Stadshagen, Kungsholmen. Ett område i snabb förändring. Hur kan ett projekt bidra till denna förändringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsättningar präglas av två övergångar, gata från till park och från granntomternas olika relationer till dessa två element. Från den friställda volymen till det slutna gaturummet. Utöver det landar projektet på en befintlig tunnelbaneuppgång. Min lösning är ett projekt som består av tre separata volymer kring en öppen yta som samtidigt blir en brygga mellan park och gata. I de två högdelarna samlas 24 lägenheter om 2-4 rok med servicefunktioner och kommersiella lokaler i bottenplan. Den tredje volymen, en paviljong som ramar in och bildar tak över tunnelbaneuppgången, består av tre kontorslokaler med gemensamma funktioner i en central kärna. / Stadshagen, Kungsholmen. An area in a process of tranformation. How can a project contribute to this process, and at the same time strengthen and manifest existing and potential qualities of the area? The site is characterized by transitions, from street to park, and from the surrounding buildings different relationships to these two elements. From the open space to the sealed space. The project also has to incorporate an existing entrance/exit to the subway. My solution is a project that consists of three separate volumes around an open space that functions as a link between street and park. Two taller buildings gather 24 apartments with services and commercial spaces in the ground floor. The third volume, a pavilion consisting of three office spaces sharing common functions in a central core, also forms a roof over the subway entrance.

Projektet ligger i Stadshagen på nordvästra Kungsholmen, där den omkringliggande bebyggelsen består till stor del av större kontorsbyggnader och är mycket varierad i storlek. Fokus låg tidigt på att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nämligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gång har avvägningen mellan hur mycket de enskilda lägenheternas kvaliteter ska få styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska få begränsa lägenheterna varit viktig. Byggnaden innehåller åtta bostadsplan med fyra lägenheter på varje plan. Lägenheterna är utformade samma sätt på alla planen. Den största ligger i det nordvästra hörnet och är 71 kvadratmeter stor med tre sovrum. I det sydöstra hörnet är lägenheterna 66 kvadratmeter stora med två sovrum. I de två andra hörnen är lägenheter med ett sovrum om 55 respektive 56 kvadratmeter. På gatuplan finns ett parkeringshus och på takplan finns gemensam lokal, terrass och tvättstuga för de boende. En mindre lokal ligger mot gatan bredvid tunnelbaneuppgången. Planet ovanför har en ingång från parken för boende och de som jobbar i lokalerna som finns på samma våning samt våningen över. Parken är offentlig mark. / The project is located in Stadshagen in north-western Stockholm. In the beginning of the process the focus was to find a fitting volume for the site given for the project, which is the uneven park above the subway station of Stadshagen. It has also been important to find a harmony between the shape of the volume and the qualities of the apartments, as well as the facades, so that one doesn’t constrain the other. The building contains eight floors of four apartments. Each floor has the same planning. The biggest apartment of three bedrooms is in the northwestern corner and is 71 square meters. In the southeastern corners the apartments are 66 square meters and consist of two bedrooms, kitchen and living room. The other two apartments on each floor consist of one bedroom, kitchen and living room and are 55 and 56 square meters. Within the building is a car park at the ground floor, and on the top floor there are common facilities for people living in the building, such as laundry room and a terrace.  Next to the subway station is a small shop, and the first and second floors are possible to contain offices or other activities. The park is public.

Abstract   This papers aims to discuss the potentiality of tourism and recreation in Stockholm by developing its waterfronts. Waterfronts neighbourhood of south side of Kungsholmen has been taken as a case study which has lots of potentiality to develop in terms of tourism and recreations. Urban waterfronts planning and redevelopment is currently a civic interest which consists of both challenges as well as opportunities. It has adapted different significant in different urban cultures. Waterfronts by the side of Kungsholmen are unique and valuable resources of Stockholm. However, most of the waterfronts recreation grounds are not well designed and located or not properly linked with the nearby tourist destinations. The goal of the study is to create good quality recreation space along the waterfronts of the south side of Kungsholmen and connect them with the central tourist spots of Gamlastan. The study has done through literature reviews of overseas examples to formulate the performance criteria that help to evaluate the existing quality of waterfront recreation development and to formulate the urban design guidelines. The study will take a macro level study on the entire waterfronts area.

My project is about the library of Kungsholmen, spaces for interaction and theactivity of reading. In the beginning of the 20th century The public libraries of Sweden was born out of the idea that the “people” needed to be educated. Collective public education became the instrument by which the people would become more involved in creating a modern society. Throughout the 20th century the library grew stronger and together with the idea of “Folkhemmet” they turned into strong and distinctive symbols of the collective civic value and democracy. The access of knowledge and a built environment for everyone is two of the fundamental values when speaking of the library. At Kungsholmens the library is cramped away within the rumbling noise of the intersection of SanktEriksgatan / Drottningholmsvägen. Here you find the entrance to the third most visited library in the Stockholm region with about 2000 visitors/day. There has been a decision made for transforming the property that the library is a part of into a new large Shopping mall. As the early plans show, one of the entrances to the mall will cut straight through the library space leaving the visitors to pass through the shopping mall when moving within the library space. The library holds a tempo and carries a certain atmosphere, an atmosphere that I find difficult to combine within a shopping mall environment. But also thefundamental thought that Valfrid Palmgren had, the author of the public library inSweden in the beginning of the 20th century, that the library was to be free from external and commercial forces. I therefor find it somehow problematic having to pass through a shopping mall to be able to access the public space of the library. I therefor propose a new site and a new context for the library of Kungsholmen. / Biblioteket på Kungsholmen är på väg att bli en del av ett nytt shoppingcenter. Som de tidiga planerna visade skulle en av entreerna till gallerian skära rakt genom bibliotekets verksamhet. Man skulle därför vara tvungen att röra sig genom gallerian då man tog sig inom bibliotekets sfär.  Det går emot den grundläggande tanken som Valfrid Palmgren hade i början av 1900 talet då grunden till våra folkbibliotek idag lades - Biblioteket ska stå fri från komersiella påtryckningar och tankar, då som nu. Jag föreslår en alternativ plats för Kungsholmens bibliotek i direkt kontakt med ett nytt offentligt torg. Platsen är nuvarande Brandstationen vid Hantverkargatan.

Vad är ett ”Urban building”? Den första tanken som slog mig var en byggnad liknande ett komplex, med en mängd olika funktioner. Därför blev det ett självklart val för mig var byggnadens footprint skulle vara, när jag såg den "övergivna" landsplätten. Jag skulle vilja kalla den för en tom lucka kanske. Vidare tänkte jag vad detta komplex av byggnad skulle vara. För mig var det viktigt att skapa en mötesplats för människor, men med det sagt, inte ett kommersiellt centrum. Jag ville skapa möten genom en kulturell verksamhet. Byggnaden är menad som ett av Stockholm landsmärken, då tänkte jag att mötet mellan denna kulturella verksamhet, kontor, bostäder och kommers skulle resultera i en dynamisk megastruktur av något slag. Detta blev startskottet för projektet. Intentionen var att göra platsen trivsam, och spännande, och inbjudande, göra den tillgänglig, och öppna upp platsen för människor att nyttja. Därmed tänkt att bjuda in till spontan aktivitet. Taklandskap ville jag göra dels för att ta vara på den annars ganska oanvända ytan, men framförallt eftersom det blir en väldigt intim plats ”uppe i himlen”. På sätt och vis kan man säga att parken jag skapat symboliserar detsamma då den är avgränsad från biltrafiken och öppen för natur, och mänsklig närvaro. Eftersom platsen ligger så fint nära vattnet och hamnen ville jag gärna använda mig utav det. Därför blev det ett naturligt val för mig att placera de ”familjära” bostäderna på den axeln. Mellan bostäderna har jag infört en allé kantad av växtlighet, så som lättare träd/buskar. Allén är menad att användas av både boende men även av allmänheten som kanske vill promenera upp till takterassen, och för att kanske se en film på den öppna, självständiga utomhusbion? / What is an urban building? The first thought that struck me was a building, like a complex, with a variety of functions. Therefore, it became a natural choice for me where the building's footprint on the site would be when I saw the "abandoned" piece of land. I would call it an empty gap maybe. Furthermore, I thought what this complex of buildings could be. For me it was important to create a meeting place for people, but having said that, not a commercialized center. I wanted to create a meeting point by cultural activity. The building for me is intended as one of Stockholm's landmarks. I thought that the meeting between the cultural activities, offices, housing and commerce would result in a dynamic megastructure of any kind. This was the starting point of the project.   The intention was to make the place enjoyable, exciting, inviting, and accessible. I wanted to open up the site for people to use. This supposed to be inviting for spontaneous activity. I wanted to create a roofscape to take advantage of the otherwise unused area, but mainly because it is a very intimate place "in heaven, up I the sky". In that sense, you could say that the park I created symbolizes the same intimacy as it is separated from car traffic and open to nature, and human presence. Because the site is nicely near to the waterfront and a small harbor I just wanted to make use out of it. So it was a natural choice for me to place the larger residential housing on that particular axis. Between the homes I have introduced an avenue lined by vegetation, such as light trees / shrubs. The alley is intended for residents and also by the public who might want to walk up to the roof, and to maybe see a movie at the open, independent outdoor cinema?

Singelhushållen dominerar bostadsutbudet. Men varför måste vi bo ensamma bara för att vi inte har en partner? Både unga och äldre är idag positivit inställda till ett kollektivt boende. Stora lägenheter finns att tillgå på marknaden, problemet är att de inte är utformade för ett kollektivt boende utan snarare för en kärnfamilj. Jag har försökt utforma lägenheter som riktar sig till människor som vill bo tillsammans men som nödvändigtvis inte är släkt. Det ledande i projektet har varit att om vi delar på vissa kostsamma delar av boendet, som toaletter och kök, kan vi istället prioritera ökad rumsyta och möjligagöra en annan boendedynamik och på så sätt uppnå en högre boendekvalité. Kan vi bor fler tillsammans kan vi få kvalitéer smålägenheter inte kan ge oss. Fler ger mer! / Single households dominate the housing supply. But why must we live alone just because we do not have a partner? Both young and older has a positive attitude to a collective housing. Large apartments are available in the market; the problem is they are not designed for a shared accommodation, but rather for a nuclear family. I have sought to design apartments that caters to people who want to live together but who are not necessarily related. The leader of the project has been that if we share certain costly areas of accommodation, such as toilets and kitchens, we can instead give priority to increased floor space and create potential to make another accommodation dynamics and thus achieve a higher quality accommodation. If we can live more together, we can get qualities that small apartments can not give us. More offers more!

Fågelbärsträdet 12 is a property on John Ericssonsgatan on the area of Kungsholmen in Stockholm. It has been emptied since 2018 and undergoing the application process for demolition due to erroneous use of aluminate cement during its construction in the 1930’s, making the structure weak and at risk of falling down.  In this project, the site is reused and reinforced to accommodate a collective housing for single mothers with their children, and elderly. By reusing an existing building, the question regarding the life cycle of building was touched. Most often, proprietors decide upon demolition for economic gain which mean throwing away energy and resources used to build the building, and only to build a new one.  Furthermore, the proximity of the site to the iconic Markelius Kollektivhus (which is just next door), gave an opportunity to revitalize the concept of collective living to modern day society. Using collective living as a tool, social and economic sustainability was also taken into consideration. Through a collective, a community within the building can easily flourish and become a support system both for all the residents.  The result of the project is the reinforcement of the existing load-bearing walls, a new entrance from the courtyard, and new co-living spaces on the upper floors. There are social spaces accessible to the public on the ground floor (restaurant and youth recreation space), and collective activity rooms on the upper floors for the residents to use.

The municipality of Stockholm has released a proposition to battle the increase of pollutants and unwanted noise from transportation in the city of Stockholm. The proposition suggests that Stockholm should implement environmental zones within the city’s tolls. The strategy would promote an electrification of the transportation fleet, starting in year 2020. Currently the proposition includes emissions and noise but disregards the effect from an electrification of the vehicles within the zones. This master thesis investigates the effect an electrified car fleet would have on the electric power grid within the suggested environmental zones. By choosing two local areas in Stockholm electric vehicle charging has been added to the existing power load on the grid in order to evaluate the strain from the vehicle charging. The thesis also investigates the added power consumption based on a complete electrification of the cars within the city tolls. The results indicate that both of the local grids have the capacity to bear the extra load but that the marginal between the power peak and maximum capacity could decrease lifetime expectancy on the power equipment. A complete electrification of all vehicles would mean an 7 % increase of the yearly energy consumption within the tolls.

Architects and urban designers have a unique background to deal with the experiential qualities of cities. Quality of urban spaces is an essential aspect of livability (Southworth, 2003). The quality of urban spaces is important, specifically the interaction between buildings and the street, and it has been explored by Jane Jacobs, Jan Gehl and many more. BIM and CIM is new technology to analyze and design buildings and cities. With fast technology development, there are many options today on how to deal with the experiential qualities and make a 3D model using image-based input.

Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frågorna är grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivtrafik - Vision 2020.