En vanlig metod för att reducera konsekvenserna av en brand i större industribyggnader är genom brandgasventilation. I huvudsak finns det två typer av brandgasventilation, termisk och mekanisk brandgasventilation. I industribyggnader är den mest förekommande typen termisk brandgasventilation i form av rökgasluckor. Detta arbete syftar till att öka samt samla kunskapen kring brandgasventilation i stora industribyggnader. I studien undersöktes även möjligheten till att vid ett byte från rökgasluckor till brandgasfläkt dimensionera brandgasfläkten utifrån kapaciteten hos de befintliga rökgasluckorna. Skillnaden mellan termisk- och mekanisk brandgasventilation är att termisk brandgasventilation drivs av tryckskillnader skapade av densitetsskillnader mellan brandgas och luft, medan mekanisk brandgasventilation drivs av tryckskillnader skapade av fläktar. En fördel med mekanisk brandgasventilation är att kapaciteten inte påverkas lika mycket som termisk brandgasventilation av utetemperaturen, vindpåverkan, sprinkler och av att brandeffekten är lägre än dimensionerandebrandeffekt. Det föreligger däremot en nackdel med avseende på kapaciteten med mekanisk brandgasventilation jämfört med termisk brandgasventilation i det fallet då branden har en större brandeffekt än den dimensionerande brandeffekten. Historiskt sett har brandgasventilation installerats i industribyggnader för att möjlig göra större brandcell/brandsektion och/eller för att verksamheten eller lagret var av brandfarlig art. Anledningen till att man historiskt sett har installerat brandgasventilation i industribyggnader är antingen för att underlätta släckinsats, för att minska spridningsrisken till andra byggnader eller för att minska risken för en omfattade brandspridning inom byggnaden. Beroende på hur förhållandena ser ut kan det vara en ekonomisk vinning i att byta ut befintliga rökgasluckor mot brandgasfläktar istället för att byta dem mot nya rökgasluckor. Det är inte möjligt att ge ett generellt svar på vilken erforderlig kapacitet som krävs på brandgasfläkt för att motsvara befintlig termisk brandgasventilation i alla industribyggnader. Däremot är det möjligt att med kända förhållanden och den beräkningsmetod som presenteras i detta arbete beräkna fram ett svar för de specifika förhållandena som råder.

The Swedish Transport Administration is planning to expand the railroad network between Hallsberg and Stenkumla to increase the capacity and punctuality. The expansion includes a new track and also a new railroad tunnel.A fire on a passenger train located in a tunnel could lead to an evacuation scenario. Evacuation trough an underground tunnel during a fire is done with potentially great consequences. Several technical systems can be applied to minimize the consequences. One example of such technical system is a fire gas ventilation system which also is going to be the focus for this thesis. Regulations, interviews, comparisons, calculations and simulations have been used to answer the thesis objectives. • Which fire gas ventilation system is optimized for the railroad tunnel´s area of use? • How is fire gas ventilation systems performed in other railroad tunnels compared with the current tunnel? • What is the ongoing research work within the field about? • Can the research lead to new solutions of fire gas ventilation systems in the near future?After the identification of requirements, design parameters, system options and the indication by the calculations and simulations that risk reducing means might have to be applied. The application of a mechanical fire gas ventilation system was ruled out in the analysis due to other means are prioritized and more cost effective.The comparison with other railroad tunnels confirmed that the approach was similar due to the fact that the majority of Sweden’s railroad tunnels longer than 1 km without stations are not equipped with a mechanical fire gas ventilation system. Several limitations were discussed and they generated a continuous analysis consisting of profound information gathering and usage of more advanced simulation software. No major ongoing research about fire gas ventilation systems in railroad tunnels has been identified. / <p>Validerat; 20160630 (global_studentproject_submitter)</p>

Dagens krav för brandgasventilering av källare, och i förlängningeneller slutna garage, är en kvarleva av krav som sattes under 1970-talet. Sedan 70-talet har biltillverkningen utvecklats och dagens bilmodeller är uppbyggda annorlunda än dåtidens bilar. Större mängder av brännbara material har introducerats i bilarna och moderna elbaseradedrivna drivsystem används. Detta leder till att en större mängd värmeenergi och sot generellt frigörs vid brand i en modern bil i förhållande till en 70-tals bil. Dessa egenskaper kan leda till att kraven för brandgasventilation för slutna garage inte är anpassade för en eventuell brand i en modern bil. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka skillnader det finns mellan bränder i moderna bilar och bilar från 1970-talet. Syftet är vidare att undersöka om dagens krav är tillräckliga för moderna bilbränder i garage samt att undersöka vilken mängd erforderlig mekanisk brandgasventilation som skulle krävas för att uppfylla tillfredställande förhållanden för att möjliggöra en släckningsinsats av räddningstjänsten i ett typgarage. För att besvara frågorna har en litteraturstudie gjorts, där information om egenskaper vid bränder i bilar från olika tidsåldrar har samlats in. S, samt hur byggreglernakraven som reglerar brandskyddet i ett garage/källare har ändrats genom åren. Simuleringsprogrammet Fire Dynamics Simulator (FDS), utvecklat av NIST,  har använts för att simulera de olika bränderna i ett typgarage utrustat med varierande utförande med naturlig- och mekanisk brandgasventilation. Resultaten från litteraturstudien visar på att det finns skillnader mellan bränder i bilar från 70-talet och moderna bilar. En större mängd brännbart material, framför allt bestående av plaster, finns i de moderna bilarna. Detta leder till att mer material förbränns vid en brand, vilket i sin tur leder till en högre effektutveckling och att mer sot bildas. Bränder i mModerna elbilar producerar även en större mängd vätefluorid, ett mycket giftigt ämne, vid förbränning av batteripacken. Resultaten av simuleringarna visar på att dagens krav för brandgasventilation av källare/slutna garage inte är tillräckliga för att uppnå tillfredställande arbetsförhållanden för räddningstjänsten vid en brand i en modern bilbrand i ett sådant garage. Den högre mängden brännbart material i moderna bilar producerar större mängder sot vid en brand, detta leder till att sikten i garaget blir otillräcklig för att en okompliceradsläckningsinsats skall kunna genomföras av räddningstjänsten. Genom implementering av mekanisk brandgasventilation i form av fläktar i taket kan tillfredställande förhållanden i garaget uppnås.

Vid dimensionering av källarutrymmen och källargarage förekommer idag byggnadstekniska krav på brandgasventilation för att underlätta räddningstjänstens möjlighet till räddningsinsats. Boverkets byggregler, förkortat BBR, anger i allmänt råd under kapitel 5.7 att brandgasventilation kan utgöras av mekaniska fläktar men anger ej vidare någon information kring hur dessa ska utformas eller vad som utgör definitionen av att underlätta insats. Detta examensarbete har därför dels utrett hur brandgasventilation i form av brandgasfläktar ska utformas för att uppfylla föreskriftstexterna i BBR, och dels hur utformningen påverkar räddningstjänstens möjlighet till insats. För att fastställa detta har litteraturstudier, intervjustudier samt fältstudier i form av rökfyllnadsberäkningar genomförts. Litteraturstudier har upprättats för att dels utreda vilka krav som föreligger, dels utifrån BBR och hur dessa implementeras genom de olika vägledande handböcker som finns tillgängliga. Utifrån litteraturstudien har därefter Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten SYD (däribland Malmö) intervjuats för att svara på hur de jobbar vid insatser i underjordsgarage samt deras erfarenheter vid denna typ av insats. Vidare förfrågades även räddningstjänsterna angående de kritiska nivåer för sikt, temperatur och strålning som nyttjas vid analytisk dimensionering som upprättats i examensarbete skapad av Gradén och Liljedahl från 2007. Resultatet från litteraturstudien visar på att det råder en viss enhetlig uppfattning kring kravbilden och syftet med brandgasventilation av källarutrymmen och källargarage. Syftet är i huvudsak att möjliggöra tryckavlastning samt ge möjligheter att ventilera ut byggnader i syfte av att öka siktbarheten vid insats.    Resultatet från intervjustudien visar dock på att arbetsmetodiken vid insats skiljer sig mellan de intervjuade räddningstjänsterna. Två av tre räddningstjänster nyttjar inte brandgasventilationen alls vid insats alternativt endast under pågående och kontrollerad släckning av branden. Utifrån resultatet av litteraturstudien samt intervjustudien har därefter rökfyllnadsberäkningar utförts för att utreda påverkan av brandgasventilationens utformning inom källargarage. För att göra detta har en befintlig referenslokal nyttjats där fyra olika utformningar på brandgasventilationen utretts. Fläktarnas kapacitet i samtliga utformningar baseras på ett handbokskrav på en lufthastighet av 1,0 m/s över den beräknade öppningsarean, vilket motsvarar 0,5 % av brandcellens golvarea.  Beräkningsresultatet visar på att den dimensionerande brandgasventilationen medför att det kritiska värdet avseende sikt underskrids i samtliga körningar. Resultatet indikerar således att handboksenkravet gällande brandgasfläktarnas flöde således blir underdimensionerat utifrån ansatta gränsvärden.