Dagens krav för brandgasventilering av källare, och i förlängningeneller slutna garage, är en kvarleva av krav som sattes under 1970-talet. Sedan 70-talet har biltillverkningen utvecklats och dagens bilmodeller är uppbyggda annorlunda än dåtidens bilar. Större mängder av brännbara material har introducerats i bilarna och moderna elbaseradedrivna drivsystem används. Detta leder till att en större mängd värmeenergi och sot generellt frigörs vid brand i en modern bil i förhållande till en 70-tals bil. Dessa egenskaper kan leda till att kraven för brandgasventilation för slutna garage inte är anpassade för en eventuell brand i en modern bil. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka skillnader det finns mellan bränder i moderna bilar och bilar från 1970-talet. Syftet är vidare att undersöka om dagens krav är tillräckliga för moderna bilbränder i garage samt att undersöka vilken mängd erforderlig mekanisk brandgasventilation som skulle krävas för att uppfylla tillfredställande förhållanden för att möjliggöra en släckningsinsats av räddningstjänsten i ett typgarage. För att besvara frågorna har en litteraturstudie gjorts, där information om egenskaper vid bränder i bilar från olika tidsåldrar har samlats in. S, samt hur byggreglernakraven som reglerar brandskyddet i ett garage/källare har ändrats genom åren. Simuleringsprogrammet Fire Dynamics Simulator (FDS), utvecklat av NIST,  har använts för att simulera de olika bränderna i ett typgarage utrustat med varierande utförande med naturlig- och mekanisk brandgasventilation. Resultaten från litteraturstudien visar på att det finns skillnader mellan bränder i bilar från 70-talet och moderna bilar. En större mängd brännbart material, framför allt bestående av plaster, finns i de moderna bilarna. Detta leder till att mer material förbränns vid en brand, vilket i sin tur leder till en högre effektutveckling och att mer sot bildas. Bränder i mModerna elbilar producerar även en större mängd vätefluorid, ett mycket giftigt ämne, vid förbränning av batteripacken. Resultaten av simuleringarna visar på att dagens krav för brandgasventilation av källare/slutna garage inte är tillräckliga för att uppnå tillfredställande arbetsförhållanden för räddningstjänsten vid en brand i en modern bilbrand i ett sådant garage. Den högre mängden brännbart material i moderna bilar producerar större mängder sot vid en brand, detta leder till att sikten i garaget blir otillräcklig för att en okompliceradsläckningsinsats skall kunna genomföras av räddningstjänsten. Genom implementering av mekanisk brandgasventilation i form av fläktar i taket kan tillfredställande förhållanden i garaget uppnås.

Projektet ligger i Stadshagen på nordvästra Kungsholmen, där den omkringliggande bebyggelsen består till stor del av större kontorsbyggnader och är mycket varierad i storlek. Fokus låg tidigt på att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nämligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gång har avvägningen mellan hur mycket de enskilda lägenheternas kvaliteter ska få styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska få begränsa lägenheterna varit viktig. Byggnaden innehåller åtta bostadsplan med fyra lägenheter på varje plan. Lägenheterna är utformade samma sätt på alla planen. Den största ligger i det nordvästra hörnet och är 71 kvadratmeter stor med tre sovrum. I det sydöstra hörnet är lägenheterna 66 kvadratmeter stora med två sovrum. I de två andra hörnen är lägenheter med ett sovrum om 55 respektive 56 kvadratmeter. På gatuplan finns ett parkeringshus och på takplan finns gemensam lokal, terrass och tvättstuga för de boende. En mindre lokal ligger mot gatan bredvid tunnelbaneuppgången. Planet ovanför har en ingång från parken för boende och de som jobbar i lokalerna som finns på samma våning samt våningen över. Parken är offentlig mark. / The project is located in Stadshagen in north-western Stockholm. In the beginning of the process the focus was to find a fitting volume for the site given for the project, which is the uneven park above the subway station of Stadshagen. It has also been important to find a harmony between the shape of the volume and the qualities of the apartments, as well as the facades, so that one doesn’t constrain the other. The building contains eight floors of four apartments. Each floor has the same planning. The biggest apartment of three bedrooms is in the northwestern corner and is 71 square meters. In the southeastern corners the apartments are 66 square meters and consist of two bedrooms, kitchen and living room. The other two apartments on each floor consist of one bedroom, kitchen and living room and are 55 and 56 square meters. Within the building is a car park at the ground floor, and on the top floor there are common facilities for people living in the building, such as laundry room and a terrace.  Next to the subway station is a small shop, and the first and second floors are possible to contain offices or other activities. The park is public.

Avancerad program- och funktionsstudie i form av multi-use-byggnad uppbyggd kring ett badhus i urban miljö i stadsdelen Fenway i Boston. Byggnadens huvudteman är "den klättrande parken" och "bakom muren". Det förstnämna genom att det befintliga parkrummet invid byggnaden tematiskt ges en förlängning in i byggnaden och trappar sig uppåt i badets olika nivåer för att mynna i en södervänd takträdgård och soldäck högst upp. Temat kring muren uttrycks genom en massiv långsträckt byggnad mot gatan som skärmar av det södervända badet från den trafikerade gatan. Mot parkens lummiga träd vänder sig ett tredje objekt i form en glasad byggnad i fyra plan med café/restaurang och bibliotek med läsrum och studieplatser.

No description available.

Syfte: I Sverige råder det en stor bostadsbrist. En lösning för att skapa nya bostäder i tätbebyggda områden är vertikal förtätning. Detta kan ske via våningspåbyggnad av bostäder på parkeringshus. Denna typ av påbyggnad ställer dock krav på den befintliga byggnaden. Rapportens syfte är att fungera som ett underlag vid projektering av konstruktion, brand och installationer vid framtida projekt av liknande slag. Målet är vidare att analysera och sammanställa olika byggnadstekniska lösningar som används vid våningspåbyggnad av bostäder på parkeringshus. Detta skall besvaras genom följande frågeställningar: Vilka konstruktionstyper tillämpas vid våningspåbyggnad på ett parkeringshus och vilka krav ställer påbyggnaden på den befintliga stommen? Vilka brandkrav ställs på denna typ av våningspåbyggnad och hur uppfylls dessa? Hur förses påbyggnaden med installationer?   Metod: Rapporten bygger på en kvalitativ fallstudie där intervjuer och dokumentanalyser legat till grund för empirin. För att styrka studien med teori har en litteraturstudie genomförts.   Resultat: Resultatet visar att en lätt stomme har använts till samtliga våningspåbyggnader, däremot har valet av stommaterial skiljt sig åt. Kapaciteten på den befintliga byggnadens grund har varit avgörande för om en våningspåbyggnad varit möjlig. Placering av våningspåbyggnaden har berott på om boyta eller antalet parkeringsplatser prioriterats högst. Brandkraven på denna typ av byggnad kan likställas med kraven som ställs på en nybyggnad av bostäder. Detta har inneburit att förändringar på de befintliga parkeringshusen varit nödvändiga för att uppfylla kraven. Nya installationsschakt har placerats både in- och utvändigt av den befintliga byggnaden.   Konsekvenser: De slutsatser och rekommendationer, utifrån rapportens innehåll, består främst av vikten i att göra en noggrann inventering av den befintliga byggnaden. Det handlar om byggnadens kapacitet och vilka eventuella förstärkningsarbeten som krävs innan en våningspåbyggnad.   Begränsningar: Studien avgränsar sig från byggnadstekniska beräkningar och ekonomiska kalkyler. Arbetet har begränsats utifrån en viss mängd ord och tidsram, utan dessa hade möjligheten funnits att göra en mer djupgående analys av studiens referensobjekt. Detta genom att intervjua ytterligare aktörer inom fler konsultområden för de valda referensobjekten. / Purpose: In Sweden, there is a shortage of housing and a solution for creating new housing in urban areas is vertical densification. Vertical densification can be done by adding floors of housing on top of existing parking garages. This type of extension sets demands on the existing building. The purpose of this thesis is to serve as a basis for the planning of construction, fire requirements and installations for future similar projects. The goal is furthermore to analyze and compile various building-technical solutions that are used when floors of housing are built on top of existing parking garages. The goal is answered by the following questions: Which types of construction are used for additional floors of housing on top of parking garages and what requirements does the extension have on the existing building? What fire requirements are imposed on this type of extension and how are they fulfilled? How are the additional floors of housing provided with installations?   Method: The report is based on a qualitative case study in which interviews and document analysis formed the basis of empirical data. To confirm the study with theory, a literature study has been conducted. Findings: The result shows that a light framework has been used for additional floors of housing, however, the choice of framework material has been different. The capacity of the existing building's foundation has been vital for whether an extension with housing has been possible. Placement of the extension has been due to whether the living space or the number of parking spaces is given as the highest priority. The fire requirements for this type of building can be equated with the requirements imposed on a new building of housing. This has meant that changes to the existing parking garages have been necessary to meet the requirements. New shafts for installations have been placed on both inside and outside of the existing building. Implications: The conclusions and recommendations, based on the content of the thesis, consist primarily of the importance of making an accurate inventory. It’s about the existing building's capacity and what possible reinforcement work it requires before an extension with housing. Limitations: The study delimits itself from construction engineering calculations and economic calculations. The work has been limited based on a variety of words and timeframe, without these it would be possible to make a more in-depth analysis of the study's reference objects. This would be done through interviewing more actors from additional consulting areas for the selected reference objects.