Det här examensarbetet är ett samprojekt mellan ÅF, Fastighetsägaren AB Bostäder samt undertecknad, och tillkom efter att AB Bostäder ville ha hjälp med att göra en analys på varför en av deras fastigheter, trots efter en rad av åtgärder fortsätter ha en väldigt hög energianvändning. Trots den höga energianvändningen, har resultatet blivit bättre de senaste åren, bara för att de senaste två åren ha stigit igen. Även det ville fastighetsägaren försöka få ett svar på, varför det blivit så. För att kunna reda ut frågeställningen, hjälpte AB Bostäder till med att delge en mängd information, såsom ritningar, driftstatistik och personlig guidning av deras drifttekniker. För beräkningshjälp har energianalysprogrammet BV2 använts. Även en mängd böcker och rapporter inom området användes. Resultatet av arbetet visar att det främst är byggnadens klimatskal som är för dåligt och släpper igenom för mycket värme. Att även införa återvinning av frånluften med hjälp av en värmepump, skulle göra mycket med avseende på energianvändningen.

No description available.

The aim of this study is to determine whether Facebook's establishment in Luleå has increased welfare. The essay also gives possible suggestions on how the state can increase profitability when considering future establishments. The thesis focuses on the period when Facebook’s two data centers were established, that is 2011-2020. The thesis mainly uses data from various public inquiries and government agencies. An interview with a professor in electricity production is also conducted to create a deeper understanding of the server halls' impact on electricity production in Sweden.  To determine whether the establishment of Facebook has increased welfare, a cost-benefit analysis is used as a method and theory. Furthermore, data centers and their impacts will be defined in chapters three and four as a basis for the calculation. In the calculation, we will compare benefits and costs. Benefits need to exceed costs for the project to be profitable. Whether the establishment has been profitable is examined from three perspectives: overall, national, and regional. Unlike the national and regional calculations, only costs are considered in the overall calculation. Based on assumptions that Facebook's data center has a lifespan of 10 years, with a discount rate of 3.5 percent, it can be stated that the total cost for the project will be  - SEK 14 673 137 420 - H - W in the overall calculation. For Facebook's establishment to be profitable, the overall benefits need to exceed the costs. According to the national calculation, Facebook's establishment based on monetary posts. is profitable as the net present value is positive and equals SEK 12 636 712 128. The non-monetary effect, the risk of electricity shortage, leads to a decrease in the net present value in the national calculation. However, we believe that it is unlikely that the cost of the risk would exceed SEK 12 billion and thus we consider the calculation to remain profitable despite the risk. From a regional perspective, Facebook's establishment is profitable if the non-monetary benefits outweigh the costs of the destroyed landscape and the risk of electricity shortage. According to the sensitivity analysis, Facebook's establishment is a cost to the state as the costs for the public sector exceed the tax revenues. Marginal excess burden, MEB, is used to calculate whether the project loads the state budget. Since we choose to use a MEB of 0.3, it can be stated that the value of the overall calculation is increased with - SEK 2 855 377. The other effects in our calculations such as operating costs, maintenance costs, use of electricity, economic growth, and landscape image cause uncertainty in our calculations which is also described in the sensitivity analysis. Finally, the study proposes five different suggestions to have in mind when future data center establishments are being planned in Sweden.

Avsikten med denna rapport är att ge en översiktlig beskrivning av möjligheterna att installera en solcellsanläggning och i hur stor mån anläggningen klarar de krav som kunden har uppgett. Arbetet har genomförts på uppdrag av Inkon Sverige AB och syftet med projektet är att teoretisk projektera och dimensionera anläggningen samt att göra en lönsamhetskalkyl. Under arbetets gång har beräkningar genomförts för att bestämma antalet paneler samt vilken växelriktare som är lämplig för anläggningen. Även teoretiska fakta om olika solpaneler och solcellsanläggningar har undersökts för att få en djupare förståelse för hur allt samverkar. Utöver detta har analyser genomförts utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns goda möjligheter att uppfylla de givna kraven och uppnå kundens förväntningar både utifrån ett lönsamhetsperspektiv men även energitekniskt. För att ge kunden ett ännu större och bättre underlag skulle en datorsimulering behöva göras då det finns många olika parametrar som behöver beaktas. / The intent of this report aims to provide an overview for the possibilities of installing a photovoltaic-system and to examine if the system is exceeding the demands of the customer. The purpose of this thesis is to project and dimension the PV-plant and to do a calculation on the profitability on behalf of Inkon Sverige AB and their customer. Calculations have been made as to determine the number of solar panels and to find a suitable PV-inverter. Theoretical facts regarding various panels and PV-systems have been studied with the purpose of gaining a deeper knowledge as to how everything comes together. Analyzes from an economical perspective have also been made. The results are indicating that the possibilities for exceeding the customer demands are good, with regards to both profitability and energetical perspectives. Due to the many different parameters involved in a project like this, a computer simulation would be a rather good idea as to give the customer a more solid base.

Projektets avsikt har varit att undersöka i vilken omfattning solceller på tak kan gynna Västfastigheters energimål. Examensarbetet infördes av Västfastigheter i Borås då de har ett energimål till år 2030, vilket är att halvera den specifika köpta energi jämfört med motsvarande värden från 1995-talet. Syftet med detta arbete var att ge Västfastigheter ett skriftligt underlag om huruvida appliceringen av solceller på ett tak ger en vinst inom energitekniska och ekonomiska perspektiv samt vilka risker som kan förekomma, speciellt när det handlar om medicinsk verksamhet. Huvudmålet med examensarbetet har varit att undersöka, med hjälp av litteraturstudier och beräkningar om användningen av solceller kan minska Södra Älvsborg Sjukhusets (som förvaltas av Västfastigheter) specifik köpta elenergin genom att mata solcellsproduktionen direkt på nätet (fall 1) eller att ladda batteribanken i UPS-anläggningen för byggnad 14 för att undergå växelriktarens förluster (fall 2). Resultatet i fall 1 visar att en solcellsanläggning skulle kunna producera cirka 82 MWh per år i Borås medan den totala elkonsumtionen för byggnad 14 är idag 1 252 MWh. Det visar sig att solcellsproduktionen endast täcker 6,5 % av totala elkonsumtionen. Detta resulterar med att större takyta krävs vilket i sin tur skapar en större anläggning för att täcka en större del av elkonsumtionen för varje månad på året.    Resultatet från fall 2 säger att ladda batteripaketet med solcellsproduktionen genom UPSanläggningens likspänningssida inte blir en lämplig lösning på grund av att funktionen hos en UPS-anläggning är att batterierna alltid ska vara full laddade för att de ska kunna träda in i händelse av ett strömavbrott.  En utredning om hur stor effektförlusterna i UPS-anläggningen i byggnad 14 (se bilaga 6) är, och hur stor andel av denna som solcellsanläggningen kan täcka togs därför som ett alternativ till uppdraget som Västfastigheter gav i uppdrag.    Mätningar på den momentana ingående och utgående effekten i UPS-anläggningen för byggnad 14 resulterade med en förlust på totalt 5 kW vilket motsvarade 3 600 kWh per månad då dygnsvariationen inte är lika stor på UPS-nätet som övriga elförbrukningen. Figur 13 visar att förlusten kan ersättas med stor marginal med överskottsel alla månader förutom januari, februari, november och december. Men på grund av mycket elöverskott under sommar månaderna så får man igen energin och kostnaderna för månaderna som kompenserades med köpt el energi.      Den ekonomiska kalkylen säger att återbetalningstiden blir 12,5 år och därefter blir solcellsanläggningen ekonomisk lönsam. Dock så hinner anläggningen i självaverket inte generera inköpsfri elenergi under åren tills 2031 om anläggningen tas i drift år 2019 då Västfastigheters energimål var satt till år 2030. / The thesis work was introduced by Västfastgheter in Borås since they had an energy goal to accomplish, which is to reduce the specific purchased energy by half compared to 1970 years values. The purpose of this project was to examine if the photovoltaic cells will service the energy goal of Västfastigheter.   The purpose of this work was also to give the Västfastigheter a proof that the application of photovoltaic cells on a roof can give a profit in terms of technological and economical energy perspectives as well as the risks that may occur especially when it comes to medical occupation. The main objective of this project was to use the studies, theories and calculations to investigate if the solar cells have the potential to reduce the Södra Älvsborg Hospital's (managed by Västfastigheter) specific purchased electricity by feeding the solar cell production directly on the main powerline (case 1) or charging the battery bank in the UPS building for building 14 (case 2). The result in case 1 shows that the solar cell system produces about 82 MWh per year in Borås while the total electricity consumption for building 14 is 1 252 MWh today. It turns out that solar cell total production only covers 6.5% of electricity consumption. This indicates that larger roof space is required, which in turn creates a larger facility to cover a larger proportion of electricity consumption for each month of the year. However, the profitability calculation and the repayment time are not affected   The result of Case 2 shows that charging the battery pack with the solar cell production through the DC-power side of the UPS system does not result in an appropriate solution because the function of a UPS system is that the batteries should always be fully charged to enable them to enter in the event of a power failure.  An investigation of how much power loss UPS machines in building 14 (see Appendix 6) have and how much of this solar cell facility can cover was therefore taken as an alternative to the assignment that Västfastigheter commissioned.    Measurements of the instantaneous input and output power of the UPS building for Building 14 resulted in a loss of a total of 5 kW, which corresponded to 3 600 kWh for each month constant as the daily variation is not as high on the UPS network as the electricity consumption. Figure 13 shows that the loss can be replaced by large margin surpluses every month except January, February, November and December. But due to a lot of surplus in the summer months, you get the energy and costs for the months that were compensated with purchased electricity.   The final Economic calculations say that the repayment period will be 12.5 years and after that, the solar cell system will be economically profitable. However, the photovoltaic plant in the company itself will not generate unprocessed electricity energy over the years until 2031 if the solar cell facility will start producing electricity from year 2019 when the Västfastigheters energy goal were set by 2030.

During the winter of 2018, the bicycle path named Cykellänken Ryd was completed. The path extends from central Ryd to the city center of Linköping. According to the municipality of Linköping, Cykellänken Ryd is one out of two pilot projects which is meant to be evaluated and used to support the decision-making process of whether seven other planned bicycle paths is to be constructed. The municipality politicians have however, already decided for at least one additional bike path to be built, despite the lack of an evaluation of whether the pilot projects have been cost-effective. The purpose of this composition is to create a cost-benefit analysis of Cykellänken Ryd and estimate whether the project has been economically profitable. Based on the result, we have discussed whether another planned bicycle path is likely to be profitable. The bicycle path we will discuss is planned to be built between Hjulsbro and Linköping city center and is currently up for decision. In order to produce a result, an estimation regarding the positive and negative effects of the bicycle path has been made. By using ASEK and GC-kalk we have been able to estimate the monetary effects in order to compare the costs with the benefits. According to our calculations, Cykellänken Ryd is estimated to have a net-benefit of 61 501 142 SEK, and has therefore been profitable. We have also taken monetarily immeasurable effects into consideration. In order for the project to be unprofitable, these effects would have to exceed 61 501 142 SEK. The existing bicycle path between Hjulsbro and Linköping city center is currently used by 639 871 bicycle rides per year. The costs for the new bicycle path to Hjulsbro is expected to be higher than the cost of Cykellänken Ryd. However, due to the increased volume of cyclists it is also expected to produce higher benefits in the cost-benefit analysis. During the composition, we have had to make certain assumptions due to the lack of figures from the municipalities automatic bicycle counters and an absence of other information. Among others we lack the specific number of bicycle rides before the project were initiated, which is important to keep in mind. / Vintern 2018 stod Cykellänken Ryd färdig. Vägen sträcker sig från Ryds centrum till Linköpings innerstad. Enligt Linköpings kommun är Cykellänken Ryd ett av två stycken pilotprojekt som ska utvärderas för att sedan användas som beslutsunderlag för de andra sju planerade cykellänkarna i kommunen. Politikerna i Linköpings kommun har beslutat att minst en av de andra cykellänkarna ska byggas trots att det inte finns någon utvärdering över huruvida pilotprojekten är kostnadseffektiva eller ej. Syftet med uppsatsen var således att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl på Cykellänken Ryd för att se om projektet är lönsamt. Utifrån detta resultat resonerades det sedan kring huruvida en annan cykellänk kommer vara lönsam eller inte. Cykellänken som jämfördes med Cykellänken Ryd ska gå mellan Hjulsbro och innerstaden och är beslutsaktuell. För att få fram ett resultat identifierade och kvantifierade vide positiva och negativa effekter som cykellänken har medfört. Med hjälp av ASEK och GC-kalk värderade vi sedan effekterna monetärt för att kunna väga kostnader mot nyttor. Enligt vår kalkyl har projektet Cykellänken Ryd medfört en nettonytta motsvarande 61 501 142 kr och alltså varit lönsam. Det finns även effekter som har varit svåra att värdera monetärt. För att projektet ska vara olönsamt krävs det alltså att dessa effekter utgör en kostnad på minst 61 501 142 kr. Den planerade cykellänken mellan Hjulsbro och innerstaden har ett cykelflöde som uppgår till 639 871 cykelresor per år vilket är mer än dubbelt så många jämfört med Cykellänken Ryd. De planerade kostnaderna är högre för cykellänken Hjulsbro än för Cykellänken Ryd men vi gjorde ändå bedömningen att projektet borde visa ett positivt resultat just för att det höga cykelflödet kommer medföra höga nyttoposter i kalkylen. Under uppsatsen gjordes vissa antagningar i brist på uppgifter från cykelräknare samt övrig information. Det innebar bland annat att vi inte har fått ett exakt antal cykelresor att utgå från vilket är viktigt att ha i åtanke.

Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut ‐köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet. Syftet med detta examensarbete är att analysera lönsamheten och lyfta fram idén om en fastighetsfond med inriktning studentbostäder. Fonden som presenteras i arbetet vänder sig till institutionella investerare med stort kapital som kan möjliggöra det uppsatta målet på 3500 nya lägenheter. En av fondens fördelar är att den erbjuder investerarna en lättillgänglig produkt med låg riskexponering ‐ett substitut till statsobligationer. Vidare är fonden en fastighetsfond, som innebär att den till skillnad från aktier i noterade fastighetsföretag saknar en stark korrelation med aktiemarknaden. Detta faktum gör den till ett bra komplement i större portföljer. Som underlag för fonden skapades en lönsamhetskalkyl på ett realiserbart projekt. Lönsamhetskalkylen är en viktig del av examensarbetet och stor vikt har lagts vid att all indata till denna skall vara marknadsmässigt korrekt. Examensarbetet visar på ett underlag för att implementera en fastighetsfond med inriktning studentbostäder på Stockholms studentbostadsmarknad. Efterfrågan är klart större än utbudet och avkastningen fonden skulle generera får anses vara över genomsnittet för fonder med liknande riskexponering. Vår förhoppning är att synen på lönsamheten för studentbostäder skall ändras och intresset för marknaden öka. Ett ökat intresse skulle innebära högre och stabilare restvärden på fastigheterna, detta skulle direkt påverka lönsamhetskalkylerna för flertal projekt som då skulle realiseras.

Vi har estimerat betalningsviljan i Linköpings kommun för att undvika intrång i tätorten av projektet Ostlänken. Två alternativ ställs mot varandra, ett som innebär att utbyggnad av järnväg sker i markplan mot ett som innebär att ny och befintlig järnväg förläggs i en tunnel. Detta leder till att betalningsviljan består av att undvika nytt intrång och bli av med befintligt intrång. Trafikverkets kalkyl visade högre samhällsekonomisk nytta vid dragning i markplan. De har dock inte värderat betalningsviljan för minskat intrång och vi undersöker därför om betalningsviljan påverkar resultatet av den samhällsekonomiska lönsamheten för att förlägga järnvägen i en tunnel genom tätorten. För att göra estimeringen har vi använt oss av binär CVM genom att dela enkäter via nätet. Länkar till enkäterna delades i grupper på Facebook knutna till Linköping. Respondenterna randomiserades med hjälp av en server till en enkät med något av de fyra buden. Studien visar att estimeringen av betalningsviljan är svår att precisera för det erhållna urvalet. Enligt de estimerade 95%-konfidensintervallen hamnar betalningsviljan mellan 6 662 miljoner kronor och 20 417 miljoner kronor. Nettonuvärdet när vår estimerade betalningsvilja kompletterar Trafikverkets kalkyl blir då som lägst -690 miljoner kronor och som högst 13 065 miljoner kronor. Detta ger indikationer på att ett tunnelalternativ som undviker intrång skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsamt jämfört med alternativet att förlägga järnvägen i markplan. Till följd av trunkeringar i datamaterialet och ett ej slumpmässigt urval finns osäkerhet i resultatet. Studien visar ändock vikten av att kvantifiera förväntat stora effekter som kan ha en påverkan på den samhällsekonomiska lönsamheten. / We have estimated the willingness to pay in Linköping's county in order to avoid encroachment in the urban area from the project Ostlänken. Two alternatives are compared, one which involves an extension of the railroad on the surface and another which involves the new and existing railroad being located in a tunnel. This means that the willingness to pay consists of avoiding new encroachment as well as getting rid of existing encroachment. Trafikverket's estimation displayed a higher economic benefit from constructing the railroad on the surface. However, they have not estimated the willingness to pay in order to avoid the encroachment. We therefore investigate whether the willingness to pay for a tunnel through the urban area affects the outcome of the economic benefit. In order to perform the estimation, we have used binary CVM through online surveys. Links to the surveys were shared in groups on Facebook which were tied to Linköping. The respondents were randomised with the use of a server to any of the four bids. The study shows that the estimated willingness to pay is hard to pinpoint given the acquired sample. According to the 95\% confidence intervals the willingness to pay is between 6 662 million crowns and 20 417 million crowns. The net present value, when our estimated willingness to pay complements Trafikverket's analysis, ranges from -690 million crowns to 13 065 million crowns. This indicates the possibility that an alternative with a tunnel, which avoids encroachment, is more economically beneficial than the alternative to construct the railroad at the surface. Following truncation in the acquired data in combination with the non-random selection, there is uncertainty in the outcome. The study nevertheless highlights the importance of quantifying effects which are expected to be great enough to impact the outcome.

I Östergötlands län fyller Östgötatrafiken en viktig samhällsroll som ansvariga för kollektivtrafiken. I länet sker över 30 miljoner resor årligen med Östgötatrafikens buss- och pendeltågstrafik. I Sverige och internationellt har det tidigare genomförts försök med nolltaxa i kollektivtrafiken, bland annat för att få fler att resa kollektivt, för att minska utsläpp och uppnå tidsbesparingar. Syftet med uppsatsen är att genomföra en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för nolltaxa i kollektivtrafiken i Östergötland. Lönsamhetskalkyler bygger på välfärdsteori, där målet är att undersöka om ett projekt ökar välfärden för att slutligen användas som underlag till beslutsfattare. Arbetets lönsamhetskalkyl visar att nyttorna för samhället i första hand består av värdet av ökade resor och tidsbesparingar. Utsläpp från koldioxid och andra emissioner minskar även då fler börjar resa kollektivt. Kostnaderna i kalkylen utgörs främst av en ökad resursåtgång för att möta ett ökat resande. Totalt är nettonuvärdet negativt med cirka 0,5 miljoner kronor, vilket indikerar att projektet inte är lönsamt för samhället. Eventuellt är nettonuvärdet mer negativt beroende på om en omdiskuterad snedvridningseffekt även inkluderas i beräkningen. Vidare är nettonuvärdet avhängigt ett antagande om viss beläggningsgrad i busstrafiken under högtrafik, varför vidare undersökning kring den faktiska beläggningsgraden är av intresse.

Denna uppsats utför en samhällsekonomisk analys av att investera i en utbyggnad till dubbelspår på den nästan 50 mil långa Malmbanan, med fokus på hur detta skulle påverka det svenska gruvbolaget LKAB:s verksamhet. Genom att använda kostnads-nyttoanalyser (CBA) och känslighetsanalyser, undersöks de ekonomiska fördelarna och kostnaderna av ett sådant projekt. Denna studie bidrar med en kompletterande synvinkel till Trafikverkets tidigare analyser genom att inkludera potentiella ökningar i exportintäkter och långsiktiga ekonomiska fördelar för den svenska ekonomin. I norra Sverige sker omfattande industriinvesteringar om ca 880 miljarder SEK och Malmbanan anses enligt flera aktörer spela en kritisk roll för den svenska ekonomiska utvecklingen. Undersökningen noterar den mängd aktörer som påverkas av investeringar i Malmbanan men väljer att enbart fokusera på LKAB:s påverkan av ett eventuellt dubbelspår. Analysen visar att en utbyggnad till dubbelspår ger betydande ekonomiska vinster för LKAB, vilket motiverar projektet trots de höga initiala investeringskostnaderna om 120 miljarder SEK. Huvudkalkylen visar på en nettolönsamhet på +213 miljarder för LKAB under 20 år med diskonteringsräntan 3.5% och +172 miljarder med diskonteringsräntan 6%. Projektet bidrar med flera positiva effekter som ej kvantifierats, som bland annat färre förseningar och urspårningar, utveckling i enlighet med de transportpolitiska målen och positiv påverkan för andra aktörer. Känslighetsanalyser som tar hänsyn till lägre export med förhöjda investeringskostnader visar på en netto lönsamhet på -93 miljarder SEK med positiva, ej kvantifierade, effekter.  Arbetet konkluderar att investeringen med stor sannolikhet bör genomföras men att vidare forskning behövs då denna studie inte kan garantera att en utbyggnad till dubbelspår är den bästa allokeringen av resurser.