Syftet med vår studie är att ta reda på hur fritidspedagogerna säger sig arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet samt vad det är som påverkar deras arbete. Vi valde att använda kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer. Vi intervjuade sex fritidspedagoger och observerade sex fritidshem i södra Sverige. Under resultatdelen presenterar vi fritidspedagogens arbetssätt med lugna platser och rekreation på fritidshemmet, avgränsade platser för rekreation, fritidspedagogernas synsätt på olika begrepp samt lärande i planerade rekreationsaktiviteter. Rekreation är enligt de intervjuade fritidspedagogerna olika för olika individer och det handlar om att det är ett personligt val som eleverna gör själva, till exempel att vila i soffan eller att spela fotboll. Därför är det viktigt att fritidspedagogen arbetar med valmöjligheter och erbjuder eleven till exempel en styrd rekreationsaktivitet. Slutsatsen som vi kan dra genom intervjuerna och observationerna är att rektorerna behöver ge fritidspedagogerna bättre förutsättningar att arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hälsa. På två förskolor har vi undersökt både naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jämfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstå och tolkat de olika uppgifter vi fått fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkäter samt närvarostatistik. Genom dessa har vi fått svar på våra frågor om naturens koppling till barns hälsa och deras möjlighet till rekreation genom leken. Vår data visar att barnen var kreativa och fann harmoni i naturen vilket också litteraturen säger. Likaså fann vi att naturförskolegruppens barn var friskare än den traditionella förskolegruppens barn. Barn mår bra av att vistas i naturen vilket vår studie visar.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hälsa. På två förskolor har vi undersökt både naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jämfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstå och tolkat de olika uppgifter vi fått fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkäter samt närvarostatistik. Genom dessa har vi fått svar på våra frågor om naturens koppling till barns hälsa och deras möjlighet till rekreation genom leken. Vår data visar att barnen var kreativa och fann harmoni i naturen vilket också litteraturen säger. Likaså fann vi att naturförskolegruppens barn var friskare än den traditionella förskolegruppens barn. Barn mår bra av att vistas i naturen vilket vår studie visar.</p>

Rekreation är viktigt för människans hälsa och social sammanhållning och det finns en stor risk att algblomningar leder till rekreationsförluster. Denna studie undersöker de sociala konsekvenserna av höstblomningen i sjön Dånviken, Salems kommun, för fastighetsägare med fastigheter i nära anslutning till sjön och hur framtida algblomningar kan förebyggas. Empiri till uppsatsen har insamlats genom att genomföra en avloppsinventering i området som jämförts med en inventering utförd för 10 år sedan, samt utskick av en enkät till boende i området kompletterat med ett par intervjuer. Materialet genomgick sedan en konfliktriskanalys. Resultatet av inventeringen visar att avloppssituationen ser bättre ut idag jämfört med år 2006 men bidrar fortfarande till övergödning genom näringsutsläpp. Sedan 2006 har 54,5 % av berörda fastigheter åtgärdat sina avlopp och andelen fastigheter som är anslutna till ett avloppssystem har ökat med 19,6 %, där antalet minireningsverk och mark- och infiltrationsbäddar har mer än fördubblats. Konfliktriskanalysen visar att rekreationsmöjligheterna har hotats av blomningen genom konsekvenser som dålig lukt och förstörda stränder. Minskad rekreation minskar den sociala sammanhållningen bland invånarna då blomningen påverkat de sociala mötesplatserna med koppling till Dånviken negativt. Med hjälp av konfliktteorin ser man förekomsten av olika värderingar och en ojämn maktfördelning hos fastighetsägarna avseende påverkan på Dånviken, vilket innebär en ökad konfliktrisk i samband med algblomningen. För att förebygga framtida blomningar i Dånviken behöver kommunen fortsätta sätta krav på avloppen och utöva tillsyn och VA-nätet behöver byggas ut för att ersätta befintliga lösningar. Fortsatta studier inom området är viktigt för att bättre förstå de sociala konsekvenserna av hotade rekreationsmöjligheter till följd av algblomningar. / The recreational loss due to algal blooms is large even though recreation is important for human health and social cohesion. This study examines the social consequences of the autumn bloom in the lake Dånviken, Sweden, for property owners in close proximity to the lake and how future algal blooms can be prevented. Through sewerage analysis, survey, interview and conflict analysis, one can see that recreational opportunities have been threatened by the bloom through consequences such as bad odors and ruined beaches. Reduced recreation reduces social cohesion among residents as the bloom affected the social hotspots with connection to Dånviken negatively. With the help of conflict theory, we see the existence of different values ​​and uneven distribution of the power property owners have regarding the impact on Dånviken, which means increased risk of conflict in conjunction with algal blooms. The sewage situation looks better today compared to 2006 but still contributes to eutrophication through nutritional emissions. Since 2006, 54.5 % of the properties concerned have fixed their sewerage and the proportion of real estate’s connected to a sewer system has increased by 19.6 %, where the number of mini-treatment plant and soil- and infiltration beds has more than doubled. In order to prevent future blooms in Dånviken, the municipality must continue to demand better sewage and supervision, the water and sewage network also needs to be expanded among other measures. Continued studies in the area are important in order to better understand the social consequences of threatened recreational opportunities due to algal blooms.

RECREATION POTENTIAL OF PUBLIC SPACES OF PANEL DISTRICT IN SLOVAKIA This task discuss about relation between natural place potential and how place influence regeneration of public spaces to create live and usefull spaces for dwellers. In literary overview this task disscus about different kinds of recreation, which every dveller can do in public spaces of our panel districts, than about regeneration of publick spaces and types of living spaces, which exist in panel districts. The important element of this task was evaluate contemporary conditions of publick spaces in Slovak nanel districkts, if it possible to use them and what is their activity range, because natural givennes of panel districts markedly enfluent oportunities and ways how to regenerate spaces for recreation. I made two evaluations, which are aimed at of panel districts recreation atraction for dwellers. The second evaluation searched public spaces of panel districts in detail, their conditions and use range of dwellers. On base of these evaluations I created four recreation potential categhories of panels districts and we tried to find the infuence of this recreation potential to creating of public spaces. On the base of our results from choosed panel districts we found out, that panel districts, which care about their natural givennes are more often used by dwellers, than panel districts which created new artificial public spaces. Based on this results I confirmed my hypothesis. Use of this task is in many ways, in theoretical way as base for next searching of panel districts regeneration. In practical way it can be used as regeneration tool

Syftet med studien är att undersöka hur elever upplever deras möjligheter till rekreation i fritidshem. Forskningsfrågor som ställs i studien är:   -Vilka platser i fritidshemsmiljön upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning?   -Vilka aktiviteter upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning i fritidshem?     Studien är kvalitativ och samtalspromenader har genomförts med fem elever på ett fritidshem. I resultatet framgår att eleverna har olika upplevelser om vad rekreation är för dem. Samtliga elever tycker rekreation är kopplat till tystnad och ensamhet. När eleverna har bråkat med sina vänner vill de gärna vara själva och tänka genom saker. De vill lugna ner sig och det kan de bara göra när de är ensamma.    Eleverna upplever rekreation när de är i biblioteket, ute på skolgården eller på deras egen plats som bara de vet om för där kan de vara ensamma. Att läsa bok, spela spel, måla, kicka en boll och dansa är aktiviteter som eleverna anser ger dem ett lugn. De behöver då inte koncentrera sig och dessa aktiviteter är elevstyrda. Några elever ger även förslag på vad som skulle kan förbättras. De tycker att korridoren är högljudd och där kan de inte ta det lugnt. Därför vill de ha en soffa som är placerad inne på fritidshemmet, för där kan de ta det lugnt. Till soffan önskar de många kuddar och filtar som även kan användas till koja för att eleverna ska kunna återhämta sig i fred. Detta för att de ska kunna finna rekreation närmare på fritidshemmet.

Tidigare forskning visar att barn är stressade inom barnomsorg och att bland annat kvaliteten på verksamheten kan vara av betydelse (Sims, Guilfoyle & Parry, 2006). I läroplanen för fritidshemmet står det skrivet att: “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.22). Hur kan det då påverka elever om de får eller inte får möjlighet till vila och rekreation? Syftet med studien var att studera hur lärare inom fritidshemmet arbetar med vila och rekreation i verksamheten. Både hur de uppfattar begreppen och hur de integrerar dem genom olika aktiviteter. Vi har även undersökt betydelsen av vila och rekreation och haft fokus på miljön ur olika perspektiv och dess påverkan samt möjliggörande i arbetet. Studiens empiriska material består till största del av intervjuer men även av observation av miljön som vi gjort på de skolor som deltagit i studien. Den insamlade empirin analyserades genom metoden the “constant comparative method” som är en kodningsprocess där det insamlade materialet delas upp i kategorier och underkategorier för att kunna utläsa likheter, skillnader och samband (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Teorin som användes för att förstå det insamlade materialet var pragmatismen tillsammans med begreppen miljö, delaktighet och subjekt. Resultatet från studien visar hur pedagoger uppfattar och integrerar vila och rekreation i verksamheten. Hur pedagoger uppfattar begreppen kan vara av betydelse för elevers tillgång till vila respektive rekreation. Är vila och rekreation något man ska arbeta med som en helhet i verksamheten eller bör man definiera de olika begreppen för att uppfylla var individs behov? Finns det faktorer som kan påverka arbetet med vila och rekreation?

The theme of the project is an architectural design of a municipal baths situated in a space between a Voroněž hotel and Svratka river in city Brno. The project contains design of urban space in reference to the ground surrounding and the architectural, disposal, structural and material design of the building for municipal baths at the demanded place.

I Täbys nya skogsvårdsplanen som lanserades 2021 finns det beskrivningar hur skogen ska skötas för att värna om höga natur- och rekreationsvärden samt främja ett rörligt friluftsliv. Det är viktigt att ständigt fånga upp kommuninvånarnas åsikter då samhället utvecklas och förändas och för att kunna anpassa skötselinsatserna efter det.Denna studie undersökte vilka natur- och rekreationsvärden som Täbys invånare främst uppskattar. 140 personer deltog i enkätundersökning där 60 % svarade att de hade 5-15 minuters gångavstånd till det tätortsnära skogsområdet. 54 personer besökte ett skogsområde någon gång i veckan ochbesöket varade i genomsnitt en timme. De flesta besök sker ensamma och i det tätortsnära skogsområdet ägnar sig besökarna främst åt att promenera. Stolpaskogen var det mest välbesökta skogsområdet som är beläget centralt i Täby med flertalet angränsande stadsdelar. Naturskog var den mest uppskattade skogstypen och motionsspår var det mest uppskattade rekreationsvärdet

Läroplanens syfte gällande rekreation och vila på fritidshemmet ansåg vi vara oklar och öppen för olika motstridiga tolkningar. Det mångtydiga och något diffusa begreppet rekreation var därmed det centrala begreppet i vår studie. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet tolkar begreppet rekreation och hur de arbetar med rekreation i sin undervisning. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod och totalt fem pedagoger deltog i studien. Resultatet visade att faktorer så som miljö och förutsättningar till lokaler var betydande för möjlighet till rekreation. Resultatet stämde överens med tidigare forskning, som visade att miljö och rekreerande aktiviteter var nära sammankopplade med hälsa och välbefinnande. / The reason we conducted this study is that we considered that conceptions like rest and recreation at the leisure centre were unclear and open for conflicting interpretations. The ambiguous and diffuse concept recreation was therefore the central concept of our thesis. The aim of the thesis was to discover how pedagogues working at the leisure interpreters the concept recreation and how they work with recreation in their daily teaching. The thesis had a total of five question to be answered regarding this topic. One way of gathering the empiricism for our thesis were by qualitative interviews. The interviews were semistructured and were executed at two different schools in Stockholm where a total of five pedagogues were interviewed. The result of the thesis showed that factors such as environmental and prerequisites to facilities is considerable for a successful recreation at the leisure. The result was consistent with previous research, which showed that environment and recruiting activities were closely connected to health and well-being.