Bostadsbristen är en fråga som blir allt mer relevant i dagens Sverige då det drabbar så många svenska hushåll. Storstadsregionerna har allvarliga problem med överbefolkning och bostadsbrist, men även mindre orter börjar känna av den ökade bostadsbristen i landet. Bostadsbristen påverkar även studenter runt om i landet, framförallt vid terminsstarten, där många studenter får hitta alternativa bostäder som en följd av bostadsbristen. Allt färre hyresrätter upprättas idag i Sverige, även om efterfrågan på hyresrätter är stor runt om i landet. Bostadsrättsbyggandet har börjat ta en större roll på bostadsmarknaden, dock byggs det även för få bostadsrätter för att stimulera den ökade bostadsbristen. Detta i kombination med de stigande kostnaderna för bostadsrätter, gör att allt färre svenskar har råd att köpa dem. Sverige har under tidigare perioder av dess moderna historia hanterat bostadsbrist med olika typer av metoder. I denna uppsats så undersöks den svenska bostadsbristen ur ett historiskt perspektiv. Den svenska bostadsbristen och bostadspolitiken ska studeras från andra världskrigets slut det vill säga år 1945 till nutid. Genom undersökandet av den svenska bostadsbristen så är förhoppningen att vi idag ska kunna dra lärdom och inspiration från tidigare händelser och erfarenheter och applicera dem i dagens svenska samhälle.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka bostadskvalité i smålägenheter samt de boendes erfarenheter. I denna uppsats presenteras bostadsfrågan i Sverige, hur synen samt utformningen på bostaden förändrats över tid. För att förstå bostadsfrågan idag, presenteras både dåtida och nutida normer samt regler för bostäder. Studien är baserad på metod som består av sekundärdata, intervjuer med fyra boende, fotoelicitering och en kvalitativ analys av arkitektonisk bostadskvalité. Metoderna har bidragit med omfattande och relevant information om bostadskvalitéer i smålägenheter. Studiens teoretiska ramverk består av fyra infallsvinklar för att analysera den insamlade empirin vilket presenteras följande; sociala konsekvenser av trångboddhet; segregation och polarisering; bostadens kvalitéer samt absolut och relativ bostadskonsumtion. Sedan redovisas fyra exempel på smålägenheter, vilket är de fyra intervjupersonernas boende. Lägenheterna analyseras först baserat på hur den fysiska utformningen påverkar den arkitektoniska kvalitén och därefter de boendes erfarenheter. Analysen av planlösningarna visa på stora brister i bostadskvalitén. Intervjuerna analyseras och presenteras i teman vilket omfattar begränsat socialt umgänge, tvingande flexibilitet, tidsmässigt mödosamt boende och upplevelse av en tillfällig boendesituation. Ett gestaltningsförslag presenterar hur smålägenheter kan utformas baserat på brister som presenteras i intervjuer och teorier. Studien avslutas med en diskussion om relativ bostadsnöd, vilket är ett begrepp som etablerats baserat på resultat och analys. Relativ bostadsnöd bidrar till en bredare förståelse av hur smålägenheter påverkar boendes erfarenheter och för diskussionen framåt.

Vi lever under urbaniseringens tid och allt fler väljer att bosätta sig i storstäder.Detta har medfört bostadsbrist i många av landets städer, däriblandUppsala. Studenter är en av de grupper som drabbas hårdast avbostadsbristen på grund av långa bostadsköer och höga priser på bostadsrätter.Tillväxten väntas fortsätta och för att Uppsala ska klara av atthantera detta på ett långsiktigt hållbart sätt krävs stora insatser i stadsplaneringen.Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknikvid Uppsala universitet har genomförts på uppdrag av och i samarbetemed Sveriges Byggindustrier. Genom arkivstudier samt intervjuer medaktörer som representerar olika delar av samhällsplaneringen utrederdetta arbete möjligheterna för Uppsala att växa till en storstadsregion ochhur detta påverkar studenters bostadssituation. För att skapa en ekologiskt,ekonomiskt och socialt hållbar storstadsregion krävs fungerandeinfrastruktur. Detta arbete utreder därför även vilket transportinfrastrukturnätsom skulle gynna en regionförstoring och skapa goda förutsättningarför studenter att bosätta sig i någon av Uppsalas kransorter.Arbetets resultat visar en struktur av bostadsområden och transportnät iett framtida Uppsala som skulle kunna förbättra bostadssituationen förstudenter. Strukturen visas i en kartbild som bygger på välfungerandeinfrastruktur som tillfredsställer en students behov och visar den potentialsom finns i regionen. För att Uppsala ska växa till en storstadsregionenligt förslaget krävs stora insatser. De inblandade måste vara villigaatt satsa på Uppsalaregionen i ett gediget samarbete med kommunöverskridandefrågor. / We are living during the time of urbanization which means that more peoplechoose to settle in big cities. This has resulted in a housing shortage in many ofSweden’s big cities, including Uppsala. Due to long waiting lists and highprices for condominiums students are among the ones hardest hit by thehousing crisis. Growth is expected to proceed and if Uppsala is to be able tohandle this in a sustainable way it requires great efforts in city planning.Through archive studies and interviews this degree project examines thepossibilities for Uppsala to become a conurbation and how this affects thestudents housing situation.The result shows a vision of a future Uppsala with a structure of residentialareas and transport networks that could improve the housing situation forstudents.

No description available.

Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte växer. De senast tio åren har det rått bostadsbrist i Älmhult, framför allt på hyreslägenheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem är att det inte finns någonstans att bo. För att ta reda på vad det är som hindrar företag från att bygga nya bostäder har vi intervjuat aktörer och politiker som är aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanställts och bearbetats i resultatet. Här framkommer bland annat åsikter om problematiken i att det inte är ekonomiskt lönsamt att nyproducera hyreslägenheter.   Studien syftar till att ge en samlad bild över varför det inte byggs mer bostäder i Älmhult och vad man bör arbeta vidare med för att lösa detta problem. Arbetet har framför allt behandlat Älmhult som tätort och inte som kommun.

Dagens rapportering tyder på en bostadsbrist för studenter i Sveriges stora högskolekommuner, då utbudet inte möter deras efterfrågan. Att komma tillrätta med problemet är en fråga för samhällsplaneringen och har inga enkla lösningar. En viktig komponent av bostadsförsörjningen är det kommunala självstyret, där kommuner genom planmonopolet ansvarar och beslutar om byggprojekt. Ett verktyg kan vara markanvisning, då kommunen äger marken som ska bebyggas och får därigenom ett större förhandlingsutrymme. För denna studie valdes Uppsala kommun ut för att undersökas, eftersom staden har en av Sveriges största universitet och en obalans på bostadsmarknaden. Syftet är att analysera hur Uppsala på en kommunalpolitisk nivå arbetar för att tillgodose bostäder åt studenter, i relation till en alltmer marknadsorienterad bostadsförsörjning. Detta utreds genom fyra semi-kvalitativa intervjuer, med tre kommunalpolitiker och en sakkunnig tjänsteman. Resultatet gav en viss skiljelinje mellan blocken i kommunen. Då moderaterna vill effektivisera planprocessen genom lagreformer och till en större grad inkorporera privata aktörer i planeringen, vilket i teorin skulle kunna öka antalet bostäder. Men att det blir till en betydligt lägre prisnivå kan inte säkerställas. De rödgröna vill styra bostadsmarknaden mer genom att återinförskaffa statliga subventioner och nyttja markanvisning för att tillgodose se bostäder för studenter. Prisnivån skulle då kunna bli lägre men effektiviteten kan skadas.

Studien har utförts under våren år 2017 och behandlar, i en tid av bostadsbrist i Sverige, frågor om demokrati och effektivitet i kommunerna Varberg och Skövde. Syftet har varit att utröna om det går att kombinera ett högt medborgardeltagande och ett aktivt bostadsbyggande i ett allt mer nyliberalt samhälle. En gyllene medelväg efterfrågas, där snabba planprocesser och högt deltagande sammanfogas. Frågeställningarna rör lagändringar i plan- och bygglagen, överklagandefrekvens och bostadsbrist, alla faktorer som sägs påverka en effektiv planprocess. Det teoretiska ramverket fokuserar på en nyliberalisering av bostadsmarknaden och kommunikativ planering, där tidigare forskning belyser dilemmat effektivitet kontra demokrati. Studien påvisar ett tudelat spänningsfält, där medborgardeltagandet kan vara effektiv men ack så problematiskt. För att kunna studera den komplexitet som frågan innefattar, har kvalitativa metoder använts för att utröna skillnader och likheter mellan de två valda kommunerna, Skövde och Varberg. Innehållsanalyser av strategiska dokument och intervjuer utgör den empiriska grunden för att kunna besvara syfte och frågeställningar. Resultaten pekar på att bostadsbristen, lagstiftning, överklagande och medborgardeltagande hänger ihop och påverkar varandra. Medborgardeltagandet ses som viktigt för att kunna uppnå effektivitet. Effektiviteten är avhängt av ett flertal faktorer där lagstiftningen i sig inte är ett hinder, lagförändringar i plan- och bygglagen år 2015 och 2016 verkar dock inte leda till ökad effektivitet, vilket var syftet med ändringarna. De begränsade planförfarandet har inte påverkat medborgardeltagandet negativt, snarare tvärtom då det krävs en annan slags dialog för att finna samstämmighet. Det finns dock andra förlorande parter, exempelvis länsstyrelsen som påverkas negativt av ett snabbare förfarande. Att ha möjlighet att påverka är en demokratisk rättighet, så även att kunna överklaga lagvunna beslut, dock bör vem som ska få överklaga ses över och så även handläggningstid och instansordning. Överklagandet av detaljplaner påverkar bostadsbyggandet, med det som stoppat upp byggnation i de valda kommunerna var den dåvarande lågkonjunkturen. Marknaden har alltså en avgörande roll i bostadsbyggandet i dagsläget och politiskt styre verkar inte påverka nybyggnation i de valda kommunerna. Dilemmat som studerats, effektivitet kontra demokrati, tycks samspela och vara avhängt av varandra i studerade kommuner.

The populations of Sweden are right now facing an acute housing shortage. One of the reasons of this is the huge amount of immigrants that have been taken in over recent years. The construction industry hasn’t been able to keep up with the rising demand and is right now looking for a solution. Modular housing is one solution that has been proposed by Boverket, the national board of housing, building and planning as it reduces construction times. The purpose of this paper is to analyze this method and the potential consequences/gains it has. In this paper we have used three different case studies were we have done 3 interviews in each.   This research concludes that the problem doesn’t lie within the quality or the costs associated with modular housing. It lies within the temporary building permits that are often used when time is of the essence.

Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren och fortsätter att öka. Byggandet håller fortfarande inte jämna steg med befolkningsutvecklingen vilket får konsekvenser i form av bostadsbrist och ökad trångboddhet som drabbar både individ och samhälle. I Sverige spelar tillgången till bostäder en central roll för både arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten. Behovet av hyresrätter är stort i de flesta kommuner i Sverige, främst små bostäder till rimliga hyror. Den höga produktionskostnaden innebär att nybyggda, små lägenheter tenderar att bli dyra. Ett förslag till ökat bostadsbyggande är därför att ta fram förslag och lösningar på hur man kan bygga små bostäder med innovativa lösningar.2015 slog Boverket fast att en ny boendeform måste konstrueras för att kortsiktigt lösa bostadskrisen. Förslaget handlar om olika typer av modulsystem som kan användas till temporära boenden och byggas på tillfälliga bygglov. En ny föreskrift innebär också att bostäder om högst 35 m2 kan byggas med mindre boarea än tidigare eftersom bostadsfunktionerna daglig samvaro samt sömn och vila tillåts överlappa varandra helt eller delvis. Detsamma gäller funktionerna måltider och hemarbete. En negativ aspekt av att bostäder blir mindre är att trångboddheten ökar vilket påverkar inomhusmiljön och livskvaliteten. Hur har regeländringarna i BBR påverkat boendekvaliteten i små modullägenheter?Syftet med detta arbete är att granska små lägenheter i form av moduler och dess boendekvalitet. Arbetet omfattar en litteraturstudie samt sex fallstudier av bostädernas planlösning och dess omgivning.Litteraturstudien redogör tidigare arbeten och forskning inom ämnesområdet. Litteraturen som använts har berört bostadssituationen i Sverige samt boendekvalitet och har legat till grund för analys av fallstudier. Med hjälp av litteraturstudien utformade vi en begreppsram inom kvalitetsaspekter och denna ram har använts för att utföra analys av fallstudier.Utifrån vår fallstudie kan vi konstatera att det finns flera olika faktorer som påverkar boendekvaliteten i små modullägenheter. Trots sänkta krav kan modullägenheter hålla god kvalitet både interiört och exteriört. Kvaliteterna uttrycks inte bara i hur bostaden upplevs inne utan även hur man tar sig till området och lägenheten. Små modulbostäder skulle kunna ses som en temporär lösning på bostadsbristen. Denna bostadsform fungerar bra för studenter som endast behöver bostäder under en kortare period. Att kunna bygga snabbt och i stora mängder underlättar för att nå Boverkets mål och 700.000 nya bostäder till 2025. Men att detta skulle vara ett hållbart sätt kan ifrågasättas och vår studie tyder även på detta. / Housing construction has increased in recent years and continues to increase, but it still does not keep pace with population development. It has consequences in terms of housing shortages and increased congestion that affects both individuals and society. In Sweden, housing plays a central role in both the labor market and economic growth. In particular, there is a great need for rental rights in most of the municipalities in Sweden. What is often demanded is small housing at reasonable rents, but a high production cost means that newly built, small apartments tend to be expensive. A proposal for increased housing construction is therefore to develop proposals and solutions for building small housing with innovative solutions.In 2015, Boverket established that a new housing form must be invented in order to solve the housing crisis in the short term. The proposal deals with different types of modular systems that can be used as temporary housing and can be built on temporary building permits. A new regulation also means that housing of up to 35 m2 can be built with less living space than before. This because residential functions daily living together as well as sleep and rest allowed to overlap each other in whole or in part. The same applies to the meals and home work functions. A negative aspect of housing is that more people will stay crowded, which affects the indoor environment and quality of life. How have the changes in BBR affected housing quality in small modular apartments?The purpose of this work is to review small apartments in terms of modules and their quality. The work comprises a literature study and six case studies of the residential planning and its surroundings.The literature study describes previous work and research in the subject field. The literature used has affected housing quality and the basis for analysis of case studies. Using the literature study we formulate a conceptual framework for quality aspects.Based on our case study, we can find that there are several factors that affect the quality of accommodation in small modular apartments. Despite reduced demands, modular apartments can keep good quality both interior and exterior. The qualities are expressed not only in how the home is experienced but also how to get to the area and the apartment. Small modular housing could be seen as a temporary solution to housing shortages. This housing form works well for students who only need housing for a shorter period. Being able to build quickly and in large quantities facilitates reaching Boverket’s goals on 700,000 new homes by 2025. But that this would be a sustainable way can be questioned and our study also suggests this.