This bachelor thesis brings up a discussion about museums availability and access to thearchaeological display objects towards blind and visually impaired visitors. The study phasewill take start in analyzing four museums in south Sweden, all which have exhibitions aboutthe prehistory.Visually impaired and blind visitors don’t have a lot to go on at the current exhibitions aboutprehistory. This is because of the lack of access and availability when it comes to their specialneed. To raise awareness to this problem I took out a survey for the museums to answer. I alsovisited two of the exhibitions to make my own opinion of the museums public areas; such asthe entrance, hallway and the exhibition area. Things I looked out for were Braille, audioguides and objects to touch.The sense to touch is of most importance for visually impaired and blind to create an image ofan object. Because of this I discuss the ability for an exhibition where most of the objects areexposed to all visitors to be touched. An exposure of archaeological object to benefit needsfor visually impaired is an important discussion towards the management of thearchaeological display objects, which leads the study towards replicas and experimentalarchaeology.The conclusion was that it is quite possible to design and customize an archaeologicalexhibition for the visually impaired by factors like; reconstructed objects, route marker fororientation, Braille and audio guides with well rendered image descriptions.

Program och spel, eller kort sagt appar, till så kallade smartphones har på kort tid blivit en allt större och mer lukrativ marknad för utvecklare av sådana program och spel. Försäljningen av dessa appar sker allt som oftast via olika marknadsplatser där konsumenten blir presenterad för appar från ett stort antal olika utvecklare. Detta upplägg medför fördelar för de enskilda utvecklarna då dessa marknadsplatser tillhandahåller marknadsföring, försäljning och betalningshantering. Tyvärr har dessa upplägg också gett upphov till mervärdesskatterättsliga problem. Mervärdesskattelagstiftningen reglerar att den som säljer en tjänst till konsument är skattskyldig för den utgående mervärdesskatten. Därför har tvister uppstått om vem, utvecklaren eller tillhandahållaren av marknadsplatsen, som ska anses vara den part som konsumenten köper appen av. Skatteverket menar att det är utvecklarna som ska anses vara säljare medan utvecklarna håller fast vid att det i själva verket är förmedlaren, tillhandahållaren av marknadsplatsen, som är säljaren. Den här frågan kom att avgöras i förvaltningsrätten under hösten 2010. Domstolen fann i likhet med Skatteverket att utvecklaren skulle anses vara säljare gentemot konsument. Uppsatsen syftar till att klargöra vem som egentligen ska anses vara säljare av tjänsten och därmed huruvida detta domslut var korrekt eller inte. Lagstiftningen, Skatteverkets och förvaltningsrättens beslutsgrunder samt de avtal som reglerat förhållandena mellan utvecklare, förmedlare och konsument har granskats. Det som framkommit av granskningen är att förvaltningsrätten inte tycks ha fått hela bilden av de ingående transaktionerna klar för sig samt att rätten till synes har, åtminstone till viss del, bortsett från de avtal som reglerat parternas civilrättsliga förhållanden. I uppsatsen visas därmed en annan, förhoppningsvis mer rättvisande, bild av transaktionerna och varför domen inte nödvändigtvis var korrekt.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history’s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet’s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources. The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums. The investigation has shown that both of the museums have a clear focus towards children and young people and follows the guidelines from the Swedish government. This thesis shows the differences between both museums in their separate ways of focus on children and youngsters. The different possibilities on focus on children and young can provide inspiration for either other museums or the specific museums in the thesis when developing or expanding their focus further. Both museums way to communicate with children and young people considered to have good potential for learning. / Denna kandidatuppsats består av en analys av museala miljöer. I undersökningen har fallstudier gjorts på Naturhistoriska riksmuseets utställning Natur i Sverige samt Nordiska museets utställning Modemakt samt lärmiljö Lekstugan. Syftet med undersökningen har varit att studera hur kulturarv används och utvecklas inom museipedagogiken riktad mot barn. Undersökningen utgår ifrån ett multimodalt perspektiv med fokus på lärresurser.   Frågeställningarna hanterar museernas riktning mot barn och unga, hur målen för detta ser ut samt hur det ser ut i verkligheten. Undersökningen har visat att båda berörda museer har en tydlig riktning mot barn och unga samt gott och väl följer regeringens riktlinjer för statliga museer.   I uppsatsen tydliggörs Naturhistoriska riksmuseets och Nordiska museets olika sätt att angripa frågan ”riktning mot barn och unga”. Detta kan utgöra inspiration för andra museer eller för de berörda museerna att utveckla sin riktning ytterligare. Båda museernas vis att kommunicera mot barn och unga bedöms ha goda förutsättningar för lärande.

Värderingar och organisationskultur är två begrepp som blir allt vanligare och mer använda i dagens företag och organisationer Värderingars innebörd kan variera från högt till lågt och ibland känns det mer som ett begrepp organisationer slänger sig med för att låta bra istället för att leva som de lär. Vår undersökning syftar till att undersöka hur värderingar och därmed också organisationskultur uppkommer och förmedlas till anställda på telekombolaget Symsoft. Vi tittar även på skillnaden på de värderingar som kommer från företagets ledning jämfört med hur de anställda uppfattar värderingarna. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ ansats och genomfört tio semistrukturerade intervjuer med anställda och chefer på Symsoft. Vi har även genomfört deltagande observationer under studiens gång då vi tillbringat mycket tid på Symsofts huvudkontor i Kista. Vi analyserade materialet med hjälp av etnografiska metoder och de teorier vi utgått från. Resultatet av studien speglar en organisation där vissa värderingar finns men inte förmedlas till de anställda. Detta har resulterat i att de anställda på Symsoft har svårt att implementera värderingarna i sitt dagliga arbete. Vår slutsats är att Symsoft behöver börja med ett aktivt värderingsarbete där de både formulerar om sina värderingar och inför rutiner för att förmedla dem till sina anställda. / Values and organizational culture are two concepts that become more common and used in today’s companies and organizations. The meaning of values can vary from high to low and sometimes it can seem like a concept an organization use just to sound good instead of live like they learn. The intentions with our study are to analyze how values and organizational culture rise and are mediated to the employees at the telecom company Symsoft. We will also look into the difference between the values of the management and the employees. We have also done participant observation during our time at Symsoft. The study is made using a qualitative approach, where ten semi-structured interviews were conducted with employees and managers at Symsoft. The analysis of the interviews was done with an ethnographic method, where the material was coded based on the theoretical stand. The result of the study shows that there are values at Symsoft but they are not mediated to the employees. As a result the employees at Symsoft have a hard time trying to implement the values into their daily work. Our conclusion is that Symsoft needs to reformulate and actively work with their values to mediate them to the employees at the company.

This essay discusses different opinions about experimental archaeology. To start with literature was examined and a questionnaire was sent out to students and working archaeologists. The possibility for experiments to mediate archaeology to people without an education in archaeology is lifted and is also mentioned in the questionnaire. In the discussion part of the essay the results from the questionnaire and the literature are used to see what opinions are the strongest. The mediating is also discussed and the result is compiled in the conclusion. There are different opinions about experimental archaeology, but no prominent difference between what students and archaeologists answered. It is possible to see different opinions in the literature, but concerning the mediating most of the writers agree that the experimental archaeology is a good method to communicate with the laymen.

Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek. De två diskursordningarna är den vetenskapliga och den publikt förmedlande. I konstruktionen av dessa identifieras ett antal nodalpunkter, dvs. särskilt priviligerade tecken, som sedan fungerar som parametrar i analysen av själva textmaterialet. Genom att analysera de två exemplen var för sig och därefter ställa samman och jämföra dem med varandra identifierar jag tre faktorer som verkar vara avgörande för hur inomvetenskapliga aktörer reagerar på publika förmedlingar. De tre faktorer som identifieras är: Vetenskapligt anspråk, som handlar om att inomvetenskapliga aktörer väljer att närma sig och bedöma publika förmedlingar utifrån sitt eget anspråk på en mer giltig kunskapsproduktion. Fiktion eller inte handlar om de publika förmedlingarnas anspråk. En publikt förmedlande produkt med ett fiktivt anspråk tillåts i större utsträckning omtolka den vetenskapliga kunskapen men det mest intressant är att det även med ett uttalat fiktivt anspråk inte går att omtolka vetenskapen hur mycket som helst. Den tredje och sista faktorn är förförståelsen där jag ser att de inomvetenskapliga aktörer som förekommer i undersökningen har ett annat sätt att närma sig frågan om publikens förförståelse än de publika förmedlarna har. Inomvetenskapliga aktörer verkar vara mer intresserade av att lösa förförståelse problemet genom att informera bort det, medan de publika förmedlarna väljer att kringgå problemet.

This qualitative study has examined how Sigtuna with its local businesses works to create a united destination image and what challenges that arise in this creation. The methodological approach to collect data consists of qualitative interviews and text and image analyzes. There have been seven interviews with local businesses operating in Sigtuna and they are included in the same network. Analyzes of websites and social media, such as Facebook and Instagram, as well as videos identified as important in the process of communicating the Sigtuna image have been performed. Three theories have been applied in the study to explain what destination image includes as well as significant factors in the creation of image, networking between companies and how image can be conveyed. The results has shown that there are some improvement areas for the destination's common creation of an image. The areas that need to be developed primarily are communication between businesses and the follow up of its common goals. The presentation of the image is mainly through social media, where the historical aspects are presented as an important part of Sigtuna's image. The results also shows that there are challenges and the greatest challenge for the destination is to find a common approach that all business will work towards. / Denna kvalitativa studie har undersökt hur Sigtuna med aktörer arbetar för att skapa en gemensam destinationsimage samt vilka utmaningar som uppstår i detta skapande. De metodologiska tillvägagångssätten för att samla in data är kvalitativa intervjuer samt text- och bildanalyser. Det har genomförts sju intervjuer med aktörer som är verksamma i Sigtuna och ingår i samma nätverk. Analyser av hemsidor och sociala medier, såsom Facebook och Instagram samt videoklipp som utsetts som viktiga i arbetet att förmedla Sigtunas image har utförts. Tre teorier har tillämpats i studien för att förklara vad destinationsimage innefattar samt betydande faktorer i skapandet av image, nätverk mellan företag och hur image kan förmedlas. Resultatet har visat att det finns en del förbättringsområden för destinationens gemensamma skapande av en image. De områden som främst behöver utvecklas är kommunikationen mellan aktörerna samt uppföljningen av dess gemensamma mål. Förmedlingen av image sker främst genom sociala medier där de historiska aspekterna presenteras som en viktig del av Sigtunas image. Resultatet visar även att det finns utmaningar och den största utmaningen för destinationen är att hitta ett gemensamt förhållningssätt som samtliga aktörer ska arbeta utefter.

Fastighetsbranschen har länge varit en konservativ bransch med låg benägenhet till förändring. Grunden till detta är branschens stabila affärskoncept, att hyra ut kvadratmeter. Fastighetsbolag har levererat goda resultat under många år då marknaden länge präglats av en stabil ekonomisk uppgång. Detta har föranlett till att branschen inte varit pressade till att följa samhällets digitala transformation. Under de senaste två till tre åren har man däremot kunnat identifiera en ny trend som lett till att många bolags förändringsvilja ökat. Denna rapport syftar följaktligen till att undersöka hur digitala verktyg och hjälpmedel kan effektivisera avyttrings-, förvärvs-, förvaltnings- och förmedlingsprocessen av kommersiella fastigheter. Branschfenomenet proptech och fastighetsdigitalisering har på senare tid förändrat branschen syn på digitalisering och värdet av digitala arbetsprocesser har blivit allt mer påtagligt. Detta har i sin tur resulterat i att branschen just nu genomgår en digital transformation där många bolag gör aktiva val att använda en bred skara digitala hjälpmedel för att effektivisera, spara kostnader eller stimulera intäkter. I och med denna transformation uppstår många frågor och oklarheter kring vilka för- respektive nackdelar som finns med att digitalisera. Genom flertalet intervjuer med representanter från en bred skara bolag så har branschens numera optimistiska inställning till vad som komma skall varit påtaglig. Samtliga intervjuade respondenter uttrycker att framtiden inom fastighetsbranschen kommer att vara digital. Rapporten kartlägger även varför vissa bolag är mer digitalt mogna än andra och hur framtiden kommer att se ut för branschen som helhet. / The real estate sector has long been a conservative industry with low activity for change. The reason for this is the industry's stable business concept, to rent out square meters. Real estate companies have delivered good results for many years as the market has long been characterized by a stable economic growth. This has led to real estate companies not being forced to follow society's digital transformation. Though, in the last two to three years a new trend has been seen which transformed many companies' willingness to change. This report aims to analyze how digital solutions and tools can streamline divestments-, acquisitions-, management- and brokerage process of commercial real estate. The industry phenomenon proptech and real estate digitization has recently changed the industry's view of digitization and the value of digital work processes has become more evident. This has resulted in the industry currently undergoing a digital transformation where many companies make active choices to use a wide range of digital tools to streamline the management process, save costs or stimulate revenue. With this transformation many questions and uncertainties arise regarding the advantages and disadvantages of digitalization. Through interviews with representatives from a wide range of companies, the industry's now optimistic approach to what is to come has been evident. All interviewed respondents express that the future within the real estate sector will be digital. The report also maps out why some companies are more digitally mature than others and what the future will look like for the industry.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning. Många pedagoger vittnar om bra idéer och om både små och stora projekt som förekommit som engångsföreteelser, utan att bidra till uppföljning eller praxis som arbetsmetod eller förmedling på de olika skolorna. Slöjdlärare förmedlar olika tekniker och hantverk med historisk bakgrund utan att belysa det historiska perspektivet. Sammanfattningsvis saknas det, på de undersökta grundskolorna, en medveten drivkraft att levandegöra historien. Intresse, tid, ekonomi, schemaläggning, brist på planering och direktiv från skolledningen ses som de största hindren både för samarbete över gränserna och i arbetet att levandegöra historien. Litteraturen ger exempel på samarbete mellan skola och museivärl-den som ett led i att levandegöra historien. Stora, dyra projekt, inte alltid realistiska för varje skola, men dock en inspiration till levande historieundervisning i klassrummet.

Denna processundersökning på kandidatnivå beskriver inköpsprocessen och exponeringen av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningens syfte var att genom enkät- och fältundersökningar beskriva inköpsprocess, exponering och förmedlingen av manga för att kunna presentera nya förslag för placering, märkning och förmedling av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar: Var finner biblioteken information kring aktuell manga för inköp? Vad påverkar vilken manga som köps in? Hur ser katalogisering och uppdelningen av manga ut och hur går katalogisering av manga till vid Umeås filialbibliotek? Hur ser bibliotekens utbud och exponering av manga ut? Finns det eller har det funnits någon plan för förmedling och exponering av manga vid Umeås filialbibliotek? Finns det ett behov av mer förmedling av manga idag? Vad har tidigare och vad påverkar idag exponeringen och förmedlingen av manga vid Umeås filialbibliotek? Undersökningen presenterar en kort översikt över mangans- och de västerländska tecknade seriernas delade historia, mangans plats på de svenska filialbiblioteken idag och tidigare relevant forskning. I den tidigare forskningen presenteras moralpanik, populärkultur och skräplitteratur som en anledning till de fördomar som påverkar förmedlingen av manga idag och jämförs med Frankrikes starka seriekultur och marknad för manga. För att undersöka inköpsprocess, förmedling och exponering utfördes 17 enkätundersökningar i samband med 9 fältundersökningar vid Umeås filialbibliotek. Detta visade att mangan ofta köps in utan urval, på grund av en brist på manga översatt till svenska. Generellt fokuserar man mer på vad som skall köpas in än vad som undviks vid inköp. Biblioteken undviker om möjligt att påbörja inköp av långa serier men fortsätter köpa in dessa om de påbörjats. Man anpassar gärna sina inköp av manga efter förekomsten av färdiga katalogposter och katalogiserar inte mangan internt. Exponeringen av manga har minskat på senare år och 88% av respondenterna ser att det kanske behövs eller behövs mer exponering av mangan idag. Mangan placerades på biblioteken i nära anslutning till ungdomslitteratur men utan inbördes ordning. Fältstudierna bekräftade den svenska mangans målgrupper enligt Strömberg (2007 s.68). Ingen klar skillnad kunde ses emellan inköp, katalogisering och exponering av manga i en jämförelse mellan folkbibliotek och integrerade skol- och folkbibliotek, skillnaderna är sannolikt mer knutna till bibliotekens storlek och aktivitetsnivå. Undersökningen avslutas med nya förslag för inköp i form av en prenumerationstjänst ifrån Comixology, förslag för märkning av manga i två målgrupper (barn/ungdom) samt hänvisning till vidare ökad kunskap om manga som läsfrämjande medie i stil med västerländska tecknade serier.