Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen i ett urval av GeBlods bilder för att förstå dels vilka visuellt retoriska element som används och dels hur GeBlod hanterar utmaningen att kombinera information med reklam. Materialet omfattar sex bilder som analyseras med hjälp av teorier inom visuell retorik, färg, form och typografi. Resultatet visade att bilderna i stor utsträckning saknar ett personligt narrativ och emotionell valens, att det uppstår en paradox i framhävandet av den röda färgen, och att när känslor som rädsla och ångest är närvarande och medicinska delar av blodgivningsprocessen åskådliggörs så motverkas ofta möjligheten att kombinera information med reklam. Slutsatsen är att GeBlod ännu inte hittat en hållbar lösning på utmaningen att i en och samma bild kombinera information med reklam. Dessa insikter kan ligga till grund för en mer genomarbetad visuell kommunikation från GeBlod för att motverka den ständiga blodbristen. / The purpose of this study is to examine the visual communication in a selection GeBlod's images to understand which visual rhetorical elements are used and how GeBlod manages the challenge of combining information with advertising. The material comprises six images analyzed using theories of visual rhetoric, color, form and typography. The result showed that the images largely lack a personal narrative and emotional valence, that a paradox emerges when emphasizing the color red, and that the possibility of combining information with advertising is often counteracted by demonstrating medical elements of the blood donation process when emotions such as fear and anxiety are present. The conclusion is that GeBlod has not yet found a a sustainable solution to the challenge of combining information with advertising in one and the same image. These insights can form the basis for a more thorough visual communication from GeBlod in order to counteract the constant blood shortage.

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse.

En konvention inom filmbranschen är att grod-, fågel- eller normalperspektiv kan användas för att skapa olika maktperspektiv på karaktärer i filmer. Filmens motståndskaraktär, antagonisten bör generellt vara stark och mäktig något som kan förstärkas med hjälp av grodperspektivet. Denna undersökning vill ta reda på hur de olika kameraperspektiven används vid introduktionen av kända antagonister från American Film Institutes lista över de "50 bästa filmskurkarna genom tiderna". Denna uppsatsundersökning utgår från vetenskapliga teorier om vad ett grod-, fågel- och normalperspektiv är för att genom en kvantitativ metod ta reda på hur kameraperspektiven används vid introduktionen av framgångsrikt genomförda antagonister. I resultatet visas att en majoritet av bilderna är grodperspektiv. Uppsatsen innehåller även diskussion om olika sätt att använda konventionen. I detta avsnitt diskuteras även problematiken med att bedöma kameraperspektiv utifrån rådande vetenskap vilket pekar på ett behov av att utveckla begreppen.