No description available.

Denna uttpsats utforskar frågan om hur nödvärnssituationer med flera angripare ska bedömas i svensk straffrätt. Det huvudsakliga temat är dels vad som kan sägas om rätt till nödvärn i relation till respektive angripare, dels vad som kan sägas gällande försvarlighetsbedömningen av det våld som riktas mot respektive angripare  när en person utsätts för ett brottsligt angrepp från flera personer. Uppsatsen är skriven inom ramen för den rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att det material som används utgörs av författning, förarbeten, rättspraxis, och juridisk litteratur. Uppsatsen inleds med en översikt av motiven och principerna för rätten till nödvärn. Det konstateras att frågan om nödvärnssituationer med flera angripare inte har behandlats av lagstiftaren, i rättspraxis, eller i doktrinen. Uppsatsen tillhandahåller sedan tre förslag på faktorer som kan vara relevanta i bedömningen av nödvärnssituationer med flera angripare: gemensamt uppsåt hos angriparna; graden av kausalt bidrag till den skada som åsamkas; och den aggregerade våldsutövningen sedd från den angripnes perspektiv. I uppsatsen förs argumentet att det främst är graden av deltagande i det brottsliga angreppet som avgör hur mycket våld som får användas i nödvärn gentemot respektive angripare. / This paper explores self-defense situations with multiple aggressors in the context of Swedish criminal law. The main focus of the work is to see what can be said about the right to self-defense and the proportionality assessment when a person faces an unlawful attack from several people. The theoretic framework for the paper is the jurisprudential dogmatic method, entailing that the source material that is used in the work are legislation, preparatory works, case law and legal doctrine. The paper starts by giving an overview of the motives for and the principles limiting the right to self-defense. It is stated that the issue of multiple aggressors is not explicitly discussed at length by the legislator, in the case law or by legal scholars. The paper then gives three suggestions to what factors could be relevant for assessing self-defense situations with multiple aggressors. These suggestions include a common intent among the aggressors; the degree of causal contribution to the harm inflicted on the assailed; and the aggregated harm or risk as seen from the perspective of the assailed. In the paper it is argued that it is primarily the degree of participation in the unlawful attack that decides how much force the attacked person may use in self-defense.