Studiens mål var att undersöka vilka fågelarter som hittas i Dalafjällen, i vilken miljö man hittar dem samt ifall det fanns en separation mellan arter i val av häckningsplats. Undersökningsytan kom att bli Drevfjällens naturreservat och koncentrerade sig kring högsta fjälltoppen Härjehågna. Sedan flera år tillbaka har detta område inventerats av Länsstyrelsen i Dalarna som en del i deras miljöövervakningsarbete. Data ifrån 2011-2013 års inventeringar användes till denna rapport. Fältstudierna bestod av två rutter där två inventeringsmetoder kombinerades: punkttaxering och linjetaxering. Rutterna var 12 kilometer långa med 20 jämnt utspridda punkter däremellan inventerades 19 linjer. Inventeringarna skedde efter snösmältningen och då alla flyttfåglar kommit vilket motsvarar juni månad i Dalafjällen. Inventeringarna skedde med start cirka 03:30 och slutade cirka 09:00. Några arter studerades mer noggrant. Dessa arter var bergfink Fringilla montifringilla, lövsångare Phylloscopus trochilus, rödstjärt Phoenicurus phoenicurus, trädpiplärka Anthus trivialis och ängspiplärka Anthus pratensis. För dessa arter undersöktes hur de väljer häckningsbiotop.   Totalt har 63 arter observerats under inventeringsperioden 2011-2013. Tio ordningar fåglar är representerade och majoriteten är tättingar, vadare kommer på andra plats. De vanligaste arterna var lövsångare, bergfink samt rödstjärt. För de arter som valts ut att studeras närmare kan följande slutsatser dras: Trädpiplärkan har starkast preferenser för barrnaturskog och förekommer inte alls på risheden medan ängspiplärkan hittas i nästan alla fall ute på risheden. Bergfink och rödstjärt sjunger till största del inne i barrnaturskogen och lövsångaren hittas i alla miljöer.   Då naturen är komplex är det svårt att säga något definitivt vad gäller nischseparation. Men trädpiplärka och ängspiplärka är två mycket lika arter som har helt skilda habitat. Mönstret kan vara en följd utav mellanartskonkurrens som lett till en förskjutning av nisch för ängspiplärkan. Lövsångare har en bred nisch med avseende på habitat och borde därmed inte vara kräsen heller vad gäller val av föda eller boplats. Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och en bred nisch är ett vinnande koncept för denna art. / Purpose of the study was to investigate the bird species found in the mountains of Dalarna, in what environment you find them, and if there was a separation between species in choice of nesting site. The investigation was performed in the nature reserve Drevfjällen concentrated around the highest mountain top Härjehågna. For several years, this area has been inventoried by the County administration of Dalarna as part of their environmental monitoring work. Data from the 2011-2013 was used in this report. The numbers of observed species and habitats were compiled. For the study about habitat selection, five species were selected for a closer look. These species were Brambling Fringilla montifringilla, Willow Warbler Phylloscopus trochilus, Common Redstart Phoenicurus phoenicurus, Tree Pipit Anthus trivialis and Meadow Pipit Anthus pratensis.   A total of 63 species were observed during the period 2011-2013. Ten orders of birds are represented and the majority are passerines, waders come in second place. The species selected to be studied further following can be said: The Tree Pipit has the strongest preference for coniferous forest and is totally lacking in the open environment but there you often find the Meadow Pipit. Brambling and Common Redstart sings mostly inside the coniferous forest and willow warbler is found in all environments.   When nature is complex, it is difficult to say anything definitive in terms of niche separation. But the Tree Pipit and Meadow Pipit are two very similar species that have completely different habitat. This may be a consequence of competition which led to a shift in the niche for the Meadow Pipit. Willow Warbler has a broad niche in terms of habitat and should therefore not be picky either with regard to choice of food or habitat. Willow Warbler is Sweden's most common bird and a broad niche is an excellent strategy for this species.

Detta arbete har som syfte att skapa ett applikationstillägg som möjliggör betraktande av 3Dobjektfrån en fågel-vy i Augmented Reality (AR) -miljö. AR är en teknologi under starktillväxt, teknologin bygger på att placera virtuella objekt i den verkliga världen och betraktadessa genom olika typer av hårdvara.Arbetet har utförts mot företaget Neava som upptäckt ett behov av fågel-vy i derasAR-applikation vilken används för byggnadsvisualisering.Metoden som tillämpats för arbetet är Design Science Research (DSR) med enproblemcentrerad inledning som genom metodens sekvenser utmynnat i en IT-artefakt, genomdemonstrationer och kvalitativ datainsamling har lärdom utvunnits utifrån upplevelse ochförståelse av 3D-objektet vid användning av artefakten.Analysen av resultatet visar på ökad upplevelse och förståelse för storlek, placering och formav en virtuell byggnad i AR-miljö när den kan betraktas från en fågel-vy.

This thesis aims to classify the Aerodynamics of a pigeon’s tail. In this thesis two differenttheoretical solutions are implemented to solve the aerodynamics. The first is by analysingequations created by Polhamus [1], and the second theoretical analysis is done by digitalizingmoment coefficient curves by Winter [2]. The equation for the moment coefficient cm is shownin equation 1, here M is the moment q the dynamic pressure, S the wings polanform area,and c the chord leangth. A practical experiment is conducted on the pigeon’s tail where theaerodynamic forces are measured in a wind tunnel. The experimental setup included motiontracking to analyze the Angle of Attack of the tail in the wind tunnel, a force sensor, anda servo to set the angle of attack. The resulting curves show that there should exist a peakaerodynamic performance at around 30◦ spread angle and 30◦ angle of attack. The peak is found in both the theoretical and the experimental analysis. / Denna avhandling syftar till att klassificera aerodynamiken hos en duvas svans. I denna uppsatsimplementeras två olika teoretiska lösningar för att approximera aerodynamiken. Den första är genom att analysera ekvationer skapade av Polhamus [1], och den andra teoretiska analysen görs genom att digitalisera momentkoefficientkurvor av Winter [2]. Ekvationen för momentkoefficienten cm visas i ekvationen 1, här är M momentet q det dynamiska trycket, S vingarnas planformarea och c Vingprofillangden. Ett praktiskt experiment genomförs på duvans svans där de aerodynamiska krafterna mäts i en vindtunnel. Den experimentella uppställningen inkluderade rörelsespårning för att analysera anfallsvinkeln för svansen i vindtunneln, en kraftsensor och en servo för att ställa in attackvinkeln. De resulterande kurvorna visar att det borde finnas en topp aerodynamisk prestanda vid runt 30◦ spridningsvinkel och 30◦ anfallsvinkel. Toppen finns i både den teoretiska och den experimentella analysen.

Fåglar lever vilt i staden, de bland oss och vi bland dem. De spränger gränser, vi äcklas av dem och beundrar dem. När vi vill komma nära försvinner dem, när de kommer nära vill vi ha bort dem. Fåglar stör och lockar. De är svåråtkomliga – vi vill åt dem. Vi kan inte nå dem. De rör sig fritt. De kan flyga. Fåglar vidgar min blick, jag får se världen från ett helt annat perspektiv där människan inte har huvudrollen. Vi människor är så upptagna av oss själva och det är skönt att möta varelser som inte bryr sig om oss. Det började nog med ett ägg. Det brukar börja med ett ägg. Men jag minns inte så noga. Tätt, tätt och mycket mjukt. En dag ramlade jag, sedan dess ligger jag lågt. Vandrar runt, skutt – upp en stund och ner igen. Funderar på om jag ska ta mig tillbaka, men minns inte vilken väg. Natten rullar in och havet kommer närmare. Eller himlen längre bort. Jag vet att jag har varit någonstans och jag längtar tillbaka. Blott de tama har en längtan. De vilda vandrar. / Birds live wild in the city; they among us and we among them. They provoke boundaries; we are disgusted by them and admire them. When we want to get close, they disappear and when they come close, we chase them away. Birds disturb and attract. They are hard to reach – we want them. We can’t reach them. They move freely. They can fly. Birds broaden my gaze. I can see the world from a completely different perspective where the human being doesn’t have the main role. We humans are so preoccupied with ourselves and it’s nice to meet creatures that don’t care about us.

En konvention inom filmbranschen är att grod-, fågel- eller normalperspektiv kan användas för att skapa olika maktperspektiv på karaktärer i filmer. Filmens motståndskaraktär, antagonisten bör generellt vara stark och mäktig något som kan förstärkas med hjälp av grodperspektivet. Denna undersökning vill ta reda på hur de olika kameraperspektiven används vid introduktionen av kända antagonister från American Film Institutes lista över de "50 bästa filmskurkarna genom tiderna". Denna uppsatsundersökning utgår från vetenskapliga teorier om vad ett grod-, fågel- och normalperspektiv är för att genom en kvantitativ metod ta reda på hur kameraperspektiven används vid introduktionen av framgångsrikt genomförda antagonister. I resultatet visas att en majoritet av bilderna är grodperspektiv. Uppsatsen innehåller även diskussion om olika sätt att använda konventionen. I detta avsnitt diskuteras även problematiken med att bedöma kameraperspektiv utifrån rådande vetenskap vilket pekar på ett behov av att utveckla begreppen.

Jinnen är ett frekvent förekommande väsen i arabisk kultur och litteratur alltsedan förislamsk tid. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur jinnerna beskrivs och representeras i Fenixtrilogin av Sonia Nimr. Deras narrativa och litterära funktioner i böckerna relateras till deras representation och funktion i arabisk kultur och i ungdomsfantasy. Mieke Bals klassifikation av roller i en narrativ cykel används i analysen. Resultatet är att jinnen har en stark koppling till den klassiska bilden av en jinn i arabisk litteratur och kultur, men att några detaljer skiljer sig. Mest framträdande är jinnens entydigt goda egenskaper och funktioner i berättelsen. Slutsatsen är att trilogin ligger tydligt i linje med annan fantasylitteratur för ungdomar, men att jinnen har en unik roll som hjälpare eller god kraft. Den får i och med det en tydlig pedagogisk roll, i linje med barn- och ungdomslitteraturen. / The jinn is a frequently occurring entity in Arabic culture and literature since pre-Islamic times. The purpose of this literature study is to examine how the jinn are described and represented in the Thunderbird trilogy by Sonia Nimr. Their narrative and literary functions in the books relate to their representation and function in Arab culture and in young adult fantasy. Mieke Bal’s classification of roles in the narrative cycle is used in the analysis. The result is that the jinn bears a strong resemblance to the classical image of a jinn in Arabic literature and culture, but that some details differ. Most prominent are the jinn’s unambiguously good qualities and functions in the story. The conclusion is that the trilogy is clearly in line with other fantasy literature for young adults, but that the jinn has a unique role as a helper or as the good power. It therefore has a clear pedagogical role in line with children’s literature and Young Adult literature.

Jinnen är ett frekvent förekommande väsen i arabisk kultur och litteratur alltsedan förislamsk tid. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur jinnerna beskrivs och representeras i Fenixtrilogin av Sonia Nimr. Deras narrativa och litterära funktioner i böckerna relateras till deras representation och funktion i arabisk kultur och i ungdomsfantasy. Mieke Bals klassifikation av roller i en narrativ cykel används i analysen. Resultatet är att jinnen har en stark koppling till den klassiska bilden av en jinn i arabisk litteratur och kultur, men att några detaljer skiljer sig. Mest framträdande är jinnens entydigt goda egenskaper och funktioner i berättelsen. Slutsatsen är att trilogin ligger tydligt i linje med annan fantasylitteratur för ungdomar, men att jinnen har en unik roll som hjälpare eller god kraft. Den får i och med det en tydlig pedagogisk roll, i linje med barn- och ungdomslitteraturen. / The jinn is a frequently occurring entity in Arabic culture and literature since pre-Islamic times. The purpose of this literature study is to examine how the jinn are described and represented in the Thunderbird trilogy by Sonia Nimr. Their narrative and literary functions in the books relate to their representation and function in Arab culture and in young adult fantasy. Mieke Bal’s classification of roles in the narrative cycle is used in the analysis. The result is that the jinn bears a strong resemblance to the classical image of a jinn in Arabic literature and culture, but that some details differ. Most prominent are the jinn’s unambiguously good qualities and functions in the story. The conclusion is that the trilogy is clearly in line with other fantasy literature for young adults, but that the jinn has a unique role as a helper or as the good power. It therefore has a clear pedagogical role in line with children’s literature and Young Adult literature.

Återskapade våtmarker är av stor vikt för den biologiska mångfalden och särskilt viktiga för hotade simfåglar. För att öka kunskapen kring hur faktorer som våtmarkers area, ålder och fiskförekomst påverkar simfåglar i återskapade våtmarker studerades fyra våtmarker i Tinnerö naturreservat, Linköpings kommun. Av speciellt intresse var svarthakedoppingen (Podiceps auritus). Antalet svarthakedoppingar i de studerade våtmarkerna hade en positiv utveckling under våtmarkernas första år. Dock minskade antalet svarthakedoppingar i området mellan år 2009 och 2011. År 2011, efter anläggandet av Ekängsdalsgångens våtmarker, stabiliserades antalet igen. Slutsatsen är att nyskapade, fiskfria våtmarker ger goda förutsättningar för hotade arter såsom svarthakedoppingen. Utöver detta undersöktes även de didaktiska möjligheter, utifrån Skolverkets ämnes- och kursplaner för biologi, som exkursioner erbjuder. / Restored wetlands are of great importance for biodiversity, and especially important for endangered waterfowl. In order to increase knowledge about how factors such as wetlands area, age, and fish occurrence affect waterfowl in restored wetlands four wetlands in Tinnerö nature reserve, Linköping municipality, were studied. Of special interest was the horned grebe (Podiceps auritus). The number of horned grebes in the studied wetlands had seen a positive development during the wetlands first years. Between 2009 and 2011, the number of horned grebes in the area declined. The numbers were stabilized in 2011, after the establishment of Ekängsdalsgångens wetlands. The conclusion is that newly created, fish-free wetlands provide good conditions for endangered species such as the horned grebe. In addition to this the study also examined the didactic opportunities, based on the curriculum for biology, which excursions offers.

Den här studien analyserar Tranströmers diktsamlingar 17 dikter, Hemligheter på vägen och Klanger och spår utifrån tematiken kring tid. Detta genom närläsning av dikterna och application av kognitiv lingvistik på metaforerna kopplade till tid. Resultatet av studien är att all tid existerar samtidigt i Tranströmers poesi, enligt T.S. Eliots teori att både dåtid och framtid finns här och nu, vilket syns på diverse historiska aspekter i nuet såsom ordval och porträttdikter. Tiden i dessa dikter tar formen av insekter såsom ett armbandsur och ett fjärilsmuseum. Fåglarna i dikterna vaktar tiden, olika fågelarter har hand om olika tidsperioder och de kan även misslyckas med tiden. Utöver detta kan tiden även ha en rumslighet likt en labyrint, schakt eller sjukhusbyggnader samt att den kan flöda i en nedåtgående rörelse. Vanliga konceptuella metaforer förekommer i Tranströmers poesi men oftast på ett nyskapande sätt som strider mot den allmänna definitionen av tid som kronologisk, linjär och uppdelad i mindre enheter.