Arkitektens uppgift är att gestalta den fysiska miljö som utgör fonden för vårt vardagsliv, där samhällets sociala strukturer formas och omformas. Mot bakgrund av den kritik som i samhällsdebatten riktats mot arkitekter – som antas stå bakom ’själlösa’ byggnader, ’fyrkantiga lådor’ eller miljonprogrammets höghus som antas påverka brukare negativt – ämnar den här uppsatsen undersöka arkitekters egen uppfattning av sin roll i att påverka samhällsstrukturer. Den ämnar också undersöka vilka verktyg de upplever att de har till sitt förfogande och hur det tar sig uttryck i den fysiska miljön. Det empiriska underlaget består av fyra semi-strukturerade intervjuer med arkitekter från Sveriges största arkitektkontor. Utgångspunkten har varit två teoretiska ramverk av Pierre Bourdieu och Henri Lefebvre som erkänner en dominerande samhällsklass respektive superstruktur vilkas makt och inflytande dominerar utformningen av den fysiska miljön – och i förlängningen samhällets sociala strukturer. Fyra återkommande teman har identifierats i intervjuerna i relation till arkitektens sociala funktion; diskussionen om det estetiska, ekonomi, relationen till andra aktörer (kund, politiker och byggherre), samt arkitektens agens. Resultatet pekar på att arkitektrollen är starkt knuten till andra aktörer vars inflytande är avgörande för bebyggelsens effekt på sociala strukturer, även om resultatet skiljer sig åt i fråga om effekten av den byggda miljön upplevs ha på samhället. Resultatet visar att framför allt ekonomiska och politiska förutsättningar sätter agendan för projekten som arkitekten sedan måste underordna sig. Trots det pekar resultatet också på ett starkt socialt engagemang hos yrkeskåren och en tro på arkitektens ansvar att arbeta för och lyfta fram samhällsnyttan i sina projekt. Trots uppfattningen att det huvudgripande ansvaret ligger på politiska och ekonomiska faktorer och att problem som segregation inte kan byggas bort, menar arkitekterna att de ändå bör arbeta aktivt för samhällsnytta och bidra med de medel som går, genom att utmana de villkor som getts eller genom små medel som att skapa trygga, trivsamma vardagsmiljöer.

Mitt examensarbete i arkitektur berör det tvärvetenskapliga ämnet miljöpsykologi med syftet att undersöka sambanden mellan psykologi och arkitektur. En stor del av projektet har ägnats åt undersökningar i ämnet som kallas evidensbaserad design – där vissa samband mellan vårdmiljöer och patienters hälsa har studerats. Jag har studerat flera olika lokalprogram för psykiatribyggnader och ett flertal referensprojekt för att landa i en slutsats om några avgörande designaspekter att ta hänsyn till vid utformandet av en allmänpsykiatrisk vårdavdelning. Med stöd i mina undersökningar har jag arbetat med en befintlig byggnad – Nyköpings Psykiatriska Kliniker, ursprungligen ritat av ELLT Arkitekter i slutet på 1960-talet. Jag har studerat hur den befintliga byggnaden fungerar idag, efter flera renoveringar och ombyggnationer. Efter en analys av byggnaden, samt ett flertal intervjuer och möten med vårdpersonalen där, landande jag i beslutet att rita en tillbyggnad. Syftet med tillbyggnaden är att stänga till en central innergård för att på så sätt tillgängliggöra den för patienterna. Ett flertal nya funktioner har adderats i utbyggnaden, som personalen anser saknas och hindrar dem från att bedriva den vård de skulle vilja ge. Jag har hela tiden försökt använda mig av de stress reducerande designfunktioner som det finns vetenskapligt stöd för. / My thesis project in architecture is all about environmental psychology, with the purpose to investigate the connections between psychology and architecture. A major part of my work has been to study the subject called evidence-based design - the connections between healthcare environments and patients health has been proved. I have studied different written programs for psychiatric buildings and studied several reference projects to come up with a conclusion about several different healing design aspects. With support from this basis I have worked with an excising building -Nyköpings psychiatric clinics, which were originally drawn by ELLT Architects in the late 1960´s. I have studied the excising building, how it works today, after a several renovations and reconstructions. After an analysis of the building, as well as after several meetings and interviews with the staff working there, I have decided to draw an extension. The main purpose with it is to close a central courtyard and make it accessible for the patients to enter whenever they want. I have added functions in the additional building that the staff think is missing and prevents them from manage the type of healthcare they would like to. I have constantly been using the stress reducing design functions there is scientific support for.

Thesis (Ph.D.)-- Royal Institute of Technology, Sweden, 2007. / Includes bibliographical references.

Diss. Stockholm : Kungl. Tekniska högskolan, 2007.

I alla byggprojekt som behandlas är arkitekter och brandkonsulter två viktiga aktörer. Arkitekternas huvudsyfte är att ge människor ett gestaltningsmässigt intryck av en byggnad, men även att ge den ett praktiskt och tryggt användande. Brand-konsulternas roll är bland annat att hjälpa arkitekterna med den del som innefattar brandsäkerhet. Idag är samarbetet mellan arkitekter och brandkonsulter inte optimalt men det finns enkla förändringar som skulle effektivisera arbetsmetodiken. Detta examensarbete har resulterat i en lathund gällande brandprojektering som riktar sig till arkitekter. Lathunden baseras på kapitlet om brandskydd i Boverkets Byggregler (BBR), de omfattande handböckerna som används vid projektering samt statistik gällande de vanligaste problemen mellan aktörerna idag. Underlaget baserar vi på enkätundersökningar, intervjuer samt litteraturstudier. Lathunden syftar till att bli ett tydligare verktyg för arkitekterna, till skillnad mot de handböcker som används idag. Vi tar även fram alternativ och förslag för möjliga förbättringar gällande brandprojektering. Detta resulterar i en ekonomisk och tidsmässig vinst för inblandade parter. / Two important roles in all construction projects active today are the architects and the fire consultants. The architect´s main purpose is to give people a strong esthetic impression of the building but at the same time make it practical and safe for people to use. The fire consultant’s role is to help and support the architects to make the building safe to use, considering fire safety. This collaboration is not as effective as it could be in the current situation, and a few easy changes can be made to improve this working methodology. This bachelor thesis results in a lighter manual regarding fire planning, addressed to architects. The manual is based on the chapter in Boverkets Byggregler (BBR), which regulates the fire planning, the heavier handbooks that are being used today and also statistics regarding the most common difficulties between the two roles. The statistics are based on basic questionnaire surveys, interviews and literature studies. The manual will be a clearer tool for the architects, compared to the handbooks that are being used today. We are also going to introduce some alternatives and suggestions for possible improvements to the fire planning. This will result in a financial and temporal win for all parties involved.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga – I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet. Bakgrunden är ett forskarintresserörande barns delaktighet med utgångspunkt i FNs konvention om barnets rättigheter och syftet attstudera strukturer kring barns delaktighet i projekt där barn blir delaktiga genom sina åsikter. Genombakgrund och syfte har jag samlat in material om Litteraturhuset i Sandviken. Materialet har använtsför att få en övergripande insikt om projektet men främst för att studera hur barn inkluderas. Genometnografisk metod gjordes deltagande observationer vid två workshoppar där barns röster samlades inav barnkulturdesigner Eva-Johanna Isestig från White arkitekter. Observationerna följdes upp avintervjuer. Teoretiska utgångspunkter utgör teorier kring barnsyn under rubrikernasocialkonstruktivism och barndomssociologi. Där ingår även kulturbegreppet, barnkulturbegreppet ochbarnperspektivbegreppet. I forskningsöversikten redovisas forskning kring barnrättskonventionen,barns delaktighet och Roger Harts Ladder of participation. Resultatdelen presenterar uppbyggnaden avLitteraturhuset, från tankeprojekt till fast verksamhet, White arkitekter och Isestigs samarbete medWhite och Litteraturhuset. Resultatet beskriver också Isestigs metoder genom de workshopparna jagobserverade samt de visualiseringar och konceptidéer som utformats efter barnens förslag. Därefterdiskuteras Litteraturhusets förhållande till det barnen har önskat och hur dessa önskemål visas ihandlingsplanen för verksamheten. I resultatet belyses därtill de delar där barnens konkreta idéer harvisats och hur dess följs upp av Isestig och vidare Sandvikens kommun. I slutdiskussionen diskuterasstrukturerna kring barns deltagande utifrån resultatet och avslutas med tankar kring framtida forskning.

During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors. Our questions at issue are: What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice? How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed. The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects. The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing. Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole. / Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna. Följande frågeställningar formulerades: Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken? Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö? Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades. Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade. De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet. Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.

<p>During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors.</p><p>Our questions at issue are:</p><ol><li>What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice?</li><li>How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? </li></ol><p>The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed.</p><p>The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects.</p><p>The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing.</p><p>Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole.</p> / <p>Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna.</p><p>Följande frågeställningar formulerades:</p><ol><li>Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken?</li><li>Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö?</li></ol><p>Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades.</p><p>Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade.</p><p>De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet.</p><p>Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.</p>

Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2007.

I have zoomed in and out, cut and pasted, simplified and exaggerated my way through twelve shelf metres of Swedish architecture history. My ambition with this project has been to understand how Swedish architecture has been narrated in The Swedish Review of Architecture - tidskriften Arkitektur - during the 113 years the publication has existed. Has its "dramaturgy" changed and is this reflected in the development of Swedish design? Through using the architectural skills I have developed through my education, I was able to use the relatively simple, yet complex technique of photomontage as a means of analysing historical images. Each montage, once composed, vividly suggest certain tendencies of different historical periods, from the use of material, the social ways in which spaces are inhabited, the way light is managed, and so forth. I developed this method of photomontage because it exposes much more than documentary photography and writing. The project suggest an active engagement in history, rather than a passive acceptance of thing that have been. The final spreads can be read as retrospective and visionary simultaneously, to open up for several readings, and a possibility to keep on producing more material. / Sedan 1901 har tidskriften Arkitektur dominerat den svenska arkitekturscenen. Det är en viktig historisk källa, inget annat tidskriftsarkiv innehåller en sån stor mängd svensk arkitektur.I mitt examensarbete har jag försökt definiera hur tidskriften har skildrat den svenska arkitekturen. Hur har detta förändrats under de 113 år tidskriften har existerat? Fokus för min undersökning har varit presentationer av villor och sommarhus. Med hjälp av digitala verktyg har jag zoomat in i materialet, klippt och klistrat och byggt upp nya verkligheter som ger en ny bild av berättelsen om svensk arkitektur.