Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar kunskapskraven till sina elever i årskurs 9 samt hur deras elever uppfattar lärarens förmedling. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka svårigheter och möjligheter upplever läraren finns vid förmedlandet av kunskapskraven? När och hur förmedlar läraren vad som står i kunskapskraven? Hur uppfattar eleverna vad, när och hur läraren förmedlar kunskapskraven?   Metod I studien har kvalitativa intervjuer tillämpats med två idrottslärare samt 17 elever från årskurs 9, från två grundskolor i Stockholm. Ett handplockat urval har kombinerats med ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna var halvstrukturerade och bestod av både enskilda intervjuer med lärare samt fyra fokusgruppintervjuer med eleverna. Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna ”det didaktiska kontraktet” samt ”kommunikationsteorin”. Resultatet har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys som utgått från studiens frågeställning.   Resultat Lärarna i vår studie anser att kunskapskraven möjliggör för fri tolkning och eget beslutsfattande gällande undervisningsinnehållet. Friheten kan ses som en möjlighet och svårighet, beroende på vem som tolkar. Förmedlingen sker alltid muntligt, ibland med hjälp av matriser. Lärare och elever i årskurs 9 i vår studie anser att majoriteten av kunskapskraven är otydligt formulerade med undantag för rörelse till musik och simning. Resultatet från eleverna visade att eleverna tror att lärarna bedömer förmågor såsom att göra sitt bästa, delta och kunna samarbeta. Eleverna efterfrågar mer återkoppling samt tydligare exempel och förklaringar av kunskapskraven.   Slutsats I föreliggande studie framkommer det att majoriteten av kunskapskraven i idrott och hälsa upplevs som otydliga vilket påverkar både lärarens sätt att förmedla och elevernas förståelse. Kunskapskraven förmedlas muntligt innan uppstart av nytt moment, i vissa fall med hjälp av matriser. Både lärare och elever upplever att förmedlingen är bristande och önskar tydligare exempel. Eleverna efterfrågar mer återkoppling och förklaring av kunskapskraven. Kunskapskraven syftar till att vägleda eleverna att nå respektive betyg och har eleverna inte målet klart för sig kan det vara svårt att hitta rätt. / Aim The study aims to examine how teachers in PE education instructs knowledge requirements and how these pupils perceive these instructions. The study answered the following questions: What difficulties and opportunities do the teacher experience when communicating knowledge requirements? When and how does the teacher convey what is stated in the knowledge requirements? How does the pupils perceive what, when and how does the teacher convey knowledge requirements?   Method In order to answer the questions, two PE teachers and 17 pupils from grade 9 were interviewed, from two primary schools in Stockholm. A hand-picked selection has been combined with a convenience selection to find participants.The interviews were semi-structured and consisted of both individual interviews with teachers and four focus group interviews with the pupils. The study is based on the theoretical starting points which is the didactic contract and communication theory. The results have been analyzed from a thematic content analysis based on the question of the study.   Results The teachers believe that the knowledge requirements allow for free interpretation and own decision making regarding the teaching content. Freedom can be seen as an opportunity and difficulty, depending on who interprets. The mediation is always oral, sometimes by means of matrices. Teachers and pupils in grade 9 believe that the majority of knowledge requirements are unclearly formulated with the exception of movement to music and swimming. The abilities that the pupils believe the teacher assesses is to do their best, participate and cooperate. Pupils ask for more feedback as well as clearer examples and explanations of knowledge requirements.   Conclusions In the present study it’s found that the majority of knowledge requirements in PE education are perceived as unclear, which affects both the teacher's way of communicating and the pupils' comprehension. Knowledge requirements are communicated verbally before the start of a new moment, in some cases using matrices. Both teachers and pupils feel that the mediation is lacking and wishes clearer examples. Pupils ask for more feedback and explanation of the knowledge requirements. Knowledge requirements aim at guiding students to reach their respective grades, if the teacher does not have the goal clear, it may be difficult to find the right one.

The present essay aims to offer an introduction to Henri Bergson’s linguistic critique. Since Bergson’s metaphysical philosophy largely rests on the notion of duration, la durée, which is something one cannot express, there arises a paradoxical aspect in Bergson as regards the actual mediation of this ‘duration’. The essay will continually dwelve in a problematization of the role of language in Bergson’s kind of metaphysics, but eventually it promises a glimpse of a methodologically sound form of linguistic transmission, in the words of Bergson himself. Although one should not mistake the image-based way of talking about duration, which this essay propagates, with the way of the analytic, precise nature of scientific discourse, the latter will also be shown to be flawed. This is because of language’s evolutionary genesis, being coupled with that of the intellect, which means that it was created for practical purposes, which, as will be shown, in turn implies that language is only applicable to the geometrically utilitarian patterning of said intellect. And so, the essay will explore the question of the role of language in bergsonian metaphysics, keeping close to its inborn paradoxicality.

Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes erfarenheter och värderingar, ta reda på vårdnadshavarnas kunskap och intresse för läroplanen samt pedagogernas syn på att förmedla dem denne. Totalt deltog tre förskolor varav enkätsvar från 50 stycken vårdnadshavare samt intervjuer med tre förskollärare och två förskolechefer utgjorde den empiri som sedan bearbetades. Med avstamp i den förhållandevis kopplade tidigare forskningen, tillsammans med studiens teoretiska begrepp analyserades empirin med studiens frågeställning som utgångspunkt. Sammanfattningsvis uppgav majoriteten av vårdnadshavarna känna till läroplanen för förskolan men uttryckte trots det tydligt en vilja att veta mer om denna samt hur den används i verksamheten. Intervjuerna med förskollärare och förskolechefer speglade till viss del enkätundersökningen, om än med olika erfarenheter och värderingar gällande tänkbara för- och nackdelar med förmedling och förankring av läroplanen gentemot vårdnadshavarna.

Plattformar får en allt större betydelse i dagens ekonomi. För varje år ökarförsäljningen som sker via plattformar som förmedlar produkter. Med plattformarmenas exempelvis hemsidor, appar och liknande. Dessa kan förmedla varor ochtjänster där de agerar som mellanhand åt en ursprunglig leverantör.Leverantörskedjor blir alltmer komplexa och momshanteringen likaså. Förmedling kan ske i eget namn för annans räkning eller annans namn för annansräkning, se 6:7 ML. Vid förmedling i eget namn har förmedlaren i regel störreinflytande i leveransen och kan ses som kundens motpart. Förmedlaren i annansnamn har mindre inblandning vad gäller produkten och kan ses som den som endastgör att köpare och säljare möts. Uppsatsen avser att undersöka hur man klassificerarde båda typerna av förmedling, hur ser rättsläget ut? Detta sker med rättsdogmatiskoch EU-rättslig metod. Momskonsekvenserna för de olika typerna av förmedling skiljer sig. Förmedlare iannans namn är endast skattskyldig för moms för förmedlingstjänsten, exempelvisprovision. Den som förmedlar i eget namn blir skattskyldig för hela transaktionenmot kunden och inte bara förmedlingstjänsten. Då bildas två fiktiva omsättningar,en mellan leverantör och förmedlare samt en mellan förmedlare och kund. Det ärviktigt att konstatera eftersom förmedlare i eget namn kan omfattas av denursprungliga leverantörens momsundantag eller momssats. Förmedlare i annansnamn har en sedvanlig momssats på 25%.  Nya regler såsom om elektroniska tjänster, e-handelspaketet har påverkatplattformar och trenden är att de alltmer blir skattskyldiga som om de förmedlar ieget namn (hela transaktionen). Uppsatsen har framförallt utgått ifrån EUdomstolens praxis och tagit fram praktiska exempel som tyder på förmedling i egetnamn. I artikel 9a genomförandeförordningen hanteras förmedling av elektroniskatjänster, det har diskuterats i litteraturen om den har en vidare tillämplighet på allatyper av tjänster. Artikeln skulle göra att plattformar i större utsträckning blirskattskyldiga för hela transaktionen, likt förmedling i eget namn. Utifrån uppsatsensanalys ska en sådan tolkning inte ske.  Ett aktuellt mål bedömdes 2023 av HFD (vårdgivarmålet) där en vårdplattformsökte svar om denne förmedlar i eget eller annans namn. Frågan är viktigt dåförmedlare i eget namn omfattas av undantag för moms och i detta fall undantag förvård. Rättsfallet analyseras och kommenteras utifrån de resonemang om gällanderätt som uppsatsen tagit fram. HFD bedömde att förmedling i annans namn förtillämpligt, utifrån analysen kom jag fram till en annan slutsats.

No description available.

The aim of this master's thesis is a comparative study on units for civic information in Göteborg. The study is based on a project currently in progress at the main public library in Göteborg. It is observed that according to the library's mission statement the library aims to become the most competent intermediary of civic information in Göteborg. This statement suggests a competitive strategy towards other intermediaries of civic information. The mission statement does, however, also state that their goal is to be obtained in cooperation with other intermediaries. Thus, we will study how four public service units for civic information in Göteborg operate. These are then compared to the department of civic information at the main public library. Five areas are considered: 1) the definition of the concept of civic information, 2) mission statements, 3) target groups and users, 4) service offered, 5) personnel qualifications and accessibility of the information unit. The study is based on interviews with representatives at the different units. We conclude that for citizens to be informed, individual activity in acquiring information is necessary. Also, one service unit for civic information rarely offers the full range of the civic information. Consequently, there is a need for a number of information units. Each unit may have their own profile and thereby fill different needs. Thus, in order to provide the citizens of Göteborg with the best service possible, we find that cooperation between public service units for civic information is preferred to competition. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to investigate librarians’ opinions about books supported by the government and delivered for free to the main public libraries in every community. The study is also investigating how the governmentally supported books affect the process of buying books for the public libraries and how the librarians think about quality and mediation in the acquisition. The analysis is based upon interviews with six librarians that are responsible for the purchasing at five main libraries in small communities in the South of Sweden. The results from the interviews are discussed and analyzed from the perspective of mediation. Two authors who focus on this theory are the Norwegians Jofrid Karner Smidt and Åse Kristine Tveit. Smidt has done her own investigation among the staff at Norwegian libraries and Tveit is presenting a model with four types of intermediary. Some of these types have been found in the results of this investigation. The interviews show that the librarians have very different opinions concerning the governmentally supported books, but no one is all positive or all negative. None of the respondents are very anxious to mediate a certain book or a certain type of books; their main concern is that people read in the first place. The main things that are affecting the decisions in the process of buying books are inquiries from the borrowers and the governmentally supported books are having very little influence in the process. / Uppsatsnivå: D

I den här uppsatsen beskriver jag hur ett byggnadsvårdsuppdrag kan fungera som plattform för förmedling och kunskapsutbyte av kulturhistoria, materialkunskap och metod. Uppsatsen baseras på det praktiska arbetet med att rekonstruera tre väggpartier till stora sovkammaren i det brandhärjade Regnaholms herrgråd. Jag har genomfört projektet i samarbete med Marwa Hussei och Rola Hamza. Uppsatsen beskriver det metodiska arbete som väggarnas uppbyggnad innebar, att bygga spännramar, spänna linneväv, limma lumppapp, kredera ytan, måla ytskiktet och slutligen måla dekor och utifrån det redogöra jag för den kunskap som vi delat, om våra olika kulturer, den samtida och dess historia, om material och metoder som används och har använts samt hur besluten kring material och metod som väggpartierna slutligen utfördes med. Den redogör även för de likheter vi fått syn på och som härigenom fått en konkret förankring, till exempel hur begrepp, former, metoder har inspirerat och gett avtryck i svenska formuttryck och om kulturella likheter och olikheter som vi erfarit under projektets gång. Uppsatsen baseras på det dagliga arbetet dokumenterat genom foto, dagboksanteckningar samt diskussioner och egna reflektioner. Avslutningsvis summeras de resultat projektet medför som plattform för integration samt en diskussion om dessa värden.

<p>Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek. De två diskursordningarna är den vetenskapliga och den publikt förmedlande. I konstruktionen av dessa identifieras ett antal nodalpunkter, dvs. särskilt priviligerade tecken, som sedan fungerar som parametrar i analysen av själva textmaterialet. Genom att analysera de två exemplen var för sig och därefter ställa samman och jämföra dem med varandra identifierar jag tre faktorer som verkar vara avgörande för hur inomvetenskapliga aktörer reagerar på publika förmedlingar. De tre faktorer som identifieras är: Vetenskapligt anspråk, som handlar om att inomvetenskapliga aktörer väljer att närma sig och bedöma publika förmedlingar utifrån sitt eget anspråk på en mer giltig kunskapsproduktion. Fiktion eller inte handlar om de publika förmedlingarnas anspråk. En publikt förmedlande produkt med ett fiktivt anspråk tillåts i större utsträckning omtolka den vetenskapliga kunskapen men det mest intressant är att det även med ett uttalat fiktivt anspråk inte går att omtolka vetenskapen hur mycket som helst. Den tredje och sista faktorn är förförståelsen där jag ser att de inomvetenskapliga aktörer som förekommer i undersökningen har ett annat sätt att närma sig frågan om publikens förförståelse än de publika förmedlarna har. Inomvetenskapliga aktörer verkar vara mer intresserade av att lösa förförståelse problemet genom att informera bort det, medan de publika förmedlarna väljer att kringgå problemet.</p>

<p>This essay discusses different opinions about experimental archaeology. To start with literature was examined and a questionnaire was sent out to students and working archaeologists. The possibility for experiments to mediate archaeology to people without an education in archaeology is lifted and is also mentioned in the questionnaire. In the discussion part of the essay the results from the questionnaire and the literature are used to see what opinions are the strongest. The mediating is also discussed and the result is compiled in the conclusion. There are different opinions about experimental archaeology, but no prominent difference between what students and archaeologists answered. It is possible to see different opinions in the literature, but concerning the mediating most of the writers agree that the experimental archaeology is a good method to communicate with the laymen.</p>