This master thesis deals with the problem of integrated libraries. The number of integrated public and school libraries has significantly increased over time. These libraries are integrated for different reasons, most often because of economic considerations. The goal of the thesis is to investigate librarians´ understanding and perceptions of the professional role in this type of integrated libraries. I have investigated how librarians see and interpret their own professional role, and what factors influence their perceptions in an integrated library.The three main questions are: How do the librarians explain their professional role in an integrated library? How does their professional role change because of the fact that they work in an integrated environment? What factors, according to the librarians, influence and/or change the professional role mostly? The data has been collected through interviews with eight librarians at integrated libraries. They were employed as public librarians, school librarians or had a combined job of a public and school librarian. The method I have used is a combination of qualitative interviews and literature studies. The analysis is based on the topics emerging from the interviews with eight respondents and the literature.The study reveals that the professional role of a librarian is influenced and changed by an integrated public and school libraries´ environment. In this environment, a public librarian usually has to diminish the role and functions of a public librarian and also play a bigger pedagogical role. Another factor that influences the librarian’s role is that a librarian experiences fragmentation of his role and duties that is stressful. It is difficult for the librarians to decide the right level of service for the visitors of the integrated library. Despite this, librarians like their work. The reason for this is that they have very different work issues and also a very close contact with users. The librarians also work with different categories of staff and users and this is also a factor that influences their professional role. It is also difficult to give hundred percent of ones attention to any of the professional roles if one person has to fulfil both of them. It is also very important that a written agreement (or contract) is produced to regulate the work and activities of the librarians in integrated libraries. A school, a school library, and a public library have to negotiate this written agreement in detail and it is very important that all components of an integrated library are represented in this agreement. / Uppsatsnivå: D

Studiens syfte har varit att undersöka människors ageranden på det integrerade folk- och skolbiblioteket för att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv tydliggöra den sociala strukturen på det integrerade folk- och skolbiblioteket. Genom att observera sociala interaktioner och tolka dessa ur ett dramaturgiskt perspektiv och sätta dessa tolkningar i relation till en förförståelse av bibliotekariens roll samt bibliotekets uppdrag baserade på texterna Bibliotekariens praktiska kunskaper – om kunskap, etik och yrkesrollen (2016) av Eva Schwarz (red.) samt Olika syn på saken – Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal (2011) av Svensk Biblioteksförening visar studien på att beroende på vem som befinner sig i biblioteket aktualiseras de olika aspekterna av den integrerade folk- och skolbiblioteksverksamheten. I mötet mellan allmänhet och bibliotekarier blir folkbiblioteksaspekterna tydliga medan i inplanerade möten med skolklasser framhävs skolbiblioteksverksamheten. När elever använder biblioteket som ett ställe att hänga på under skoldagen händer något med stämningen i biblioteket och interaktionen, eller snarare bristen på interaktion, mellan elever och bibliotekarier gör något med biblioteket som varken liknar de ageranden som kan kopplas ihop med folkbiblioteksverksamheten eller skolbiblioteksverksamheten. Slutsatsen är att mötet mellan elever och bibliotekarier skulle kunna vara det som utgör kärnan i den sociala strukturen för det integrerade folk- och skolbiblioteket. Slutsatsen grundar sig dessvärre på ett mycket litet material och bör därför snarare ses som en ingång till vidare forskning mer än en tillförlitlig slutsats.

The purpose of this study is to analyse how Swedish public libraries work with media and information literacy towards young people. The research questions are What does the youth activity look like in public libraries? How do public librarians use the term media and information literacy? And how is the work with media and information literacy conducted? These are based on the conception of the librarian's knowledge of the concept media and information literacy and Swedish public libraries work for democracy and young people's popular education. In order to answer these research questions we interviewed six librarians working in different public libraries in different counties. The theory used in this study is based on Sanna Talja’s study about different attitudes towards the library’s collection. The attitudes are referred to as The General Education Repertoire, The Alternative Repertoire and The Demand Repertoire and these attitudes were also used as a framework when analysing the information from our interviews. The results show that depending on what resources the public library has access to, the youth activities look different and the concept of media and information literacy is not well used by Swedish public librarians and that the work with media and information literacy regarding young people is beyond the planned.

Denna processundersökning på kandidatnivå beskriver inköpsprocessen och exponeringen av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningens syfte var att genom enkät- och fältundersökningar beskriva inköpsprocess, exponering och förmedlingen av manga för att kunna presentera nya förslag för placering, märkning och förmedling av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar: Var finner biblioteken information kring aktuell manga för inköp? Vad påverkar vilken manga som köps in? Hur ser katalogisering och uppdelningen av manga ut och hur går katalogisering av manga till vid Umeås filialbibliotek? Hur ser bibliotekens utbud och exponering av manga ut? Finns det eller har det funnits någon plan för förmedling och exponering av manga vid Umeås filialbibliotek? Finns det ett behov av mer förmedling av manga idag? Vad har tidigare och vad påverkar idag exponeringen och förmedlingen av manga vid Umeås filialbibliotek? Undersökningen presenterar en kort översikt över mangans- och de västerländska tecknade seriernas delade historia, mangans plats på de svenska filialbiblioteken idag och tidigare relevant forskning. I den tidigare forskningen presenteras moralpanik, populärkultur och skräplitteratur som en anledning till de fördomar som påverkar förmedlingen av manga idag och jämförs med Frankrikes starka seriekultur och marknad för manga. För att undersöka inköpsprocess, förmedling och exponering utfördes 17 enkätundersökningar i samband med 9 fältundersökningar vid Umeås filialbibliotek. Detta visade att mangan ofta köps in utan urval, på grund av en brist på manga översatt till svenska. Generellt fokuserar man mer på vad som skall köpas in än vad som undviks vid inköp. Biblioteken undviker om möjligt att påbörja inköp av långa serier men fortsätter köpa in dessa om de påbörjats. Man anpassar gärna sina inköp av manga efter förekomsten av färdiga katalogposter och katalogiserar inte mangan internt. Exponeringen av manga har minskat på senare år och 88% av respondenterna ser att det kanske behövs eller behövs mer exponering av mangan idag. Mangan placerades på biblioteken i nära anslutning till ungdomslitteratur men utan inbördes ordning. Fältstudierna bekräftade den svenska mangans målgrupper enligt Strömberg (2007 s.68). Ingen klar skillnad kunde ses emellan inköp, katalogisering och exponering av manga i en jämförelse mellan folkbibliotek och integrerade skol- och folkbibliotek, skillnaderna är sannolikt mer knutna till bibliotekens storlek och aktivitetsnivå. Undersökningen avslutas med nya förslag för inköp i form av en prenumerationstjänst ifrån Comixology, förslag för märkning av manga i två målgrupper (barn/ungdom) samt hänvisning till vidare ökad kunskap om manga som läsfrämjande medie i stil med västerländska tecknade serier.