This thesis study assesses the accessibility of green spaces with recreational values in Stockholm. Urban green spaces are considered beneficial for human well-being and for mitigating the negative effects of climate change and increased urbanisation. However, the specific social values that green spaces can provide are often overlooked in green space policies, which tend to focus on proximity and size. Access to urban green spaces with the four specific recreational values greenery, play, tranquillity, and walks, was assessed using a network analysis based on a sociotope map that indicates the social value of all public green spaces in Stockholm. Moreover, the accomplishments of the city's greenery goals have been examined. The study has identified differences in accessibility between areas with different qualities and identified focus areas that require improvements. Differentiation between the qualities has led to more accurate information about the accessibility of green spaces. It can provide a basis for more effective measurement to improve accessibility in the municipality. Since the method is tied to the sociotope map as a data basis, further research is needed to make the method applicable to other municipalities. More-over, the results can be applied in multi-criteria analyses of urban development scenarios to incorporate the social significance of green spaces and user perspectives into planning practices. / Detta examensarbete utvärderar tillgängligheten till grönområden med rekreationsvärden i Stockholm. Grönområden i städer anses vara gynnsamma för människors välbefinnande och för att mildra de negativa effekterna av klimatförändringar och ökad urbanisering. De specifika sociala värden som grönområden kan erbjuda bortprioriteras dock ofta i grönområdespolicyer, som tenderar att fokusera på närhet och storlek. Tillgången till urbana grönområden med de fyra specifika rekreationsvärdena grönska, lek, lugn och promenader bedömdes med hjälp av en nätverksanalys baserad på en sociotopkarta som visar det sociala värdet av alla offentliga grönområden i Stockholm. Dessutom har uppfyllelsen av stadens mål för grönska undersökts. Studien har identifierat skillnader i tillgänglighet mellan områden med olika kvaliteter och identifierat fokusområden som kräver förbättringar. Differentieringen mellan kvaliteterna har lett till mer exakt information om tillgängligheten till grönområden. Det kan ge en grund för mer effektiva åtgärder för att förbättra tillgängligheten i kommunen. Eftersom metoden är knuten till sociotopkartan som datagrund behövs ytterligare forskning för att göra metoden tillämpbar på andra kommuner. Dessutom kan resultaten användas i multikriterieanalyser av stadsutvecklingsscenarier för att integrera den sociala betydelsen av grönområden och användarperspektiv i planeringspraxis.

<p>Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det.</p><p>Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform.</p><p>Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.</p>

Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det. Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform. Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.

Gabriel García Márquez, in an interview with Plinio Apuleyo, described Cien Años de Soledad as a “poetical synthesis of the tropic”, which he accomplished by putting together “a few scattered elements, but united by a very subtle and real subjective coherence” (Apuleyo Mendoza, 1993, p. 17). Considering this idea, we could identify the two most important elements for the writer when conceiving the novel: first, the specific poetical language, which we could name as “style”, and second, that coherent subjective reality, which is reached, together with stylistic features, with elements of his local reality, some of which are referred to in this research as Realia. The poetical style of the novel is characterized by, among other stylistic features, the frequent use of a regional and familiar register, which contribute to build up its specific tone and atmosphere. The Realia refer to and describe a local reality at the same time that they participate in the configuration of the narrative world. Both elements, being language and culture specific respectively, could be problematic in a process of translation. Given the importance of these language features in the composition of the novel, the question about their interlingual transfer results relevant for the reception and interpretation of the novel in translation. How did translators achieve the transfer of such strong contextual-dependent elements? Could the readers of those translations experience the effect of nostalgia, familiarity and even intimacy as many of the Spanish version readers claim to feel each time they read the novel? My objective with this dissertation is to analyze stylistic issues and Realia used by Gabriel García Márquez in Cien Años de Soledad (1967) and their translation into French (1968) and English (1970). This analysis aims to determine the effect spectrum of the translation formulations in the recreation of the novel in both target languages (TLs). It is important to mention that even if this analysis is developed within some relevant issues of translation studies, its purpose is not to extensively discuss abstract translation theories. Additionally, being the focus linguistic constructions that could be problematic in a process of translation between the ST and the selected TTs, the selection of Realia and Style features follows this aim, leaving outside the analysis many other narrative elements of GGM’s fictional universe. Moreover, the analysis of style features is a mere observation and a hypothesis about the translations. I do not pretend to reduce the universe of style mechanisms used in the novel to the selected categories and annotations that I made in this thesis. These discussions, which exceed the borders of our proposal, are potential material for further research. How do we plan to achieve the objectives of our research? In a first moment, with a theoretical exploration of the key discussions and problematics about literary translation and about this specific novel. Later on, with the selection of examples of both Realia and Style features and their subsequent analysis as textual units using a comparative-descriptive model. And, additionally, by considering as causal conditions - following the causal model - the shifts, contrasts and modifications carried out by the formulations in both target texts as well as extra textual issues affecting the way the translators decided on these formulations. With the results of the comparative and causal analysis in hand, we are able to arrive at a characterization of the effect spectrum of the translation formulations in both translated texts.:CHAPTER I-Introduction CHAPTER II- The original is unfaithful to the translation: a theoretical approach on literary translation issues 1.Literary translation: a cultural and linguistic transfer 1.1. Issues of literary translation 1.1.1. Sense Vs. form or “les belles infidèles” 1.1.2. Source or target language orientation 1.1.3. Equivalence, adaptation, approximation 1.1.4. Untranslatability 1.2. Cultural- oriented approaches 1.2.1. Rewriting and manipulation 1.2.2. The restitution of meaning 1.2.3. Skopos or functional theory 1.2.4. The translator’s invisibility 1.2.5. Integrated approach on translation: linguistics, literature and culture 2. Narrative register in translation 2.1. Referential level: Realia 2.2. Textual level: Style 3. The literary translator: individuality and style 4. Cultural translation 4.1. Cultural translation: an overview 4.2. Cultural translation and interlingual translation 4.3. Cultural translation and the translation of Realia and style CHAPTER III- Hasta las cosas tangibles eran irreales: on magical realism and Cien Años de Soledad 1. Magical realism: The background of a term 2. Subverting the real: Magical realism and its neighboring genres 3. Magical realism’s style in Cien Años de Soledad 3.1. Local color and sense of absurdity 3.2. The ‘brick tone’ 4. Historical, social and literary contextualization of Cien Años de Soledad and its translations 4.1. The writer 4.2. The novel 4.2.1. Social, political and literary panorama during the sixties 4.2.2. The plot 4.2.3. Literary construction 4.2.4. Political dimension of CAS: between reality and realism 4.3. The translations: why focusing on the English and French version? 4.3.1. The English translation: socio-cultural context of TC1 and description of TT1 4.3.2. The French translation: socio-cultural context of TC2 and description of TT2 CHAPTER IV- Macondo era entonces una aldea de veinte casas de barro y cañabrava: Realia and the foundation of the fictional world 1. The definition of Realia 2. Categorization of Realia in the novel 3. Descriptive analysis: Realia in ST and in TTs 3.1. Natural environment: vegetation 3.2. Natural environment: animals 3.3. Natural environment: geography 3.4. Social interactions: social practices 3.5. Social interaction: oral traditions 3.6. Social interactions: Forms of address 3.7. Social interactions: Politics 3.8. Material heritage: Food 3.9. Material heritage: Tools 3.10. Material heritage: Constructions 3.11. Material heritage: Ritual objects 4. Formulation techniques for translating Realia in TTs 4.1. Formulation techniques 4.1.1. Elimination 4.1.2. Adapted formulation 4.1.3. General formulation 4.1.4. Descriptive formulation 4.1.5. Denotative formulation 4.1.6. Loan formulation 4.1.7. Inferred formulation 4.1.8. Textual functional formulation 4.1.9. Borrowing formulation 4.1.10. Combinations 4.1.11. Frequency of use 4.2. Orientation 4.3. Interferences 4.3.1. Literary interferences 4.3.2. Socio-Linguistic interferences 4.3.3. Semantic interferences 4.3.4. External interferences CHAPTER V- Las claves definitivas de Melquíades: Style and the fuzziness of reality 1. Hyperbolization- Outsized reality 1.1. Adjectivisation 1.2. Natural metaphors 1.3. Fixed locutions and statements 2. Orality effect- radio bemba 2.1. Swear words 2.2. Euphemisms 2.3. Irony 2.4. Colloquial lexical choices 2.5. Neologisms 3. Summary CHAPTER VI- Macondo era ya un pavoroso remolino de polvo y escombros : The effect spectrum of translation in the novel Cien Años de Soledad 1.Gregory Rabassa’s translation: fluent, standard, exoticizing 1.1. Formulation techniques and orientation in local unities 1.2. Influences, restrictions and priorities in Rabassa’s translation of Cien Años de Soledad 1.2.1. Influences: between the actual and the implied translator 1.2.2. Textual and extra textual restrictions 1.2.3. Rabassa’s translation decisions priorities 1.3. The effect spectrum of Rabassa’s translation 1.3.1. Fluency 1.3.2. Standard register 1.3.3. Exoticization: the foreign as magical 2. Claude and Carmen Durand’s translation: colloquial, foreignizing, functional 2.1. Formulation techniques and orientations in local units 2.2.Influences,restrictions and priorities in Durand’s translation 2.2.1. Influences: between the actual and the implied translator 2.2.2. Textual and extra textual restrictions 2.2.3. Priorities for the translation decisions 2.3. The effect spectrum of Durand’s translation 2.3.1. Colloquial register 2.3.2. Foreignising 2.3.3. Functional 3. Summary CHAPTER VII- Ya nadie podia saber a ciencia cierta dónde estaban los límites de la realidad: Final considerations 1. The borders of reality: magic and realism 2. Domestication, foreignization, exoticization 3. The translator’s voice in literary criticism 4. Summary and outlook BIBLIOGRAPHY

Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och framför allt bland unga. Det är alarmerande siffror som ses öka. Brist på regelbunden återhämtning kan vara en orsak och leda till psykisk ohälsa och utmattning.Vårt ursprung nära naturen påverkar oss även idag och i skogen finns många hälsofördelar att hämta. Där får hjärnan vila från alla intryck vi dagligen utsätts för och vi kan få känna lugn och ro.Denna studie undersökte om och hur korta skogsvistelser påverkar välmående. 10 deltagare fick göra korta skogsvistelser och besvara enkäter före och efter skogsvistelsen för att skatta olika aspekter på välmående. Studien visade att korta skogsvistelser hade en momentan positiv effekt på alla efterfrågade aspekter. Efter 15 min i skogen kände deltagarna sig mer avspända, glada, harmoniska lugna och klartänkta än innan. Långtidseffekter sågs främst på koncentrationsförmåga. Samtliga deltagare uppger att de har fått ett förbättrat välmående efter sina skogsvistelser och åtta av tio uppger ett förbättrat välmående efter studien.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare. Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design). Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.

Under mitten av 1900-talet förändrades Stockholm. Delar av stadskärnan ersattes av kontorsbyggnader och parkeringshus. Samtidigt byggdes Stockholms tunnelbana och många nya förorter uppfördes. Schakt- och rivningsmassor tippades i högar på olika platser vid stadens utkant och stora toppar skulpterades för att fungera som rekreations- och friluftsområden. En historia som nu faller i glömska. Detta projekt strävar efter att uppmärksamma dessa toppars relation till varandra samt deras funktion som frilufts- och rekreationsområden. / In the middle of the 20th century Stockholm changed. Parts of the city centre were replaced with office buildings and road systems and the subway as well as new suburbs were constructed. Rubble was transported to different sites in the outskirts of Stockholm and huge heights were sculptured as recreational areas. A past that is now falling into oblivion. This project aims to uncover the heights' connection to each other and at the same time enhance their function as recreational areas.

Urban green space is of substantial importance in regards to the development of sustainable cities. Both the UNs Agenda 2030 and the Swedish environmental goal of A Good Built Environment identify that the city's green space is important for the well-being of humans. According to the World Health Organization, urban green space contributes to mental and physical health and reduce the risk of disease and poor health amongst the urban inhabitants.  Today, Europe is experiencing a high rate of urbanization in several parts of the continent and according to the EU the rate is at its highest in the Stockholm region. The city's share of green space area has decreased in recent decades and according to government authority Boverket this negative trend is part of the reason why the goal of A Good Built Environment won't be reached in 2030. 2030 also marks the end year for the goal of building 130 000 new housing units in the municipality of the City of Stockholm, a goal the municipality has set in order to meet the increase in housing demand. The capital's green space is of importance for the inhabitants' well-being. At the same time, a race against the interest of increased development in the city is in full swing. In light of this, this essay aims to investigate how the issue of urban green space is handled by city planners and how the question is regarded by the citizens in the context of planning.  The focus of the essay lays on the municipality of the City of Stockholm and by conducting a case study, three different planning programs are investigated within the municipality. Background work, program proposals and public feedback reports are analyzed. Initially, a theoretical framework is presented together with the municipality’s guideline document Grönare Stockholm (“Greener Stockholm”) with the purpose of aiding the conclusions that are made in the essay. Conclusions show that there are similarities in regards to planning approaches between the municipality’s guideline document Greener Stockholm and the contents of the program proposals. This could be an indication that the guideline document is of importance when it comes to the result of urban green space planning in practice.  There are also similarities between the management of green space in the program proposals and the result from the early background work, that is the planning of green space tends to be based on the conditions that have been identified on site in the early stages, where the needs and wishes amongst citizens are of importance. Finally, the question of urban green space tends to be of big interest amongst citizens, based on the analysis of public feedback reports. Furthermore, the subject also seem to be sensitive amongst citizens due to the overwhelming negative feedback on the municipality's program proposals. / Tillgången av urbana grönytor är av stor betydelse i utvecklingen av hållbara städer. Både FN:s Agenda 2030 och Sveriges miljömål God Bebyggd Miljö pekar ut stadens grönytor som viktiga för människans välbefinnande. Enligt Världshälsoorganisationen kan urbana grönytor främja mental och fysisk hälsa och minska risken för sjukdomar och försämrad hälsa hos stadsbor. I Europa sker idag en hög urbaniseringsgrad i flera delar av kontinenten och enligt EU är denna som allra högst i Stockholmsregionen. Andelen grönyteareal har minskat i huvudstaden de senaste decennierna och enligt Boverket bidrar den negativa trenden till att målet om God Bebyggd Miljö ej kommer uppnås fram till år 2030. År 2030 markerar även det slutliga årtalet för målet om 130 000 nya bostäder i kommunen Stockholm stad, vilket kommunen har satt i syfte att möta den ökande bostadsefterfrågan. Huvudstadens grönytor kan ses vara av betydelse för stockholmarnas välbefinnande. Samtidigt sker en kapplöpning gentemot intresset för ny exploatering i syftet att möta bostadsbehovet. Mot bakgrund av detta har denna uppsats som syfte att undersöka hur frågan om grönytor hanteras av planerare och även hur stadens invånare ser på frågan i planeringssammanhanget.  Uppsatsen fokuserar på kommunen Stockholm stad och genom en fallstudie undersöks tre olika planprogram inom kommunen. Underlagsarbeten, programförslag och yttranden från samråd analyseras. Inledningsvis presenteras ett teoretiskt ramverk tillsammans med Stockholms stads riktlinjedokument Grönare Stockholm för hantering av grönytor i syfte att understödja uppsatsens slutsatser. Uppsatsen visar på att det förekommer likheter i förhållningssätt mellan Stockholm stads riktlinjedokument Grönare Stockholm och innehållet i de programförslag som undersökts i uppsatsen. Detta kan vara en indikation på att riktlinjedokument Grönare Stockholm är av betydelse för hur utfallet för grönytor ter sig i praktiken.  Vad gäller likheter framgår även en genomgående överensstämmelse i hanteringen av grönytor i programförslaget med resultat från det tidiga underlagsarbetet. Det vill säga hanteringen av grönytor tenderar att utgå från förhållanden som identifierats på platsen i ett tidigt skede, där behov och önskemål bland medborgare är av betydelse.  Slutligen utgör frågan om grönytor ett stort intresse bland medborgarna, utifrån analys av yttranden som inkommit under samråd. Vidare framgår ämnet om grönytor vara en känslig fråga eftersom en betydande andel av synpunkterna är kritiska till hur stadsbyggnadskontoret valt att hantera grönytor i de olika programförslagen.

When exploiting an area, important ecosystem services can be lost, and an ecosystem service analysis gives a clear picture of how a plurality of values are affected. The purpose of this study is to investigate how the detailed development plans for two properties in Laholm municipality will affect the ecosystem services, and what compensation measures that may be implemented. A qualitative method was used where literature search, interviews, question answers, observation and ESTER 2.0 were included. The results suggest that that the supporting ecosystem services on both properties and the cultural ecosystem services on one of the properties will be negatively affected by the exploitation. However, the cultural ecosystem services on one of the properties will be positively affected. Laholm municipality does not actively work with the mitigation hierarchy and compensation measures. Possible compensation measures to create could be ponds and meadow patches, planting of flowering trees and placement of benches and picnic tables. A collaboration with Båstad municipality would further be beneficial for protecting the landscape and promoting biological diversity across municipal borders. / Vid exploatering av ett område kan viktiga ekosystemtjänster gå förlorade och med hjälp av en ekosystemtjänstanalys får man en tydlig bild över de många olika värden som påverkas. Syftet med studien är att ta reda på hur detaljplanerna för två fastigheter i Laholms kommun kommer påverka ekosystemtjänsterna, samt undersöka möjliga kompensationsåtgärder. I studien användes en kvalitativ metod där litteratursökning, intervjuer, frågesvar, observation och ESTER 2.0 inkluderades. Resultatet visar att de stödjande ekosystemtjänsterna på båda fastigheterna och de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna kommer påverkas negativt av exploateringen. Däremot kommer de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna påverkas positivt. Skadelindringshierarkin och kompensationsåtgärder är inget Laholms kommun arbetar aktivt med. Möjliga kompensationsåtgärder att skapa skulle kunna vara dammar och ängsplättar, plantering av blommande träd samt utplacering av bänkar och picknickbord. En samverkan med Båstad kommun hade vidare varit fördelaktigt för att skydda landskapsbilden och främja en biologisk mångfald över kommungränserna.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer. De huvudsakliga resultaten av studien ger en uppfattning om vilken funktion köp av sexuella tjänster fyller för informanterna, hur den praktiska organisationen och genomförandet av köpen går till samt hur informanterna därvid förhåller sig till sin partner och sin relation. Vidare ger resultaten en förståelse för hur köp av sexuella tjänster relaterar till privat och kommersiell sexualitet, hur informanterna förhåller sig till tillämplig svensk lagstiftning samt vilka värderingar de har i fråga om köp av sexuella tjänster. Analysen visar hur informanterna på individuella, relationella och strukturella nivåer navigerar och förhandlar kring olika aspekter av intimitet och konsumtion i relation till köp av sexuella tjänster när en samtidig parrelation föreligger. / The aim of the study is to explore how purchasers of sexual services describe and explain their behavioural patterns, with a focus on their intimate relations and everyday life. Data was collected in semi-structured interviews with nine male participants who purchase sexual services and are currently in a relationship. Using a qualitative method, a poststructuralist research approach was applied. The empirical findings were analysed within theoretical frameworks and viewpoints based on modernity theories, encompassing various forms of commercialization and commodification of intimate relations. The principal results of the study present an idea of what functions the purchases of sexual services fulfil for the participants, how the purchases are organized and carried out, and how the behaviour affects their attitudes towards current partners and relations. Furthermore, the results give an understanding of how purchases of sexual services relate to private and commercial sexuality, what concerns the participants have for applicable Swedish legislation, and what moral values they hold regarding purchases of sexual services. On individual, relational and structural levels, the analysis shows how the participants navigate and negotiate around various aspects of intimacy and consumption in connection to purchases of sexual services outside a current relation.