Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden. I den här studien har Ågelsjön studerats utifrån begreppet hållbar utveckling för att bättre förstå hur klätterområden ska anpassas i en föränderlig värld. Forskningen är en fallstudie och för att samla in material gjordes 5 intervjuer med klättrare från området. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om klättring i främst USA och​ Agenda 2030,​ det för tiden ledande dokumentet vad gäller hållbar utveckling. ​Agenda2030​ innehåller 17 klimatmål (UN 2015) som enligt Lindsey och Darby (2018) ska förstås som sammankopplade. Insatser mot ett klimatmål kan ha effekter på andra klimatmål, både positiva och negativa. Ågelsjön främjar aktiva hälsosamma liv tack vare sin fina klättring i en vacker omgivning. Vid Ågelsjön främjas kunskap och erfarenheter för att bli en kompetent klättrare, det lägger grunden för ett livslångt idrottande. Klättrarna har haft en viss påverkan på miljön vid Ågelsjön men restaureringen som klättrare från Norrköping klätterklubb driver lägger grunden för ett hållbart klättrande med inkluderande leder och hållbara bultar i berget.

<p>Over the years, what people have considered as the center of Stockholm City has gone from the medieval Stortorget in Old Town to the contemporary Sergels Torg. But more recently it has become unclear how the area really works. It is difficult to say where the actual central part of Stockholm lies, because while the Central Station is where the majority of people arrive into town, it is not necessarily close to Sergelstorg (considered the center of town) or other attractive commercial areas. There's also another issue with where the center of Stockholm is located. The railways and roads running along Klarabergs Viaduct acts as a divide between the areas of Kungsholmen and Norrmalm; these rails, roads and water separate the two areas from each other. </p><p>In response to this problem of area division, a plan is being made to construct a new district near the center to mend the gap between the districts. The idea is that the center of Stockholm city will become more lively and attractive. The plan includes building new housing, commercial areas and a larger terrace called Mälarterrassen. In addition, improved mobility within the area is being planned by having better public transportation lines like <em>City banan</em> and tram named <em>Spårväg City</em> construction, as well as more pedestrian areas shall make the area become a district to thrive in.</p><p>How the area will actually operate in the future is still unclear and many questions still exist about how the area will be able to compete and, above all, integrate with the other districts. The parts considered to be most important for the area is the scale of residential property and an attractive area that keeps people in the area and to encourages them to pass through the area. Perhaps the best solution would be to have something special planned in this area that can attract people in the community – a city park, for example?</p>

Over the years, what people have considered as the center of Stockholm City has gone from the medieval Stortorget in Old Town to the contemporary Sergels Torg. But more recently it has become unclear how the area really works. It is difficult to say where the actual central part of Stockholm lies, because while the Central Station is where the majority of people arrive into town, it is not necessarily close to Sergelstorg (considered the center of town) or other attractive commercial areas. There's also another issue with where the center of Stockholm is located. The railways and roads running along Klarabergs Viaduct acts as a divide between the areas of Kungsholmen and Norrmalm; these rails, roads and water separate the two areas from each other.  In response to this problem of area division, a plan is being made to construct a new district near the center to mend the gap between the districts. The idea is that the center of Stockholm city will become more lively and attractive. The plan includes building new housing, commercial areas and a larger terrace called Mälarterrassen. In addition, improved mobility within the area is being planned by having better public transportation lines like City banan and tram named Spårväg City construction, as well as more pedestrian areas shall make the area become a district to thrive in. How the area will actually operate in the future is still unclear and many questions still exist about how the area will be able to compete and, above all, integrate with the other districts. The parts considered to be most important for the area is the scale of residential property and an attractive area that keeps people in the area and to encourages them to pass through the area. Perhaps the best solution would be to have something special planned in this area that can attract people in the community – a city park, for example?

Detta är en undersökning kring sätt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfältet håller ett nytt förhållningssätt på att växa fram. Det är en designpraktik som utgår från brukarens position och som involverar brukaren som en fullvärdig deltagare i designprocessen redan från början. Området tillhör en engelskspråkig diskurs och benämns än så länge med sitt engelska namn: participatory design. Undersökningen utgår från frågeställningen Hur kan man, med utgångspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssätt för att involvera barn i designprojekt som rör deras närmiljö? Och vidare, genom den frågeställningen kommer undersökningen även att närma sig frågan: Hur beskriver barnen på Jordbro parklek sin närmiljö ur ett designperspektiv? Informanterna i undersökningen är barn som alla är bosatta i Jordbro som är en förort till Stockholm. Området är till stor del byggt under de så kallade miljonprogramsåren. Jordbro parklek är en öppen fritidsverksamhet belägen i centrala Jordbro. Undersökningen tog plats på parkleken under tre veckor hösten 2009. Bostadsområdet och närmiljön är själva ramen för barns och ungdomars uppväxtvillkor, och barn har i jämförelse med vuxna långt mer begränsade möjligheter att förflytta sig utanför den miljön. Undersökningen diskuterar design och närmiljö med barn, vilket är av vikt eftersom barn genom att formulera sina uppfattningar, sina behov och önskemål ger uttryck för ett annat perspektiv än det de vuxna vanligtvis har. Det är tydligt att metoder att arbeta involverande med barn behöver utvecklas, der räcker inte med de elevråd och liknande organ som finns idag. Undersökningen på parkleken syftar till att inom designfältet vara ett led i det arbetet. Participatory design fokuserar oftast på vuxna aktörer, och behöver utformas på ett annat sätt för att på ett meningsfullt sätt kunna fungera i sammanhang där barn är deltagare. Undersökningen korsar fältena participatory design, etnografi samt designpedagogik. Ur en förståelse för barn och deras perspektiv som är möjlig att skapa genom etnografiska studier kan man med kunskaper om pedagogik och lärande utveckla metoder som hjälper barn att formulera och uttrycka upplevelser och önskemål. När barnen lyckats med detta kan de på ett meningsfullt sätt delta i designprocesser där de tillsammans med designer och designpedagoger kan medverka i samarbete.

Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden.  Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva.  Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten.  Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket gör att tomten blir mer ekoeffektiv. / Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecosystem services are increasing. With the help of a template from the City of Stockholm, the site has succeeded in achieving a higher green area factor after the design of the site than before, which makes the site more eco-efficient.

Diploma work is dealing with new building rekreation center for family recreation and catering. The object takes place on a flatland terrain. It is solved like a duplex, without basement and with a terrace on the second floor. The basics is made of concrete C16/20. The vertical support system is designed from blocks POROTHERM 44 Profi and 30 Profi, partitions from blocks POROTHERM 14 Profi and 8 Profi. The ceiling construction will be mounted from concrete ceiling panels SPIROLL. The object will be covered by flat roof.

Syfte: Den kraftiga urbaniseringen medför att mentala sjukdomarna och depressioner ökar hos befolkningen då den naturliga miljön försvinner från de tätbebyggda städerna. Vilket även minskar möjligheten för de boende i staden att kunna se och höra djur och växter. Grönytefaktorn är ett verktyg kommunerna kan använda för att bygga täta städer men ändå utforma staden så att ekosystemtjänsterna får en bra plats i samhället. Målet med den här studien är att undersöka hur den vertikala växtligheten kan användas i grönytefaktorn, samt dess möjligheter att öka rekreationsvärdet i stadsdelar med lite grönska. Detta för att skapa en attraktivare stadsmiljö och på så sätt bidra till en bättre hälsa hos invånarna. Hur arbetar Jönköpings kommun kring vertikal växtlighet? Hur uppfattas den vertikala växtligheten ur ett rekreationsperspektiv? Hur kan vertikal växtlighet användas i grönytefaktorn för att öka rekreationsvärdet? Metod: Arbetet har utförts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Dokumentanalys har utförts för att undersöka hur kommunerna kan använda sig av grönytefaktorn och hur de använder sig av vertikal växtlighet. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sakkunniga i Malmö stad och Jönköpings. Även en upplevelsestudie utfördes i form av en inventering om hur besökare skulle kunna uppleva vertikal växtlighet utfördes på Hoppes torg i Jönköpings. Där en illustration av en vertikal växtlighet visades för besökande i området och de bedömde sedan illustrationen efter 10 miljökvaliteter. Resultat: Resultatet utifrån studien visar att Jönköpings kommun inte använder sig av den vertikala växtligheten så mycket. Från upplevelsestudien visar det sig att en vertikal växtvägg uppfattas som positiv med en återhämtande effekt och kan ge ett högre rekreationsvärde där den placeras. Inventeringen på Hoppets torg visade en betydande positiv effekt för 6 av de 10 miljökvaliteterna för den vertikala växtligheten. Konsekvenser: Studiens slutsats är att den vertikala växtligheten kan bidra till ett rekreativt värde. Vid användandet av den vertikal växtlighet så bör det beaktas om växtligheten är grön under en längre period av året, samt hur lång tid det tar för växtligheten att breda ut sig över det tänkta området. Begränsningar: Resultatetförarbetetvisarendastderekreativavärdetavenväxtvägg. Studien har begränsats till Jönköpings och Malmös kommun trots detta är studien allmänt giltig för alla platser där en vertikal växtvägg kan implementeras. I undersökningsstudien användes endast en bild för att visa en växtvägg på platsen vilket minskar reliabiliteten för studien och ett annat resultat hade kanske visat sig om de besökande hade kunnat bedöma en miljö med en växtvägg.

De flesta av oss vet, och forskning styrker, hur viktig fysisk aktivitet, utevistelse samt vila och rekreation är för ett hälsosamt liv. För våra skolor och fritidshem tas begreppet hälsa upp i styrdokument men det finns få riktlinjer för hur denna ska främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger anpassade fritidshemsverksamheten och arbetade aktivt med det hälsofrämjande utifrån styrdokumentet. Detta då skolan har ett samhälleligt ansvar i att motverka den ökade ohälsan bland barn och unga i Sverige som studier har visat på. För att undersöka detta har en mix-metod använts där en semistrukturerad intervju och ostrukturerad observation utförts tillsammans med en tematisk analys. Resultatet visade på att olika faktorer som trygghet, glädje, delaktighet och valmöjligheter som var grundversionen fritidspedagogerna strävade att arbeta med för att skapa en hälsofrämjande verksamhet. Resultatet pekade även på att fysisk aktivitet, utevistelse, rekreation och vila är viktiga för att uppnå det hälsofrämjande kriterierna. Slutsatsen av arbetet påvisade att det fanns en medvetenhet hos fritidspedagogerna om det hälsofrämjande arbetet, som bör utföras i verksamheten. Däremot ser det olika ut på skolorna och utvecklingspotential finns.

Rävstavik Health Hotel is a hotel complex which main focus is to offer the visitors opportunities for relaxation, recreation and exploration in direct contact with the peaceful nature of Stockholm archipelago. In such a sensitive environment it has been an important part of the project to integrate the building with the landscape as warily and consciously as possible. Throughout the project I have been investigating how I can combine my intentions of the spatial features and relationships, the use of the building and how to move within and around it, with the conditions of the site. Many decisions have been based on studies conducted in some form of visual media, such as plan and section drawings, perspective sketches and sketch models. This material has then been analyzed and processed for further development. The result is a hotel composed of two main buildings and fifteen separate units for accomodation spread across the site. Every building unit is placed on plinths above ground and to the greatest possible extent between the existing trees to minimize the physical impact on the site. The idea is that the buildings, theoretically, could be demolished without leaving any visible trace. / Rävstavik Hälsohotell är ett hotellkomplex vars huvudfokus är att erbjuda besökarna möjlighet till avkoppling, rekreation och upplevelser i direkt kontakt med den fridfulla naturen i Stockholms skärgård. I en sådan känslig miljö har en viktig del av projektet varit att integrera byggnaden med landskapet på ett så varsamt och medvetet sätt som möjligt. Under projektet har jag undersökt hur jag kan kombinera mina intentioner om rumsliga egenskaper och relationer, användandet av byggnaden och hur man rör sig i och omkring den, med platsens förutsättningar. Många beslut har baserats på studier utförda i någon form av visuell media, så som plan- och sektionsritningar, perspektivskisser och skissmodeller. Detta material sedan analyserats och bearbetats för vidare utveckling. Resultatet är ett hotell bestående av två huvudbyggnader samt femton separata enheter för boende utspridda över platsen. Varje byggnad är placerad på plintar ovan mark och mellan de befintliga träden till så stor utsträckning som möjligt för att mimimera den fysiska påverkan på platsen. Tanken är att byggnaderna, teoretiskt sett, skulle kunna rivas utan att lämna några fysiska spår efter sig.

Idag är den gemensamma tvättstugan bortrationaliserad och tvättmöjligheterna flyttarmer och mer in i den privata bostaden. Vi förlorar plattformar och mötesplatser som kan ge utrymme för diskussioner och gemenskap och det utarmar jordens resurser att det individuella ägandet uppmuntras före det gemensamma. I mitt examensprojekt spekulerar jag med hjälp av rumslig gestaltning om tvättstugan som en attraktiv plats för reflektion och rekreation, som syftar till att få människor att välja den gemensamma tvättstugan och därmed ge den ett fortsatt existensberättigande. Det är relevant att vi människor delar på de resurser vi har och förutom ökad ekologisk hållbarhet kan tvättstugan som rum ge ett ökat socialt välmående för oss som individer. I mitt designförslag har jag adderat nya sysslor och moment i en befintlig tvättstuga i Hökarängeni Stockholm, som idag vanligen inte finns i denna typ av rum. Exempelvis badkar och dusch, hängmattor i torkrum och fotbad i ett socialt torgliknande utrymme. Dessa sysslor betraktar jag som ritualer som fångar det poetiska i en så vardaglig syssla som tvätt och får oss att stanna upp för ett ögonblick. I dagens tempo stressar vi på och konsumeratvidare och min förhoppning är att vi med tid för reflektion över vårt livsstil kanske göra en skillnad för framtida generationer.Min slutsats är att tvättstugan som rum i framtiden har stor potential att inrymma fler aktiviteter och sysslor än idag, och att det skulle kunna berika denna typ av gemensamma rum, göra de mer attraktiva och få de att fylla en betydelsefull funktion, både social och ekologisk.