I uppsatsen har beneficieskyddet som finns vid utmätning av gäldenärens bostadsrätt utretts. Den skälighetsbedömning som ska göras har undersökts, där faktorerna socialt skydd och värdet på bostadsrätten varit i fokus. En kraftig ökning av bostadsrättspriserna under åren från beneficieregelns uppkomst har gjort bedömningen komplicerad. Värdet för bostadsrätter är idag jämförbart med värdet för fastigheter. Rättsläget är orättvist när en särbehandling av bostadsrättsägare sker och en borgenärs rätt till betalning kan bli beroende av vilken typ av bostad gäldenären besitter. Vidare har ett avskaffande av beneficieskyddet för bostadsrätter föreslagits när situationen ses ohållbar inför framtiden. En granskning av Kronofogdens verkställighet vid utmätning av gäldenärens fastighet har gjorts. Motsvarande skydd finns inte för fastigheter men efter målet Rousk mot Sverige i Europadomstolen har rättsläget förändrats. Kronofogden ska nu beakta de mänskliga rättigheterna och göra en proportionalitetsbedömning.

No description available.

Det undersökande arbetet i den här rapporten består av att ta reda på hur ett användarvänligt system utvecklas. Och utifrån detta har sedan en webbutik skapats Denna webbutik har man sedan utvärderat för att ta reda på om den är användarvänlig eller inte.Anledningen till att man valt att fördjupa sig och undersöka möjligheterna inom användarvänlighet var bland annat på grund av dess relevans i dagens system då det spelar en central roll i utfallet av, i det här fallet, om ett köp genomförs eller inte.För att ta reda på om webbutiken var användarvänlig eller inte bad man tolv personer att utföra ett testfall respektive utföra en uppgift genom ad-hoctestning. Förutom att sammanställa all data i ett diagram, jämförde man även män och kvinnors svar med varandra då testgruppen bestod av sex kvinnor och sex män, vilket gjorde jämförelsen mer intressant. Man kom bland annat fram till att kvinnorna reagerade mer positivt på webbutiken än männen, och att webbutiken uppfyller kraven för att anses vara användarvänlig. / The investigative work in this report consists of finding out how to develop a user-friendly system and based on this an online store was developed. This online store then was evaluated to determine if it is user friendly or not.The reason for having chosen to go in depth and explore the possibilities of user-friendliness was partly because of its relevance in today's systems where it plays a central role in the outcome of, in this case, if a purchase is made or not.To find out if the developed online store was user friendly or not twelve people were asked to perform a test case and perform a task by ad-hoc testing. In addition to compiling all the data in a chart, a comparison were also made, men and women's responses were compared to each other because the test group consisted of six women and six men, which made the comparison more interesting. Among other things you could see that women reacted more positively to the online shop than men, and the online shop meet the requirements to be considered user friendly.

I uppsatsen görs en utredning av gällande rätt beträffande utmätning av egendom i makars respektive sambors gemensamma besittning. Vid utmätning av egendom som finns i makars respektive sambors gemensamma besittning presumeras egendomen i första hand tillhöra gäldenären oavsett vem av dem som är gäldenär. För att kunna freda sin egendom från den andra makens respektive sambons skulder åläggs den åberopade maken respektive sambon (benämns för tredje man i rättslig mening) bevisbördan. Besittningspresumtionen stadgas i 4 Kap. 19 § 1 st. Utsökningsbalk (UB) (1981:774). Syftet med arbetet är därför att fastställa och tydliggöra vilka giltiga bevis som åläggs gäldenärens make respektive sambo för att delvis eller i helhet kunna freda sin egendom från gäldenärens skulder. I analysen diskuteras besittningspresumtionens förenlighet med gällande grundprincip om makarnas respektive sambors egendomsförhållande. Grundprincipen stadgas i 1 Kap. 3 § Äktenskapsbalken och innebär att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Arbetet är baserat på den rättsdogmatiska metoden som innebär att utifrån lagstiftning, rättspraxis, lagförarbeten och doktrin lösa juridiska problem. Resultatet av undersökningen visar att egendomsdistinktionen (giftorättsgods, samboegendom och enskild egendom) som stadgas i Äktenskapsbalken (ÄktB) (1987:230) respektive Sambolagen (SamboL) (2003:376) vid utmätning inte har särskild stor betydelse eftersom den skuldsatte maken presumeras vara ägare till egendom vid sambesittning enligt 4 Kap. 19 § 1 st. UB. Genom det höga beviskrav som åläggs den skuldfria maken respektive sambon för att kunna freda sin egendom från utmätning för den andra makens skulder är makar respektive sambor i praktiken indirekt ansvariga för den andra makens respektive sambons skulder. Det som fortsättningsvis stadgas om makar gäller även för sambor om inget annat uttrycks.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan. Det primära syftet med denna uppsats är att, utifrån de fall i rättspraxis, där HD har prövat betydelsen begreppe "framgå" i 18-19 §§, klargöra vilka krav som ställs på bevisningen för att rekvisitet i fråga ska anses vara uppfyllt. Jag ämnar också klargöra om innebörden av "framgå" är densamma i dessa lagrum samt belysa vilka principiella argument som kan framföras av en borgenär respektive en tredje man i en diskussion om hur högt beviskravet bör ställas i dessa lagrum.</p>

Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan. Det primära syftet med denna uppsats är att, utifrån de fall i rättspraxis, där HD har prövat betydelsen begreppe "framgå" i 18-19 §§, klargöra vilka krav som ställs på bevisningen för att rekvisitet i fråga ska anses vara uppfyllt. Jag ämnar också klargöra om innebörden av "framgå" är densamma i dessa lagrum samt belysa vilka principiella argument som kan framföras av en borgenär respektive en tredje man i en diskussion om hur högt beviskravet bör ställas i dessa lagrum.

För näringsidkare i dagens samhälle är äganderättsskyddet av stor betydelse, synnerligen näregendom ägs med samäganderätt. När en gäldenär inte förmår att uppfylla sinabetalningsförpliktelser kan det leda till att gäldenären får en exekutionstitel mot sig. För attinte inskränka annans äganderätt måste det säkerställas att egendom som kan komma attutmätas ägs av gäldenären. För näringsidkare eller fysiska personer som har ingått ettsamäganderättsavtal innehållande ett försäljningsförbud, som innebär att en av andelsägarnainte får begära att samägd egendom ska bjudas ut till offentlig försäljning, är det viktigt förparterna att veta i vilka situationer deras avtal inte är gällande. Även för sökande borgenär ärvetskap om vilken egendom som är utmätningsbar och som inte kan hämmas av ettsamäganderättsavtal av betydelse. Sålunda finns det ett behov av att klargöra för vilkasituationer ett samäganderättsavtal som innehåller ett försäljningsförbud inte är gällande, föratt samägande tredje man möjligen ska kunna undvika att drabbas av en annan samägaresbetalningsförsummelser. I praxis har det fastslagits att det är betingelsen av ett förvärv somavgör när ett samäganderättsavtal står fast och när det inte gör det. Därmed torde samägandetredje man inte kunna nyttja ett samäganderättsavtal som ett hinder från att samägd egendomutmäts. För att ett samäganderättsavtal, som innehåller ett försäljningsförbud, ska kunnanyttjas som ett utmätningshinder krävs det att samägd egendom har förvärvats benefikt.I och med att HD nyligen har meddelat dom i mål Ö 2347/17 har det klargjorts vems intresse,samägande tredje mans äganderätt eller borgenärs fordringsrätt, i ett utmätningsförfarandesom ska tillmätas störst betydelse och skyddas. Betydelsen av vems intresse som väger tyngstär särskild viktig när Kronofogdemyndigheten ska avgöra om utmätning av gäldenärs lön ellerbostadsfastighet ska ske, eftersom borgenärens rätt till betalning konkurrerar med samägandetredje mans äganderätt. HD:s avgörande har tydliggjort att de omständigheter som ska beaktasoch som är av avgörande betydelse är löneutmätningens väntade tidsspann ochfastighetsutmätningens beräknade överskott. Uppsatsens slutsats följer av att det, vid ettbeaktande av de bestämmelser som gäller för samäganderätt och för utmätning samt etthänsynstagande till relevant praxis, inte tycks vara någon skillnad om samägande tredje manär en juridisk eller en fysisk person, samma regler gäller för dem båda. Det är de förhållanden,beträffande hur lång tid en löneutmätning kan väntas ta och hur stort överskott enfastighetsutmätning kan väntas ge, som råder i det enskilda fallet som avgör vems intressesom får en övervägande betydelse.