No description available.

Bakgrunden till den nuvarande revisionsplikten i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet i företagen. Föregående regering tillsatte en utredning för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning vilket så småningom ledde till delbetänkandet SOU 2008:32 och innebär i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för små bolag ska upphöra från och med den 1 juli 2010. Syftet med denna uppsats är att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, utifrån valda teorier, angående ägarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande. Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer och en deskriptiv/deduktiv metod har använts. Intressenternas inflytande över företagen är stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett då exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka då banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till företag utan revision. / The background to the current Swedish statutory audit is the intensive debate that was brought up during the 1970’s about the extensive economic criminality in the companies. The previous Swedish government appointed a committee to investigate the Swedish statutory audit. The current government partly changed the directive of the investigation. A preliminary report from the committee came in April 2008 (SOU 2008:32). The report suggests that small Swedish companies no longer need to have statutory audit from 1th of July 2010. The purpose of this study is to discuss the possible consequences of the abolishment of statutory audit in small companies, based on chosen theories, regarding owners of the company and the other stakeholders influence over the company’s decisions. Qualitative studies have been done through interviews and a descriptive/deductive method has been used. Stakeholders have a large influence over the company, especially those who have comprehensive economic transactions with the company. It is doubtful if the cost savings will be as great as the proposition stated because the banks then can increase the interest rate for the companies without audit. The cost will probably stay in the company because the cost for credit granting will enhance since the banks take a higher risk when they grant a loan to the companies without audit.

Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras. CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering. Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst. Det empiriska materialet samlas in genom telefonintervjuer. Våra respondenter varierar från VD:s till CSR-ansvariga, och den gemensamma nämnaren mellan dem är en god insyn i sina företags CSR-arbete. Resultaten indikerar att teoribildningen kring CSR-implementering är otillräcklig för att förklara hur implementeringen sker i företag i Sverige. I praktiken är CSR-implementeringen i Sverige en relativt ostrukturerad process, där konkreta riktlinjer för arbetet samt definitioner av CSR saknas. Vidare har vi funnit att företag i Sverige är tveksamma till att marknadsföra sina CSR-initiativ. Det finns en rädsla för att det ska ”slå tillbaka”. Slutligen kan vi konstatera att de företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst skiljer sig från de tjänste- och varuproducerande företagen med avseende på policys och uppföljning.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör.

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens Rätt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen använder vi en analysmodell där vi analyserar varje relation utifråndimensionerna nödvändig eller ej nödvändig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jämförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa på skillnader mellan givare och konsumenter. Vår slutsats pekarmot att den stora skillnaden är att medlemmarna och Djurens Rätt arbetar mot sammamål, vilket gör att det inte finns någon skillnad mellan Djurens Rätts intresse ochmedlemmarnas. Beroende på hur nödvändig varje givare bedömer sin relation medDjurens Rätt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvändighet gör att personenblir medlem. Personer som slutat vara medlemmar gör detta då de inte uppleverrelationen som tillräckligt nödvändig.

CSR är ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger på frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket från externa intressenter och den institutionella omgivningen i någon mån kräver att företag visar ansvar gentemot omvärlden. Många företag väljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjälp av hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjämförelse med avseende på rapportering av CSR. Resultatet visar att skillnader existerar mellan branscher, både vad gäller omfattning och inriktning. Tydligast ses en trend som gör gällande att finansbranschen rapporterar i mindre utsträckning än många andra branscher. Likaså är det finansbranschen som visar det mest utpräglade fokuset på vissa delar av sin rapportering. I det stora hela antyder resultatet att branschtillhörighet är en faktor som påverkar företags rapportering av CSR.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har på senare årtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs det idag att man både tar sitt ansvar utifrån det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat använda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet. Bankerna ser sig själva idag som stora aktörer i samhällets påverkan att sträva framåt. Därför tar man sig an det samhällsansvar som man förväntas att ta av samhällets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta är det som kännetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s. att man tar ett socialt ansvar som man inte tjänar något på. Somliga företag använder begreppet “hållbarhet” hellre än CSR. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara fenomenet CSR inom bankerna och få större insyn vad det innebär fören bankverksamhet samt hur viktigt det är för bankerna att ha CSR i sin verksamhet. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi dels samlat in data i form av intervjuer med CSR ansvariga i Handelsbanken och Swedbank samt den fackliga organisationen Finansförbundet. Vi har även hämtat data från litteratur och vetenskapliga artiklar. Bankerna försöker göra egna tolkningar av begreppet CSR. Trots att Swedbank och Handelsbanken väljer att använda två olika begrepp så går det att se att grundtanken är den samma. Det som skiljer sig mellan dessa två banker när det gäller CSR är vilka projekt man väljer att involvera sig i när det kommer till de olika ansvarsområdena. Allmänheten kan även se mer av Swedbanks CSR arbete, som sticker ut lite mer än Handelsbankens.

Revisionsberättelsen är i många fall den enda kontakt som företagets intressenter har med revisorn och är således en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna rapportering är ett viktigt verktyg vad gäller kommunikation inom revisionen framgår av den debatt som skjutit fart de senaste åren. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv på revisionsberättelsen. Då olika intressenter visat sig ha skilda åsikter i debatten om revisionsberättelsens innehåll, önskar vi även att undersöka om vad revisorerna vill förmedla påverkas av vilka intressenter de anser är viktiga. Genom en enkätundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberättelsen. Enkäten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som är medlemmar i branschorganisationen FAR. Av de 3602 enkäter som skickades ut, genererade undersökningen 317 svar. Resultaten har bearbetats statistiskt för att kunna pröva de hypoteser som tagits fram med bakgrund i studiens teoretiska referensram. Enligt denna studie kan det påvisas att samband föreligger mellan vilka intressenter revisorn anser är viktiga och vad revisorn vill förmedla. Vidare visar revisorerna inga indikationer på att de vill utöka sin rapportering. Denna studie visar nämligen att det som revisorerna vill förmedla i revisionsberättelsen överensstämmer med den information som krävs enligt regelverket. / The audit report is in many cases the only contact between the auditor and a company’s stakeholders, it is therefore an important channel of communication. The fact that the auditor’s report is an important tool for communication is clear from the debate that has emerged in recent years. This study aims to highlight the auditors’ perspective on the audit report. As different stakeholders found to have distinct opinions when it comes to the content of the audit report, this study will also investigate how the auditor’s perceptions of the stakeholders affect what they want to convey in the audit report. Based on a questionnaire survey, this study investigates what the qualified auditors in Sweden want to convey, and also which stakeholders are deemed to be important recipients of the audit report. The questionnaire was distributed to all qualified auditors who are members of FAR, which is the association for auditors in Sweden. Of the 3602 questionnaires sent out, the survey generated 317 responses. Hypotheses derived from the theoretical framework are tested by statistical analyses of material collected from the questionnaire survey. The findings shows that there is a connection between which stakeholders the auditor considers as important, and what the auditor wants to communicate in the audit report. Furthermore, the results indicate that auditors are rather uninterested in expanding their reporting. This study shows that what the auditors want to convey in the audit report are in accordance with the information required by the law.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som under de senaste åren har fått stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar på att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat på inom vilken bransch företaget är verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på det område som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istället för att se det utifrån ett vidare perspektiv. Tidigare forskning påvisar dessutom att CSR skiljer sig åt utifrån företagens storlek. För att uppnå en framgångsrik effekt av CSR anses själva motiven bakom vara viktiga och forskning belyser att det utan tydlig värdegrund och tydliga syften, finns risk för att företagets CSR-initiativ inte uppnår det mål som är satt. Vår studie syftar till att beskriva och analysera CSR utifrån företag som är verksamma inom två olika branscher, byggnadsbranschen och rekryteringsbranschen. Vi kommer att jämföra deras motiv enligt indelningen: värdegrund, intressenter, varumärke och positionering. Detta för att få en djupare förståelse för hur företagen inom de olika branscherna uppfattar CSR och undersöka de motiv som finns hos företagen. Studien har en deduktiv ansats där faktorer bakom en branschs motiv som har definierats i tidigare forskning spelar en stor roll och ligger till grund för den empiriska studien. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som gjorts på tre etablerade företag inom byggnadsbranschen och fyra etablerade företag inom rekryteringsbranschen samt sekundärdata vi studerat. Den slutsats vi drar är att CSR-begreppet är alltför komplext och kan därmed inte generaliseras utifrån vilken bransch ett specifikt företag är verksamt inom. Vi finner att det är företagsspecifika faktorer såsom medarbetarnas involverande, företagets- styrning och kultur som påverkar ansvarstagandet snarare än branschspecifika. CSR-arbete kan ses som ett hjälpmedel för ett företag att förmedla sin identitet till sina intressenter. I och med detta är det viktigt för ett företag att basera sitt CSR-arbete på sin värdegrund. Genom att göra detta kan företag stärka relationen till sina intressenter och därmed sannolikt stärka varumärket och förbättra sin position på marknaden. Vi finner även att CSR-arbete skiljer sig åt beträffande företags storlek, där större företag tenderar att ha bättre kunskap och större möjlighet att lägga resurser på sitt CSR-arbete och har därmed större möjligheter att tillgodose fler intressenters behov. Detta kan i sin tur bero på att större företag har fler intressenter att anpassa sig till och således fler krav att uppfylla. CSR-arbetet måste samtidigt utföras utan att företaget tappar sin företagsidentitet.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial. Vidare kan det sociala ansvaret även redovisas av den anledning att företag anser att det är en naturlig del av verksamheten, i likhet med företagets redovisning av de miljömässiga och ekonomiska delarna. Orsaker till dessa variationer är för att socialt ansvar är kontextberoende, vilket gör att det inte finns något rätt eller fel när det gäller vad socialt ansvar är.