I Sverige finns det lagar och föreskrifter som syftar till att förbättra den fysiska tillgängligheten så att funktionsnedsatta ska kunna tillgodose sig samhällets utbud och service på lika villkor som personer utan funktionsnedsättningar. Men det finns även undantagsregler och intressekonflikter som gör att befintliga miljöer inte tillgänglighets anpassas, vilket påverkar möjligheten för funktionsnedsatta att ta del av samhället. I det studerade fallet visar det sig att en vanlig avvägning  görs mellan att bevara kulturhistoriskt intressanta byggnader och att uppfylla kraven på tillgänglighet. Det studerade fallet ligger i en stad som finns med på UNESCOs världsarvslista, vilket kan vara en anledning till att ovan nämnda avvägning är vanligt förekommande. Vid en utvärdering av kommunernas tillämpning av föreskriften lätt avhjälpta hinder, vars syfte är att retroaktivt åtgärda bristande tillgänglighet, fann länsstyrelserna att över hälften av kommunerna har svårigheter att praktisera föreskriften på grund av resurs- och tidsbrist (Boverket, 2012). Fallet som studerats i den här uppsatsen är inget undantag, lätt avhjälpta hinder tillämpas vid kommunalägda, publika fastigheter men i nuläget har kommunen inte resurser till egeninitierade inventering av privatägda, publika fastigheter. Det här tyder på att lätt avhjälpta hinder är en svag föreskrift i praktiken och att den inte fungerar som den var tänkt. Den uteblivna tillsynen av HIN3 syns i det studerade fallet, som utgörs av en shoppinggata, där flertalet hinder som kan klassas som lätt avhjälpta finns kvar och bidrar till att funktionsnedsatta inte kan ta del av all service och utbud längs shoppinggatan.

Population growth leads to an increased need for new buildings, both residential and commercial. The regulations of structural design also changes with time. From a sustainable community perspective it may be profitable if existing buildings, that no longer performs their original function, are reconditioned. Knowledge and understanding of the surroundings of the residence must be available. Regulations regarding accessibility to all has increased. There are solutions in older residences that are not thoroughly thought through and leave much to be desired for a disabled person. The purpose of this thesis is to find a practical, creative and energy-efficient solution to change the Gideonsberg School into apartments, this in respect of the building, the site's visual expression, energy consumption, accessibility, and community needs. Questions asked and answered in this thesis are: How can the energy consumption be reduced in connection with a redevelopment and functional change? What is required to get an accessible living environment? What features are important and desirable in a home? How can the school's appearance and surroundings change to be more appealing and tied together with existing and prospective structures? Through site visits and literature an understanding has taken form on the requirements to create a pleasant and accessible living environment. Drawings and photographs have been created in Revit in order to present an overview of the study results. The architect office Tovatt won a design challenge that the City of Västerås held for the Kungsljuset 2 area. Tovatt's proposal of the area will be the basis for a new zoning plan in consultation with the City of Västerås. One of the goals of this thesis is to plan and redesign the existing school buildings so that they fit into the surrounding buildings and the proposal from Tovatt. There are certain technical regulations a building must fulfill. These regulations include the durability of the construction, stability and carrying capacity. The building must be suitable for its intended use and be available for people with limited orientation and mobility. Safety regulations for fire, safety in use, noise, hygiene, health and the environment must be met. From an environmental perspective there are also regulations regarding energy consumption, thermal insulation and management of waste and water. The proposal of this thesis is to turn three of the Gideonsberg School’s existing structures into 59 apartments and one terraced house with five apartments. / Behovet av nya byggnader, bostäder och lokaler finns hela tiden, befolkningsmängden ökar och kraven på byggnadstekniska lösningar förändras. Ur ett hållbart samhällsperspektiv kan det vara lönsamt om befintliga byggnader optimeras. En byggnad som inte fyller sin funktion kan få en andra chans genom att anpassas till något som samhället har nytta av. Idag har kunskapen och insikten att miljön vi rör oss i skall vara tillgänglig och framkomlig för alla ökat. Men detta är fortfarande ett problem och i vissa fall är lösningar inte genomtänkta. I nyproducerade byggnader finner man inte dessa problem i samma utsträckning. Arbetet syftar till att hitta praktiska, idérika och energieffektiva lösningar för att bygga om Gideonsbergsskolan till bostäder, detta med avseende på byggnadens och tomtens visuella uttryck, energiförbrukning, tillgänglighet samt samhällets behov. Hur kan Gideonsbergsskolan byggas om för att uppnå BBRs krav för bostäder samt ge en livskvalitetsstandard som är aktuellt för nutidens invånare?   Frågor som ställts och besvarats i arbetet är: Hur kan Gideonsbergsskolans energiförbrukning minskas i samband med en ombyggnation och funktionsförändring? Vad behövs för att få en tillgänglig boendemiljö? Vilka funktioner är viktiga och önskvärda i en bostad? Hur kan skolans utseende och omgivning göras mer tilltalande samt bindas ihop med befintlig och tilltänkt bebyggelse? Genom studiebesök och litteraturstudier har en förståelse bildats om vad som krävs för att skapa en trevlig och tillgänglig boendemiljö. För att kunna presentera ett överblickbart resultat av studien har ritningar och bilder skapats i Revit. Arkitektbyrån Tovatt vann en gestaltningstävling som Västerås stad utlyst för området Kungsljuset 2. Tovatts gestaltning av området ska ligga till grund för den nya detaljplanen i samråd med Västerås stad. Enlig förslaget kommer de planerade byggnaderna på området ha en triangulär form och en fasad av tegel med stora fönsterpartier. Ett av målen med detta arbete är att utforma och projektera skolbyggnaderna så att de passar in i den befintliga bebyggelsen samt den tilltänkta från Tovatts förslag. I byggnadsverkslagen finns tekniska egenskapskrav som byggnader ska uppnå. Kraven som omfattas av detta är bland annat konstruktionens beständighet, stadga och bärförmåga. Byggnaden ska även vara lämplig för sitt användningsområde samt vara tillgänglig för människor med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga. Vissa säkerhetskrav gällande brand, säkerhet vid användning och skydd med avseende på buller, hygien, hälsa och miljö ska uppfyllas. Ur miljösynpunkt finns även krav att uppfylla gällande energiförbrukning, värmeisolering och hushållning av avfall och vatten. Av Gideonsbergsskolans befintliga lokaler skapas 59 lägenheter i de tre stora sammanhängande byggnaderna. Det intilliggande huset byggs om till en radhus länga med 5 bostäder. Totalt är det en 1,5, 33 stycken 2:or 16 stycken 3:or och 9 stycken 4:or.

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsområde. Kostnadseffektiva energi- och tillgänglighetsanpassande lösningar har undersökts. Byggnadssektorn står idag för en stor del av Sveriges energianvändning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala användningen, där 60 % av den andelen går till uppvärmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som säger bland annat att till år 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens gränser har även målet att till år 2050 ska bostädernas energianvändning ha reducerats med 50 % antagits. Därför står vi nu inför en stor utmaning, hur ska vi lyckas nå dessa mål? När det gäller nybyggnation kan det redan i projekteringsstadiet påverka den kommande byggnadens energianvändning. Det som är det svåra är att nå den befintliga bebyggelsen. För en fastighetsägare är en viktig del att samtliga utgifter kan återbetalas inom en rimlig period. Det är alltså viktigt att de investeringar som görs har en bra lönsamhet. Med anledning av detta har olika kostnadseffektiva förslag till energibesparingsåtgärder för byggnaden i Sätra undersökts. Målet var att försöka nå de krav som ställs på ett Nollenergihus. Slutsatsen blev att byggnaden nästan klarade Nollenergihuskraven. Det som avgjorde att målet inte åstadkoms var att inget bra förslag på elproduktion kunde arbetas fram. Resultatet kan ändå anses som bra där byggnadens specifika energianvändning kan minskas från 151 kWh/m 2∙ år till 45 kWh/m2∙ år, där samtliga åtgärder är lönsamma. Antalet äldre blir fler och fler i Sverige. Om 20-30 år beräknas ca 25 % av befolkningen vara över 65 år. Idag bor ungefär hälften av dem som är över 65 år i bostäder som har otillräcklig tillgänglighet. Under miljonprogrammets tid byggdes många fastigheter som inte var anpassade för personer med funktionsnedsättning, där bland annat dörröppningar byggdes för smala och badrummen för trånga; detta kunde bekräftas vid ett tillgänglighetstest av byggnaden i Sätra. Ett önskemål hos fastighetsägaren var att göra bostäderna till ett seniorboende. Önskemålet kunde nås till stor del med tillgängligheten i lägenheterna. Det som var problematiskt var höjdskillnaderna mellan badrumsgolven, balkongerna och övriga lägenhetsgolv. / This essay presents results of a study where economic energy savings suggestions and availability solutions on a multi-dwelling building have been analyzed with the intention of improving energy efficiency and increase availability in the building. The building is located in a Million Home program area, Sätra, Gävle (Sweden) and built in the early 70´s. A major part of the nation’s primary energy is used by the building sector in Sweden, where the older buildings stock is a large consumer. The nation has issued new directives which aim at reducing the energy use with 20 % by 2020 and 50 % by 2050. For this reason, energy retrofitting suggestions such as additional insulation on the roof and the external walls, new windows, change to a balanced ventilation system with heat recovery, new electric lighting with switch-off occupancy sensors and solar collectors for tap water heating are proposed for the building. The study shows that a major part of the electricity use can be reduced by installation of new lighting in the buildings stair well. The heating costs can nearly be halved by change to a ventilation system with heat recovery. The external walls need restoration - additional thermal insulation can reduce the energy use without substantial increased investment costs. The investigated building almost reaches the requirement for Null-energy buildings. The reason why the building did not succeed was that no solution for electricity production could be achieved. The buildings specific energy use is 150kWh/m 2∙yr and this can be reduced to 61 kWh/m2∙yr, if only the profitable, low cost, suggestions are completed. If all suggestions are performed, even non-profitable suggestions, the energy use decrease even more and are calculated to be 30 kWh/m2∙yr. The number of elderly people in Sweden increases. In the next 20-30 years, almost 25 % of the nation’s total population is predicted to be over 65 years old. Today, half of the population that is older than 65 years lives in buildings with insufficient availability. A lot of buildings that were built during the Million Home program period are not adapted to people with disability - the dwellings doorframes are too tight and the bathrooms are small; an availability test of the building in Sätra confirmed that this is the case. A desire from the property owner was to create a seniority living in Sätra. This could almost be obtained if it was not for the level differences between the bathroom’s, the balcony’s and the rest of the apartment’s floor.

Elöverkänslighet är ett officiellt funktionshinder. Enligt Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 uppger 3,2 procent av befolkningen i åldrarna mellan 18 och 80 år att de är känsliga/överkänsliga eller allergiska mot elektriska och magnetiska fält, vilket motsvarar drygt 200 000 personer. 0,4 procent uppger att de har svåra besvär. Detta motsvarar knappt 30 000 personer som får svåra sjukdomsliknande symptom som exempelvis yrsel, illamående, huvudvärk, sömnproblem och hudbesvär när de vistas i elintensiva miljöer som större delen av befolkningen inte besväras av. Avhandlingen består dels av teoretiska studier över radiofrekvent strålning och hur denna kan avskärmas, dels av en enkätundersökning för att undersöka hur landets kommuner, försäkringskassekontor och tre landsting bemöter dessa personer. Genom den arkitektorienterade forskningsmetoden ”research by design” har ett förslag på ett elfritt typhus, som även kan avskärma de högre frekvenserna från den radiofrekventa strålningen, utformats men ännu inte byggts. Utifrån enkätundersökningen framgår att personer med funktionsnedsättningen elöverkänslighet ytterst sällan får hjälp med den tillgänglighetsanpassning i bostaden de enligt svensk lag har rätt till. Avhandlingen visar på vad som byggtekniskt kan utföras för att förbättra boendemiljön för personer med funktionsnedsättningen elöverkänslighet. / Electrohypersensitivity in Sweden is an official functional impairment. According to The National Board of Health and Welfare’s questionnaire from 2009, 3.2 percent of the population aged between 18 and 80 answered that they are sensitive / hypersensitive or allergic to electric and magnetic fields, which represents just over 200 000 people. 0.4 percent said they have severe problems. This corresponds to nearly 30 000 persons who receives severe sickness-like symptoms such as dizziness, nausea, headaches, problems with sleeping and skin disorders when they are visiting electricity-intensive environments that are not bothering most of the population. The thesis consists of theoretical studies of radio-frequency emissions and how these can be shielded as well as a survey to investigate how the country's municipalities, social insurance offices and three county councils are receiving these persons. By the architect-oriented research methodology “research by design” a proposal for a type-building free from electricity, which also can shield the higher frequencies from the radio-frequency radiation, is designed but not yet built. The questionnaire survey indicates that persons with the functional impairment electrohypersensitivity very rarely receive the dwelling accessibility adaptation assistance they, according to Swedish law, are entitled to. The thesis shows what can be done by building construction to improve the living for persons with the functional impairment electrohypersensitivity. / QC 20111114

BAKGRUND Skolor har ett renoveringsbehov och elevantalet ökar vilket kräver fler byggnader. Därför finns ett intresse av att uppmärksamma hur klassrum för hem- och konsumentkunskap struktureras för att hjälpa elever med olika behov. Undervisningen idag syftar till att inkludera alla elever, därför behöver klassrummen vara utformade för att möta elevernas förmågor och svårigheter. Genom att anpassa den fysiska lärmiljön skapar skolorna en mer inkluderande miljö och möjliggör för alla elevers rättigheter att få en utbildning. SYFTE Syftet med studien var att undersöka den fysiska lärmiljön i klassrummen för hem-och konsumentkunskap med fokus på tillgänglighetsanpassning.  METOD En kvalitativ forskningsansats valdes för studien tillsammans med två insamlingsmetoder. En digital enkät med öppna svarsfrågor samt bilder från hem- och konsumentkunskapslokaler. Valet av två insamlingsmetoder grundas i att få ett bredare perspektiv, då lärarens egna reflektioner kunde analyseras tillsammans med den faktiska utformningen av lokalen. Analysmetoden var en kvalitativ induktivtematisk analys. RESULTAT Undervisning genomfördes i ändamålsenliga lokaler men det fanns vissa begränsningar. Exempelvis brist på plats, brist på redskap och relativt gamla och slitna köksenheter. För att främja den fysiska lärmiljön fanns bilder för redskap i lådor, skåp och på väggar, mindre innehåll i köksenheter samt ommöblering av bord. SLUTSATS De övervägande problemen som framstod var på grund av konstruktionen av lokalen. Det är relativt svårt att justera utan att göra en stor renovering, vilket kostar pengar. Sammanfattningsvis upplevs det att lärarna försöker att ha en så anpassad lokal som möjligt, men att konstruktionen hämmar deras förmåga att verkligen tillgodose alla elevers olika behov. / BACKGROUND Schools have a need for renovation and the number of students is increasing, which requires more school buildings. Therefore, there is an interest to see how classrooms for Home and Consumer Studies are structured to help students with different needs. Today's teaching aims to include all students, therefore the classrooms need to be designed to meet the students' abilities and difficulties. By adapting the physical learning environment, the schools create a more inclusive environment and enable all students' rights to receive education. OBJECTIVE The purpose of the study was to examine the physical learning environment in classrooms for Home and Consumer Studies, with a focus on accessibility adaptation. METHOD A qualitative research approach was chosen for the study together with two collection methods. A digital questionnaire with open-answer questions, and images from the classrooms where the teaching of Home and Consumer Studies were conducted. The reason for choosing two collection methods was to gain a broader perspective, as the teacher's own reflections could be analyzed together with the actual layout of the classroom. The method of analysis was a thematic analysis based on inductive strategy. RESULTS Teaching was conducted in appropriate classrooms but there were some limitations. For example, lack of space, lack of utensils and relatively old and worn kitchen units. To promote the physical learning environment, there were pictures for utensils in drawers, cabinets and on the walls, less content in kitchen units and rearranging of the tables. CONCLUSION The majority of the problems that emerged was because of the construction of the room. It is relatively difficult to adjust without doing a major renovation, which costs money. In summary, it is possible to see that the teachers try to get the classrooms as adapted as they can, but that the structure inhibits their ability to truly meet all students' different needs.

Alla har rätt att kunna ta del av den offentliga, fysiska miljön. Det står tydligt i Förenta Nationernas (FN:s) konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och är utgångspunkten i tillgänglighetsarbetet både statligt, regionalt och kommunalt. Ändå är det många miljöer som inte går att använda på lika villkor. Det gäller inte minst våra värdefulla kulturmiljöer. Det handlar många gånger om det som i plan- och bygglagen (PBL) beskrivs som ”enkelt avhjälpta hinder” vilket till exempel kan innebära avsaknad av ledstänger, avsaknad av kontrastmarkeringar och varningsmarkeringar i trappor, nivåskillnader, tunga dörrar, dålig belysning eller dålig skyltning i lokaler dit allmänheten har tillträde. Hinder som kan vara avgörande för att någon med tillfällig eller permanent funktionsnedsättning inte ska kunna ta del av den offentliga miljön. Studien har utgått från tre frågeställningar gällande enkelt avhjälpta hinder i värdefulla kulturmiljöer. Dessa har varit: ”Hur kan en arbetsprocess utformas för det kommunala arbetet med enkelt avhjälpta hinder i värdefulla och publika kulturmiljöer?”,”Vad kan butiksstråket Stora Östergatan i Ystad ge för lärdomar kring enkelt avhjälpta hinder i värdefulla kulturmiljöer?” och ”Vad framställer tillfrågade kommuner som framgångsfaktorer respektive utmaningar med enkelt avhjälpta i värdefulla kulturmiljöer?”. Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av litteraturstudie, kvalitativ enkätundersökning, kvalitativ intervjustudie samt en okulär besiktning av Stora Östergatan i Ystad. Detta resulterade i ett synliggörande av faktorer som de tillfrågade kommunerna ansåg vara framgångar respektive utmaningar i arbetet med enkelt avhjälpta hinder i kulturmiljöer. Den okulära besiktningen gav lärdomar om hur enkelt avhjälpta hinder kan se ut i kulturmiljöer, hur viktig den antikvariska närvaron är tidigt i processen samt hur svårt det kan vara att väga plan- och bygglagens förvanskningsförbud mot lagen om enkelt avhjälpta hinder. Slutligen har studien resulterat i en kommunal processmodell för arbetet med enkelt avhjälpta hinder i värdefulla kulturmiljöer.

Från en tidigare studie angående tillgängligheten vid Högskolan i Gävle för personermed rörelsehinder rekommenderades det att en liknande studie för personer med nedsattorienteringsförmåga borde göras. Syftet med denna studie är att undersöka omHögskolan i Gävles entréer är tillgänglighetsanpassade för personer med nedsattorienteringsförmåga. Inventeringen grundas från BBR:s kapitel om tillgänglighet ochdess allmänna råd. I studien inventeras tolv utvalda entréer på Högskolan i Gävle.Studien presenterar även ändringsförslag i form av ritningar för att visa hur entréernakan bli tillgänglighetsanpassade samt en kostnadskalkyl för ändringarna angående deutvalda entréerna. För att få en helhetsbild över problemen utfördes det även enlaboration samt en intervju med Gävle kommuns tillgänglighetssamordnare. Resultatetav studien visade att Högskolan i Gävles entréer har brister i tillgängligheten förpersoner med nedsatt orienteringsförmåga. Ett stort problem som upptäcktes varavsaknaden av skyltar vilket försvårar orienteringen på Högskolan i Gävles område. Detpåvisades även att kontrastmarkeringarna för skolans entréer var slitna, liksombristfällig belysning. Resultaten visar att Högskolan i Gävle behöver vissaförbättringsåtgärder för att få skolan tillgänglig för alla. Avgränsningar som gjorts istudien är att det är enbart de tolv största entréerna på skolan som undersökts och attsvårigheten att hitta testpersoner till laborationen medförde att den fick utföras av osssjälva. / From a former study, regarding the accessibility for persons with reduced mobility, itwas recommended that a similar study regarding the accessibility for persons withorientation disabilities should take place. The aim of this study is to investigate if theentrances of the University of Gävle are accessible for persons with orientationdisabilities. The inventory of the study is based on BBR’s accessibility chapter and itscommon advice. In the study, twelve of the entrances at the University of Gävle wereexamined. The study also presents proposals to change the entrances in form of floorplans to illustrate how to make them accessible. The study also includes an estimatedcost for the whole change. In the study, a laboratory and an interview with theaccessibility coordinator of the Community of Gävle also occur. The result of the studyshowed that the entrances of the University of Gävle have flaws with the accessibilityfor persons with orientation disabilities. One of the main problems that was discoveredwas the lack of signs which makes the orientation more difficult. Another problem thatwas discovered was the condition of the contrast markings. They were all worn. It wasalso observed that the lightning of the building was inadequate. The results show thatthe University of Gävle has some improvements to do, to get the school accessible foreveryone. Delimitations that have been done to this study is that there are only thetwelve main entrances that have been examined. It was also difficult to find test personswith orientation disabilities to the experiment. Therefore, we performed the experiment.

Vid nyproduktion av bostadshus är det viktigt att inte glömma bort den äldre målgruppen och dess behov när det kommer till design, utformning och funktion. Den äldre målgruppen utgör en stor del av vårt samhälle och det här arbetet redovisar tydliga riktlinjer på hur bostadshus ska anpassas för att göra de användbara och tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Alla rum i ett bostadshus behandlas med fokus på badrum/tvätt, kök och entré/hall.

Enligt plan- och bygglagen ska allmänna platser kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Anpassningar måste därför byggas in i trafikmiljöerna. I Luleå Kommun har anpassningar gjorts under årens lopp för att uppfylla dessa krav, problemet är bara att utformningarna av dessa anpassningar inte följer ett enhetligt mönster. Dessa anpassningar kan bli ett drift- och underhållsproblem om inte genomtänka lösningar byggs. I detta arbete har teori och praktiska erfarenheter legat till grund för upprättandet av förslag till principritningar. En undersökning skickades ut till intresseorganisationer där medlemmar är i behov av dessa anpassningar för att kunna färdas i de allmänna trafikmiljöerna. Fokus har legat på att utforma kanstenslinjen vid gång- och cykelkorsningar, höjdsättning och taktila ytor. Målet med detta arbete var att resultatet skulle kunna nyttjas av Luleå Kommun som stöd vid planering och projektering av trafikmiljöer för att få en enhetlig utformning. Ritningarna presenterade i detta arbete ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med principritningar som senare kan införlivas i Luleå Kommuns projekteringsanvisningar.

Ett tillgängligt samhälle innebär att alla individer är inkluderade och ska ha samma rättigheter. Trots direktiv och mål som satts upp för flera år sedan angående anpassningar och tillgänglighet för att samhället ska kunna vara till för alla så finns fortfarande brister som försvårar flera människors vardag. Denna studie undersöker skillnader på tillgänglighetsanpassningar i Karlstad. Undersökningen består av två huvudkategorier som ansetts vara viktiga delar i människors vardag. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ intervju där intervjun presenterades utifrån kategorierna: Livsmedelsbutiker som representerar livsmedelstillgång samt resecentrum som innefattar buss- och tågstationen som representerar möjligheten att kunna resa. Resultaten har analyserats och jämförts med varandra och befintlig litteratur om ämnet. Den empiriska datan samlades in genom en intervju med en representant från Funktionsrätt Värmland. På grund av den rådande coronapandemin blev möjligheterna för personligt möte mer begränsat, därav utfördes intervjun via telefon. Undersökningen gjordes också genom observationer på de utvalda platserna för en närmare insikt i hur lätt det är att orientera sig och ta sig fram. Utifrån undersökningarna kom det att bli möjligt att fastslå om livsmedelsbutikerna samt buss- och tågstationen var tillräckligt anpassade för att alla ska kunna ta sig fram och vara inkluderade i, samt vad som skulle behöva tillgänglighetsanpassas och förbättras. Utifrån intervjun och observationerna kunde en slutsats dras om empirin stämde överens med de befintliga teorier som tagits upp i studiens början. Frågeställningarna kunde besvaras utifrån den insamlade empirin som i sin tur kunde knytas samman med den befintliga teorin.