Global ETD Search

1	"I alla läger är jag en förrädare" : Om respektabilitetssträvan i Therese Bohmans roman Den andra kvinnan Svejd, Evelina January 2016 (has links) No description available. respektabilitet Beverly Skeggs Therese Bohman Den andra kvinnan Pierre Bourdieu
2	Familjen i samtiden : En studie av konstruktionen av familjeideal i Jonathan Franzens roman Frihet / The Family in Our Time : A Study of the Construction of Family Ideals in Jonathan Franzen's novel Freedom Andersson, Åsalill January 2016 (has links) In 2011 the Swedish translation of Jonathan Franzen's novel Freedom was published in Sweden. The novel tells the story of a middle class family, their relatives and friends, set within a context of political events. As well as in the US, the novel was soon praised by Swedish critics as a generation novel, that illustrates "the way we live now". Around that time a debate about family ideals rose in Sweden. The debate pointed towards discourses about family norms, related to motherhood and divorce. Because of the reception of Freedom as depicting a 'typical' family in contemporary culture, Freedom is used as material in this thesis, to study the construction of family ideals. In this study the family ideal is defined as white, middle class and heterosexual, and an intersectional approach as well as Critical Discourse Analysis is used. The aim of this thesis is to study the family ideal as it is reproduced in Freedom, and compare the results to Social Sciences of Gender, Class and Critical Whiteness Studies. The thesis also studies both the American and the Swedish reception of Freedom, in relation to its content. The study found that a traditional family ideal is constructed, through different discourses. The study also found that subject positions in different social categories are constructed in opposition to each other according to gender, class and whiteness norms. Franzen Frihet familjeideal intersektionalitet kritisk diskursanalys tvärvetenskap Fairclough de los Reyes och Mulinari Skeggs Dyer Connell
3	I samhällets periferi : om normer och strategier bland hemlösa kvinnor Berggren, Jenny January 2008 (has links) D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion. Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet. I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring. Hemlöshet kvinnor kön genus klass normer strategier queerteori Butler Skeggs etnografi deltagande observation Gender studies Genus
4	I samhällets periferi : om normer och strategier bland hemlösa kvinnor Berggren, Jenny January 2008 (has links) <p>D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion.</p><p>Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet.</p><p>I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring.</p> Hemlöshet kvinnor kön genus klass normer strategier queerteori Butler Skeggs etnografi deltagande observation Gender studies Genus
5	"Verket förtydligas, men splittras samtidigt. Verket får en 'själ', men förlorar delvis sin 'kropp'." : En studie av två delar i konstnären Sara Jordenös Personaprojektet Taavoniku, Maria January 2014 (has links) Denna uppsats är en studie av två delar i konstnären Sara Jordenös dokumentärinstallation Personaprojektet. De båda delarna bär titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frågor rörande konstruktioner av verkligheter och hur språket påverkar och påverkas av normer för klass, genus och sexualitet. Frågeställningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av människor sker, hur individer formar sig själva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker även upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna. Kritisk diskursanalys klass Beverley Skeggs den heterosexuella matrisen sexualitet identitet identitetsskapande språk samtidskonst Margaretha Rossholm Lagerlöf
6	Klass vid första ögonkastet? : En diskursanalytisk studie av hur klass reproduceras i tv-programmet ”Gift vid första ögonkastet” / Class at first sight? : A discourse analytical study of how class is reproduced in the television program "Married at First Sight" Monroy, Eric, Dässman, Hannah January 2021 (has links) Denna studie undersöker hur klass konstrueras utifrån tillgång till kulturellt och symboliskt kapital i den sjunde säsongen av det svenska reality-programmet Gift vid första ögonkastet. Studien fokuserar på hur klassdistinktioner skapas utifrån moral och värderingar, där arbetarklassen görs till moralisk underklass i reality-tv. Studien argumenterar för att reality-tv genomsyras av en medelklassblick. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus teorier om klass och kapital samt vidareutvecklingar av hans teorier, främst kopplade till Beverly Skeggs. Studien använder en diskursanalytisk metodansats baserad på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, för att förstå hur den mediala diskursen ger mening åt arbetarklassen och medelklassen genom ekvivalenskedjor. I den mediala diskursen om arbetarklassen kopplas två av de manliga deltagarna i programmet Gift vid första ögonkastet till en arbetarklassidentitet. Detta görs genom deras språk, som upplevs vara sexistiskt, och deras smak. Analysen visar hur arbetarklassdeltagarna är medvetna om sin klassidentitet och disidentifierar sig med den. Analysen tar även upp hur arbetarklassdeltagarna förväntas lära sig medelklassens värderingar för att godkännas i medelklassens ögon. Studiens slutsats visar att klass, trots att det inte nämns explicit, spelar en högst central roll i seriens narrativ. Slutsatsen visar vidare att arbetarklassen främst porträtteras utifrån sin brist på rätt kulturellt och symboliskt kapital. Resultaten bekräftar tidigare forskning om reality-tv, men bidrar även med ny förståelse genom att visa hur jämställdhetsvärderingar görs till det mest värdefulla symboliska kapitalet i programmet, och i förlängningen kan bidra med insikter om den samhälleliga diskursen om arbetarklassen. klass diskursteori reality-tv Pierre Bourdieu Beverly Skeggs Gift vid första ögonkastet. Sociology Sociologi
7	Den respektabla feministen : En analys av debatten kring Skam-fenomenet Noora Michaelsdotter, Elin January 2017 (has links) Uppsatsen undersöker feministisk argumentation i två artiklar publicerade av Expressen. Syftet har varit att ta reda på hur diskussionen om ett slags normerande feministisk kvinnlighet tar form. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Lloyd Bitzers teori om den retoriska situationen samt en pragmadialektisk teori och metod. Den information som utvinns i analysens första del kontextualiseras sedan med hjälp av olika genusvetenskapliga ingångar. I den första delen skisseras argumentationens utgångspunkter och sedan dess argumentationsstruktur. I analysens andra del knyts den ena artikelförfattarens argumentation till en radikalfeministisk tradition, och den andra till en mer postmodern feministisk hållning. Argumentationsstrukturen var till stor nytta för att identifiera hur den första artikelförfattaren räknar upp flera egenskaper som ett kvinnligt subjekt inte kan inneha om hon ska erhålla rätten att kalla sig för feminist. Uppsatsen diskuterar sedan feministers möjligheter att skava, göra fel, och på så sätt tänja gränserna för vad som anses vara respektabelt. Också möjligheter för en bredare feminism som kan inkludera fler och en eventuell dekonstruktion av begreppet feminism är ämnen som uppsatsen argumenterar för. Slutligen resoneras kring de faktorer som samverkar för att skapa normer som både inkluderar och exkluderar kvinnliga subjekt. pragma-dialectics gender debate tv-series analysis femininity intersectionality Feminism pragmadialektik argumentation argumentationsanalys genus genusvetenskap Noora Skam Hietanen Bitzer Gemzöe Ambjörnsson Dahl Skeggs Lykke intersektionalitet tv tv-serie debatt klass femininitet respektabilitet Humanities and the Arts Humaniora och konst

1

Page generated in 0.026 seconds