<p>Arbetsterapeuter tillfrågas ibland att delta i arbetsgrupper vid ny- eller ombyggnation av gruppbostäder. Det finns ingen forskning eller sammanställning om hur det egentligen förhåller sig i den fysiska miljön på gruppbostäder i Sverige. Syftet med uppsatsen var att kartlägga den fysiska tillgängligheten på gruppbostäder i förhållande till tre olika personprofiler med instrumentet Housing Enabler. Studien har en kvantitativ ansats av en deskriptiv karaktär. Mätningar genomfördes på 18 gruppbostäder för vuxna med beslut enligt LSS. Mätningarna genomfördes manuellt enligt instrumentet Housing Enabler, sedan användes dataprogrammet Housing Enabler 1.0 för resultatbearbetning.<strong> </strong>Resultatet visade att det förekommer miljöhinder på samtliga gruppbostäder, även helt nybyggda. Resultatet visade även att det var samma gruppbostad som orsakade störst tillgänglighetsproblem för de tre personprofilerna. Det var främst i inomhusmiljön miljöhinder förekom. För personprofilen som var rullstolsburen förekom flest miljöhinder. Resultatet är användbart vid framtida deltagande i arbetsgrupper för arbetsterapeuter vid planering och projektering av gruppbostäder.</p>

KORTFATTAD SAMMANFATTNING En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.

Floating housing is a concept gaining ground in Sweden. The dwellings are different in many ways from traditional homes, not only regarding flotation, but also several other technologies. The purpose of this thesis is to emphasize the qualities that exist in living on water. The ambition was to present a proposal for a floating residential area located in Jönköping, containing homes of varying sizes, and to present their technologies. In order to find inspiration and solutions studies have been made on existing floating homes in Stockholm and Kalmar, focusing on their technical and functional solutions. Residential areas in marine environments have been studied from an urban planning perspective. Furthermore, the history and current conditions of Munksjö lake has been investigated. Vision Sjöstad is a proposal for a floating residential area situated in Munksjö lake, Jönköping. The block comprises a total of 24 dwellings consisting of two apartment buildings and four semi-detached houses with associated housing supplement. Emphasis has been made on ensuring residential privacy without foreclosing the public from the lake. The individual dwellings are accounted for a more detailed design in terms of aesthetics, function and technology. The technical solutions that differ from a traditional building has been reported in more detail. This includes floating construction, heating systems, water and sewage connections and mooring. / Flytande bostäder är ett koncept på frammarsch i Sverige. Bostäderna skiljer sig på många sätt från traditionella bostäder, inte bara med avseende på just flytförmågan utan även flera andra tekniska lösningar. Syftet med detta arbete är att framhäva kvalitéerna som finns i att bo på vatten. Målet har varit att arbeta fram ett förslag för ett flytande bostadskvarter beläget i Jönköpingsområdet, innehållande bostäder i varierande storlek samt att redovisa deras tekniska lösningar. För att hitta inspiration och lösningar studerades befintliga flytande bostäder i Stockholm och Kalmar med fokus på deras teknik- och funktionslösningar. Bostadsområden i marina miljöer har undersökts ur ett urbant planeringsperspektiv. Vidare har Munksjöns historia och nuvarande förutsättningar utretts. Vision Sjöstad är ett förslag på ett flytande bostadskvarter beläget i Munksjön, Jönköping. Kvarteret omfattar totalt 24 bostäder bestående av två flerbostadshus och fyra parvillor med tillhörande bostadskomplement. Vikt har lagts på att säkerställa bostädernas privata sfär utan att för den skull avskärma allmänheten från sjön.För de enskilda bostäderna redovisas en mer detaljerad utformning i avseende på estetik, funktion och teknik. De tekniska lösningar som skiljer sig från en traditionell byggnad har redovisats mer ingående. Detta innefattar flytkonstruktionen, uppvärmningssystemen, VA-anslutningar samt förankring.

Bostadsfrågor utgör en stor del i samhällsplanering, och boendesegregation har under de senaste åren uppmärksammats. Syftet med denna masteruppsats är att analysera befolkningssammansättningen i nyproducerade bostadsområden med särskilt fokus på blandade upplåtelseformer som metod för att uppnå social blandning. Uppsatsen är skriven på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade upplåtelseformer bidrar till en ökad social blandning och därmed ett mindre boendesegregerat samhälle. Teorier angående social blandning och dess effekter, samt strategin att blanda upplåtelseformer diskuteras. Frågeställningarna lyder: Bidrar social blandning i nyproducerade bostadsområden till mindre boendesegregation? Hur ser en eventuell förändring av befolkningssammansättningen ut i upplåtelseformerna? Har upplåtelseformer i nyproduktion förändrats över tid? Vilken roll har hyresrätten? Metoden är kvantitativ och bygger på LOUISE-data inom projektet SPaDE, och behandlar SAMS-områden i utvalda kommuner och stadsdelar i Sverige. Resultatet visar bland annat en skillnad mellan befolkningen i befintliga bostadsområden med befolkningen i områden med nyproduktion, trots en ökad blandning av upplåtelseformer och en ökad andel hyresrätter. Befolkningsutvecklingen ser även olika ut över tid då färre är arbetslösa, har socialbidrag eller studiebidrag, och fler är födda i Sverige, inom områden med nyproduktion. Den sociala blandningen som eftersträvas kan kopplas till blandade upplåtelseformer, men detta sker på olika skalor och kontext och förutsättningar är avgörande. / SPaDE

Abstract The Municipality Council decided in 2010 to develop a comprehensive energy efficiency strategy with financial and methodological support from Energimyndigheten (The Swedish Energy Agency). The strategy should include 3 major parts: an inventory of the 2009 energy use defining the current situation, the 2014 and 2020 goals for energy use, and an action plan for goal achievements. According to Energimyndigheten, the strategy must include all municipal administration premises, vehicles, and all majority-owned companies (as Laholmshem, the municipal housing company). The report describes the inventory work in order to obtain the 2009 energy use and the sources of information used. The inventory values are used as the base year values for the 2014 and 2020 goals. The inventory showed that information about the vehicles is dispersed in the municipal administration and no clear structure exists with respect to mileage and fuels used. It was easier to track energy use in municipal administration and residential buildings, since both the municipality administration and Laholmshem use the same statistical monitoring program for energy use. The 2009 inventory showed that the energy use is around the country average, so it is not extremely high or low. The current heating solutions are based on a patchwork of various heat supplies, where natural gas and biogas dominate. This situation appears, since Laholm has no district heating system. The local gas dependence can be both an economic and environmental problem, when gas prices increase and the availability of biogas for heating is reduced in favour of biogas for transportation. The Action Plan describes finally 36 measures that should be elaborated and the implementation process that should involve the municipal politicians, officials and staff. The ambition is that these proposed measures will reduce the energy use with 16% until 2020 and slightly increase the current renewable energy share.

The purpose of this paper is to present and analyze the yearly expenses for Swedish rental apartments during the period 1999 to 2007. At the end, it will give the reader a general picture of how the cost-level has fluctuated depending on the production year when the apartment building was finished, and where the same building is located. This paper has the following questions as a starting point: - Can there be an identification of regions depending on where people tend to favor renting an apartment? - How are those regions distributed? That is, where are the cost-levels of the yearly rental expenses highest and where are the levels lowest? Nine statistical surveys from the Swedish government agency Statistics Sweden (Statistiska Centralbyrån) have been used as primary sources for this paper. These surveys deal with price pictures of housing in general, but for this paper the only information that has been used is the one about rental apartments. After analyzing the acquired data it can be established that the highest rental level is found in Stockholm, after that come Göteborg, which is followed by Larger municipalities and at the bottom Smaller municipalities can be observed as having the lowest amount of yearly rental expenses. There could also be observed two major raises in the rental expenses that were common in all four geographical categories in addition to the more even, but substantially smaller, raises that could be observed during the surveys course. The earliest raise could be found in the apartment buildings that were produced in Stockholm after the 1940-s. The same pattern could be followed in Smaller municipalities, Göteborg and Larger municipalities the following decades. The second major raise occurred in a simultaneous similar way in the apartment buildings that were produced during the 1980-s. In this case three of the regions that were in the survey, Stockholm, Göteborg and Large municipalities were found to have an unusual amount of raises in the rental expenses during this decade. The exception were Small municipalities whose rental expenses did not experience the same raise as the other categories in the apartment buildings that were produced until the first part of the 1990-s. The rental levels that were extracted from the surveys made by Statistics Sweden are found as an appendix in the end of this paper.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Skanskas relation och informationsflöde till pressen ser ut. Samt undersöka vad är det som skrivs om i pressen gällande bostäder och inredning. Finns det någon aktuell trend eller tendens till trender gällande bostadens olika rum, inredning och/eller miljö i tidningsmaterialet. Frågeställning:   Hur ser Skanskas relation till pressen ut?  Finns det några aktuella trender i dagsläget gällande bostadens olika rum, inredning, bostadsvariant eller miljö i dagspress och livsstilsmagasin? Metod: Kvalitativ intervju och Kvantitativ innehållsanalys

Sammanfattning Titel: Miljö- och klimatåtgärders betydelse för kunder vid köp av nyproducerade bostäder. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Quennerstedt Handledare: Agneta Sundström Datum: 2012 – maj Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur potentiella kunder efterfrågar miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av nyproducerade bostäder. Detta studeras genom att undersöka kundens kunskap och intresse av miljö- och klimatåtgärder och inställning till att göra en kapitalinsats i samband med detta samt hur kunder vill att miljöförmedlingen ska se ut. Studiens forskningsfrågor är: 1. Hur betydelsefullt är miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av en nyproducerad bostad för kunden? 2. Finns det ett intresse av att betala en kapitalinsats för utökade miljö- och klimatåtgärder i samband med nyproducerade bostäder? Metod: En induktiv kunskapsansats har använts. Undersökningen bygger på empiri från verkligheten i form av en enkätundersökning och intervjuer som gjorts för att nå en djupare förståelse. Analysen bygger på statistik och på sambandet mellan denna information. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att kunderna främst är intresserade av miljö- och klimatåtgärder som av egoistiska skäl är fördelaktiga för dem. De åtgärder som berör deras hälsa eller ekonomisk vinning, är mest intressant. De egoistiska skälen, egennyttan, är det som styr om kunderna väljer miljömärkta alternativ. Förslag till fortsatt forskning: Studien har inte visat vad åtgärderna som tagits fram i denna studie ger för effekt om de genomförs. En ytterligare rapport som följer upp resultatet är av intresse för företag inom bostadsbranschen samt för kommande forskning. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till att ge kunskap om hur kunden, den tilltänkta köparen, vid köp av en nyproducerad bostad ser på miljö- och klimatåtgärder. Resultatet är användbart då det visar hur efterfrågat detta är och om det finns en marknad, en ekonomisk vinning, i att satsa på dessa åtgärder. Nyckelord: Hållbar utveckling, miljöåtgärder, klimatåtgärder, miljömärkta bostäder, alternativ energianvändning, miljömärkta produkter.

Många av Sveriges kommuner vill förtäta sina städer med bostäder och lokaler för att bygga ett mer hållbart samhälle. Ambitionenär att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och använda stadsmark som tidigare inte är bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som måste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostäder med hänsyn till trafikbuller. När Skanska tidigare har projekterat bostäder i stadskärnan har man upplevt problem med att få bygglov när den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger på de krav och råd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att få bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida. För att finna en lösning på problemet har vi undersökt följande: Lagar och regler så som PBL, PBF, BBR och Boverkets allmänna råd. Hur Örebro kommun tillämpar reglerna och de allmänna råden. Om olika kommuner i landethar olika tillämpningar av Boverketsregler ochallmänna råd. Marknadsundersökning av befintliga väggkonstruktioner och fönster för att se om det finns tekniska lösningar som ger en tillräcklig ljuddämpning för att uppfylla ljudkraven i BBR. Om det finns någon praktiskt användbar skillnad på ljudstyrkan vid fasad för olika våningsplan i byggnader. / Many of the Swedish municipality’s wants to increase the density of housing and commercial buildings in the city. The ambition is to fill gaps and use vacant lots that have not previously been built upon.The paper deals with the problems that traffic noise creates and that has to be addressed when planning new apartments. It also investigates the regulations that governs the technical design and plan of apartments with regard to traffic noise. Skanska have previously experienced difficulties with getting building permits approved if the plan incorporated bedrooms facing towards the traffic noise.The focus is on regulationsand general advice that governs the locations of bedrooms and tries to find solutions that makes it possible to get building permit with bedroom facing the noisy side. To find a solution to the problem we have examined the following: Laws and regulations like PBL, PBF, BBR and Boverkets general advice. How Örebromunicipalityapplies regulations and general advice. If different municipalities in Sweden applies regulations andgeneral advice in the same manor. Examinationof the sound-absorbing propertiesof available wall constructions and windows to find out if it is possible to fulfill guidelines regarding sound level in bedrooms. If there is a useful difference in sound level outside the wall for different floors in buildings.