<p>Att förstå hur kunskap kan användas och utvecklas är viktigt för alla som arbetar med kunskapsutveckling. Detta gäller inte minst forskare som ofta hoppas och tror att deras forskningsresultat på något sätt kommer att bidraga till samhällets utveckling. Mitt arbete har fokuserat hur verksamhetskonsulter kan utveckla och anpassa yrkesinriktad praktisk kunskap genom att samarbeta med forskare och verksamhetskonsult från andra discipliner.</p><p>Mycket av den kunskap som forskare inom informationssystemutveckling utvecklar är tänkt att i slutändan användas av praktiker som dagligen arbetar med de frågor vi behandlar i våra forskningsprojekt. Därför känns det både viktigt och naturligt att utveckla kunskap som gör att vi bättre kan förstå hur systemutvecklare och andra verksamhetskonsulter arbetar. Vi behöver utveckla kunskap om den praktik som verksamhetskonsulter tillhör – dvs vad systemutvecklare och andra verksamhetsutvecklare gör, hur de använder och anpassar olika typer av kunskap som stöd för sitt agerande. Vi måste förstå hur systemutvecklare arbetar och resonerar.</p><p>Ett sätt att få bättre kunskap om den rationalitet som styr verksamhetskonsulters praktik är genom att arbeta med aktiva verksamhetsutvecklare som använder både forskningsbaserad och praktikbaserad kunskap som stöd i sin yrkesutövning. Under tre år har jag observerat och arbetat tillsammans med två verksamhetskonsulter, och har på så sätt utvecklat en ökad förståelse för hur kunskap kan översättas, utvecklas och användas av konsulter som på olika sätt arbetar med verksamhetsutveckling.</p><p>Studiens resultat beskriver och relaterar omständigheter, handlingar och konsekvenser kring verksamhetskonsulters kunskapsutveckling. Kunskap i användning översätts och anpassas till den specifika situationen samt kunskapsanvändarens förförståelse och referensram, vilket också innebär att kunskapen utvecklas och förändras.</p>

<p>Examensarbetets problemområde återfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstå, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE är en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsställer användare och kunders förväntningar och behov.</p><p>De olika intressenterna som är involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende på intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara. För att besvara frågeställningen har en mindre litteraturstudie och fem intervjuer med analytiker genomförts.</p><p>Intressentprofiler har tagits fram där respektive intressenttyps roll och bidrag framgår och för dessa har även svårigheter och problem som kan uppstå i RE-processen identifierats. För att ge en tydlig bild över identifierade möjligheter och problem samt redovisa interaktionen mellan intressenterna har även sammanfattande figurer över detta skapats.</p>

<p>Många informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebär misslyckade informationssystem. Detta innebär att organisationens förväntningar på IS: et inte uppfylls, det används inte eller användarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som påverkar utgången av en ISU, vilka kallas framgångsfaktorer. En ISU: s utgång beror på ISU-gruppens effektivitet och därför blir framtagandet av vad som påverkar en ISU-grupp att bli framgångsrik mer viktigt. En grupp genomgår en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gång, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen. Början på grupputvecklingen är viktiga för fortsättningen. Därför är resultatet av denna rapport råd för hur en projektledare bör agera i första fasen i grupputvecklingsprocessen för att hantera framgångsfaktorerna. Genom att faktorer tas fram i alla faser, kan en positiv utveckling av gruppen gynnas och efterföljande faser kan lättare gås igenom, dessutom kan negativa faktorer i grupputvecklingsprocessen förebyggas för att hantera framgångsfaktorerna i en ISU</p>

Examensarbetets problemområde återfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstå, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE är en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsställer användare och kunders förväntningar och behov. De olika intressenterna som är involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende på intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara. För att besvara frågeställningen har en mindre litteraturstudie och fem intervjuer med analytiker genomförts. Intressentprofiler har tagits fram där respektive intressenttyps roll och bidrag framgår och för dessa har även svårigheter och problem som kan uppstå i RE-processen identifierats. För att ge en tydlig bild över identifierade möjligheter och problem samt redovisa interaktionen mellan intressenterna har även sammanfattande figurer över detta skapats.

Många informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebär misslyckade informationssystem. Detta innebär att organisationens förväntningar på IS: et inte uppfylls, det används inte eller användarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som påverkar utgången av en ISU, vilka kallas framgångsfaktorer. En ISU: s utgång beror på ISU-gruppens effektivitet och därför blir framtagandet av vad som påverkar en ISU-grupp att bli framgångsrik mer viktigt. En grupp genomgår en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gång, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen. Början på grupputvecklingen är viktiga för fortsättningen. Därför är resultatet av denna rapport råd för hur en projektledare bör agera i första fasen i grupputvecklingsprocessen för att hantera framgångsfaktorerna. Genom att faktorer tas fram i alla faser, kan en positiv utveckling av gruppen gynnas och efterföljande faser kan lättare gås igenom, dessutom kan negativa faktorer i grupputvecklingsprocessen förebyggas för att hantera framgångsfaktorerna i en ISU

Att förstå hur kunskap kan användas och utvecklas är viktigt för alla som arbetar med kunskapsutveckling. Detta gäller inte minst forskare som ofta hoppas och tror att deras forskningsresultat på något sätt kommer att bidraga till samhällets utveckling. Mitt arbete har fokuserat hur verksamhetskonsulter kan utveckla och anpassa yrkesinriktad praktisk kunskap genom att samarbeta med forskare och verksamhetskonsult från andra discipliner. Mycket av den kunskap som forskare inom informationssystemutveckling utvecklar är tänkt att i slutändan användas av praktiker som dagligen arbetar med de frågor vi behandlar i våra forskningsprojekt. Därför känns det både viktigt och naturligt att utveckla kunskap som gör att vi bättre kan förstå hur systemutvecklare och andra verksamhetskonsulter arbetar. Vi behöver utveckla kunskap om den praktik som verksamhetskonsulter tillhör – dvs vad systemutvecklare och andra verksamhetsutvecklare gör, hur de använder och anpassar olika typer av kunskap som stöd för sitt agerande. Vi måste förstå hur systemutvecklare arbetar och resonerar. Ett sätt att få bättre kunskap om den rationalitet som styr verksamhetskonsulters praktik är genom att arbeta med aktiva verksamhetsutvecklare som använder både forskningsbaserad och praktikbaserad kunskap som stöd i sin yrkesutövning. Under tre år har jag observerat och arbetat tillsammans med två verksamhetskonsulter, och har på så sätt utvecklat en ökad förståelse för hur kunskap kan översättas, utvecklas och användas av konsulter som på olika sätt arbetar med verksamhetsutveckling. Studiens resultat beskriver och relaterar omständigheter, handlingar och konsekvenser kring verksamhetskonsulters kunskapsutveckling. Kunskap i användning översätts och anpassas till den specifika situationen samt kunskapsanvändarens förförståelse och referensram, vilket också innebär att kunskapen utvecklas och förändras.

<p>Detta examensarbete innehåller en introduktion till informationssystemutveckling och Requirements Engineering (RE). Vikten av att utföra RE på ett effektivt sätt är stor. Hela informationssystemet blir lidande om denna del inte utförs på ett tillfredställande sätt. För att utföra RE finns en rad tekniker och verktyg. Detta arbete behandlar en teknik i RE, nämligen Use Case-modellering. Arbetets syfte är att finna styrkor respektive svagheter med tekniken Use Case-modellering. Dessutom påvisar arbetet hur Use Case-modellering eventuellt kan förbättras.</p><p>Det som framkommer i rapporten visar hur litteraturen ser på Use Case-modellering samt hur personer som praktiskt har använt sig av tekniken ser på den. Resultatet belyser att litteraturen och praktiken har ungefär samma syn på Use Case-modellerings styrkor och svagheter och att tekniken bör förbättras på olika sätt. Arbetet avslutas med en diskussion kring genomförandet av arbetet samt en diskussion kring det uppnådda resultatet.</p>

<p>Många informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta på att utvecklaren inte förstår eller känner till kraven från slutanvändarna. En viktig faktor för att projekten istället ska lyckas är att slutanvändare är motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som är viktig är externkonsulten, som ofta är den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen.</p><p>Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan påverka motivationen både positivt och negativt hos slutanvändarna. Resultatet av detta arbete är ett antal råd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva.</p>

Många informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta på att utvecklaren inte förstår eller känner till kraven från slutanvändarna. En viktig faktor för att projekten istället ska lyckas är att slutanvändare är motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som är viktig är externkonsulten, som ofta är den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen. Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan påverka motivationen både positivt och negativt hos slutanvändarna. Resultatet av detta arbete är ett antal råd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva.

Detta examensarbete innehåller en introduktion till informationssystemutveckling och Requirements Engineering (RE). Vikten av att utföra RE på ett effektivt sätt är stor. Hela informationssystemet blir lidande om denna del inte utförs på ett tillfredställande sätt. För att utföra RE finns en rad tekniker och verktyg. Detta arbete behandlar en teknik i RE, nämligen Use Case-modellering. Arbetets syfte är att finna styrkor respektive svagheter med tekniken Use Case-modellering. Dessutom påvisar arbetet hur Use Case-modellering eventuellt kan förbättras. Det som framkommer i rapporten visar hur litteraturen ser på Use Case-modellering samt hur personer som praktiskt har använt sig av tekniken ser på den. Resultatet belyser att litteraturen och praktiken har ungefär samma syn på Use Case-modellerings styrkor och svagheter och att tekniken bör förbättras på olika sätt. Arbetet avslutas med en diskussion kring genomförandet av arbetet samt en diskussion kring det uppnådda resultatet.