<p><strong>Problem: </strong>Hur har implementeringen av det nya regelverket Basel II påverkat en liten respektive en stor bank? Vilken metod använder en liten respektive en stor bank vid beräkning av risker enligt den första pelaren och är storleken på bank avgörande för val av metod? Vilka brister har Basel II och hur kan regelverket förbättras?</p><p><strong>Syfte: </strong>Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur Basel II påverkat en liten respektive en stor bank, dessutom påvisa om det finns skillnader i val av metod vid beräkning av risker enligt den första pelaren. Syftet är även att belysa Basel II´s brister, samt föreslå möjliga förbättringar.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetodik för insamling av empirisk data. Undersökningen bestod av intervjuer med en liten respektive en stor bank, samt Finansinspektionen. Även böcker, rapporter och tidigare forskning har legat till grund för vår studie.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Bankerna i den här studien anser att implementeringen av Basel II varit resurskrävande, både kostnads- och kompetensmässigt. Nyttan har dock övervägts av kostnaderna då både Sparbanken i Enköping och storbanken ökat sin riskhanteringsförmåga. Val av metod skiljer sig enbart vid beräkning av kreditrisker. Storbanken använder den grundläggande IRK-metoden och har därför haft fördelen att få en kapitallättnad. Brister i det nuvarande regelverket är att kapitalkravet blir volatilt över tiden och att likviditetsrisken inte fått ett tillräckligt stort utrymme, vilket kan förbättras i ett framtida regelverk.</p>

Problem: Hur har implementeringen av det nya regelverket Basel II påverkat en liten respektive en stor bank? Vilken metod använder en liten respektive en stor bank vid beräkning av risker enligt den första pelaren och är storleken på bank avgörande för val av metod? Vilka brister har Basel II och hur kan regelverket förbättras? Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur Basel II påverkat en liten respektive en stor bank, dessutom påvisa om det finns skillnader i val av metod vid beräkning av risker enligt den första pelaren. Syftet är även att belysa Basel II´s brister, samt föreslå möjliga förbättringar. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetodik för insamling av empirisk data. Undersökningen bestod av intervjuer med en liten respektive en stor bank, samt Finansinspektionen. Även böcker, rapporter och tidigare forskning har legat till grund för vår studie. Slutsats: Bankerna i den här studien anser att implementeringen av Basel II varit resurskrävande, både kostnads- och kompetensmässigt. Nyttan har dock övervägts av kostnaderna då både Sparbanken i Enköping och storbanken ökat sin riskhanteringsförmåga. Val av metod skiljer sig enbart vid beräkning av kreditrisker. Storbanken använder den grundläggande IRK-metoden och har därför haft fördelen att få en kapitallättnad. Brister i det nuvarande regelverket är att kapitalkravet blir volatilt över tiden och att likviditetsrisken inte fått ett tillräckligt stort utrymme, vilket kan förbättras i ett framtida regelverk.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter. Följden blir att hög- eller lågkonjunkturen förlängs, vilket är negativt. Bankerna fyller en viktig samhällsfunktion för utlåning av kapital till företag och hushåll. Kapitalet används för att göra nya investeringar som genererar framtida vinster. Utvecklingen i den finansiella sektorn har gått framåt och många innovationer har gjort att företag kan få kapital genom många vägar. Små- och mellanstora företag har inte möjligheter på samma sätt att få tillgång till olika finansieringsalternativ. Ett införande av Basel II kan bidra med att små- och medelstora företag blir mindre attraktiva att låna ut till.Åsikterna om fördelarna med att använda Basel II går isär. Fördelarna innebär att det gamla regelverket (Basel I) byts ut mot Basel II. Basel I är mycket kritiserat för att vara för stelbent och okänsligt för skiftande risker. Basel II är ett mer sofistikerat regelverk och förbättrar bankernas interna och fortlöpande arbete med risk. Nackdelarna har att göra med att det är dynamiskt. När riskerna förändras ändras förutsättningar för bankerna att låna ut kapital.Syftet med uppsatsen är att beskriva vad ansvariga inom banksystemet tycker om Basel II. Vårt syfte utgår också från att fastställa sambandet mellan Basel II och företagsfinansiering. Avgränsning: Uppsatsen avgränsar sig på hur svenska banker hanterar Basel II och konsekvenserna av Basel II. Uppsatsen avgränsar sig även på företagsfinansiering och sambandet med Basel II.Metod: Uppsatsens ansats utgår från en kvalitativ metod med djupintervjuer som vald teknik. Genom det uppnår uppsatsen en högre grad av förståelse samtidigt som läsaren kan dra egna unika slutsatser av forskningen. Resultat: Banktjänstemännen anser att fördelarna med Basel II överväger nackdelarna. De största positiva konsekvenserna är högre riskmedvetenhet bland bankerna och de negativa höga implementeringskostnader vid introduktionen. Företagsfinansieringen; företagen kan få problem under en finanskris och lågkonjunktur med finansiering men det beror inte mycket på Basel II.

Research issue: The transition from Basel II to Basel III becomes consuming for banks, financially. But Basel III should be profitably for financial market economy. Risks in the financial world is very complex. Is Basel III is sufficient to manage risk and future crises Purpose: The purpose of this paper is to examine the application of Basel II and the transition to Basel III in Sweden with the banking system in focus. Method: The study has a qualitative research methodology for the collection of empirical data. The study is based on interviews with four large banks of Sweden (Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken) and with Finansinspektionen. We also used previous studies, books and rapports. Conclusions: Basel has no direct connection to the profitability of the banks. The translation to Basel III was an obvious step for a more stable financial market. With Basel III it became more expensive for the banks; the more cost the less returns and hence led dividends for shareholders. But the banks will not bear the costs themselves, the costumers will get affected. Banks have begun to adapt to Basel III. There are requirements to save equity immediately not only in crisis. Which leads to the return is not likely to be lowered at bad times.