga subventioner är rätt väg att gå för att stimulera nyproduktion av hyresrätter. Andra säger att det krävs en förändring och effektivisering av själva byggprocessen och därigenom åstadkomma sänkta produktionskostnader. Energipriserna stiger och förväntas bli allt högre i framtiden. Därför kan det löna sig att bygga energieffektivt och sänka sina driftkostnader på hyreshus.</p><p> </p><p>Vi vill med denna uppsats undersöka vilka möjligheter det finns för att stimulera nyproduktion av hyresrätter i Sverige. Vi valde att undersöka tre mycket olika fastighetsmarknader för att kunna bilda oss en uppfattning av problemen på olika marknader. Förutom att intervjua nyckelpersoner på de olika marknaderna utförde vi en marknadssimulering samt deltog i ett bostadsseminarium.</p><p> </p><p>Vårt resultat av våra undersökningar visar att problemen vid nyproduktion ser mycket olika ut på de tre marknaderna. Dock finns ett behov av hyresrätter/bostäder på samtliga marknader. Vidare har vi i korthet kunnat dra följande slutsatser.</p><p> </p><ul><li>Statliga subventioner är ingen fungerande långsiktig lösning på problemet. De tenderar att enbart höja produktionskostnaden.</li><li>Marknadshyror är ingen generell lösning på problemet och skulle förmodligen bara öka nyproduktionen på mycket attraktiva marknader. </li><li>Omfattande detaljplaner tvingar nyproduktion att se ut på ett visst sätt, som inte alltid är kostnadseffektivt. Vidare krävs en effektivare planprocess.</li><li>Att bygga med lägre standard resulterar inte i någon nämnvärd besparing och är svårt att administrera.</li><li>Att bygga energieffektivare hyreshus medför en ökad lönsamhet i ett längre perspektiv på samtliga marknader.</li></ul><p> </p>

Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige.   Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare.   En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006. Höga produktionskostnader har gjort det allt svårare att få lönsamhet i nyproduktion. Det har förts en högljudd infekterad debatt angående det hyresreglerande bruksvärdessystemet. Motståndarna till bruksvärdessystemet vill införa marknadshyror och menar att det skulle förbättra dagens bostadssituation. Andra röster menar att ett återinförande av statliga subventioner är rätt väg att gå för att stimulera nyproduktion av hyresrätter. Andra säger att det krävs en förändring och effektivisering av själva byggprocessen och därigenom åstadkomma sänkta produktionskostnader. Energipriserna stiger och förväntas bli allt högre i framtiden. Därför kan det löna sig att bygga energieffektivt och sänka sina driftkostnader på hyreshus.   Vi vill med denna uppsats undersöka vilka möjligheter det finns för att stimulera nyproduktion av hyresrätter i Sverige. Vi valde att undersöka tre mycket olika fastighetsmarknader för att kunna bilda oss en uppfattning av problemen på olika marknader. Förutom att intervjua nyckelpersoner på de olika marknaderna utförde vi en marknadssimulering samt deltog i ett bostadsseminarium.   Vårt resultat av våra undersökningar visar att problemen vid nyproduktion ser mycket olika ut på de tre marknaderna. Dock finns ett behov av hyresrätter/bostäder på samtliga marknader. Vidare har vi i korthet kunnat dra följande slutsatser.   Statliga subventioner är ingen fungerande långsiktig lösning på problemet. De tenderar att enbart höja produktionskostnaden. Marknadshyror är ingen generell lösning på problemet och skulle förmodligen bara öka nyproduktionen på mycket attraktiva marknader. Omfattande detaljplaner tvingar nyproduktion att se ut på ett visst sätt, som inte alltid är kostnadseffektivt. Vidare krävs en effektivare planprocess. Att bygga med lägre standard resulterar inte i någon nämnvärd besparing och är svårt att administrera. Att bygga energieffektivare hyreshus medför en ökad lönsamhet i ett längre perspektiv på samtliga marknader.