Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen i ett urval av GeBlods bilder för att förstå dels vilka visuellt retoriska element som används och dels hur GeBlod hanterar utmaningen att kombinera information med reklam. Materialet omfattar sex bilder som analyseras med hjälp av teorier inom visuell retorik, färg, form och typografi. Resultatet visade att bilderna i stor utsträckning saknar ett personligt narrativ och emotionell valens, att det uppstår en paradox i framhävandet av den röda färgen, och att när känslor som rädsla och ångest är närvarande och medicinska delar av blodgivningsprocessen åskådliggörs så motverkas ofta möjligheten att kombinera information med reklam. Slutsatsen är att GeBlod ännu inte hittat en hållbar lösning på utmaningen att i en och samma bild kombinera information med reklam. Dessa insikter kan ligga till grund för en mer genomarbetad visuell kommunikation från GeBlod för att motverka den ständiga blodbristen. / The purpose of this study is to examine the visual communication in a selection GeBlod's images to understand which visual rhetorical elements are used and how GeBlod manages the challenge of combining information with advertising. The material comprises six images analyzed using theories of visual rhetoric, color, form and typography. The result showed that the images largely lack a personal narrative and emotional valence, that a paradox emerges when emphasizing the color red, and that the possibility of combining information with advertising is often counteracted by demonstrating medical elements of the blood donation process when emotions such as fear and anxiety are present. The conclusion is that GeBlod has not yet found a a sustainable solution to the challenge of combining information with advertising in one and the same image. These insights can form the basis for a more thorough visual communication from GeBlod in order to counteract the constant blood shortage.

Tillgängligheten av blod kan vara livsavgörande för många personer, därför är blodgivning en viktig del av vården. För blodgivare kan en regelbunden blodgivning påverka kroppens järndepåer vilket på sikt kan leda till en järnbrist. Syftet med denna studie var att kartlägga blodgivares järndepåer i Region Jönköpings län genom att (i) utvärdera antalet och andelen nyanmälningar som ej uppfyllt godkänd S-ferritinnivå för blodgivning, (ii) jämföra nivåerna av S-ferritin vid nyregistrering och vid upprepad blodgivning, (iii) utvärdera intag av järnprofylax hos blodgivare, (iv) jämföra antalet, andelen samt orsaken till kontrollprovtagningar före och efter S-ferritin infördes som provtagningsrutin. Data insamlades och erhölls från Blodcentralen, Jönköping, Sverige, och analyserades statistiskt. Resultatet visade att fler kvinnor än män ej blev godkända som blodgivare på grund av S-ferritin <22 µg/L. Genom att sänka S-ferritinnivån kan fler kvinnor godkännas för blodgivning. Vidare visade studien att upprepad blodgivning leder till minskade järndepåer. Grupperna som erbjudits järnprofylax hade stabilare S-ferritin över tid vilket antyder att alla blodgivare skulle gynnas av järnprofylax, men vidare studier krävs. Majoriteten av blodgivare med S-ferritin ≤100 µg/L intar erbjudna järntabletter vilket visade att blodgivarna möjliggjorde fortsatt blodgivning. Slutligen visade studien att sedan S-ferritin infördes som provtagningsrutin 2017 har kontrollprovtagningar på grund av lågt B-Hb minskat, vilket visar att risken för att utveckla en järnbrist på grund av upprepad blodgivning har minskat i Region Jönköpings län. / The availability of blood could be crucial for many people; blood donation is, therefore, a vital part of healthcare. Continuous blood donation could affect the blood donors’ iron depots which could lead to an iron deficiency. The aim of the present study was to evaluate and highlight iron depots amongst blood donors in Jönköping County by (i) evaluating the number and proportion of new applicants which did not meet the approved S-ferritin levels for blood donation, (ii) compare the levels of S-ferritin in new registrations and repeated blood donations, (iii) evaluate intake of iron supplements amongst blood donors, (iv) compare the number, proportion and cause for control sampling before and after S-ferritin was introduced as a sampling routine. Data was collected from the Department of Transfusion Medicine, Jönköping, Sweden, and analysed statistically.The result showed that more women than men were not approved for blood donation because of S-ferritin <22 µg/L. By lowering S-ferritin, additional women will be approved for blood donation. Further, the study showed that continuous blood donation leads to decreased iron depots. Groups that were offered iron supplements showed more stable S-ferritin levels over time which implied that all blood donors would benefit from iron supplements, but further studies are required. The majority of the blood donors with S-ferritin ≤100 µg/L were taking their offered iron supplements which showed that the blood donors enabled future blood donations. Lastly, since S-ferritin was introduced as a sampling routine in 2017 the amount of control samplings due to low B-Hb has decreased. This shows that the risk to develop an iron deficiency due to continuous blood donation has decreased in Jönköping County.

Following the wake of the AIDS-catastrophe in the beginning of the eighties, homosexual men or 'men who have sex with men' (MSM) have been barred from donating blood throughout the planet. In this thesis I look into the different discourses at play in the context of creating the legal framework for blood donation in Sweden. Genealogically tracing the emergence of the category of MSM and mapping how the category is brought to use in contemporary negotiations on blood safety, I scrutinize how scientific truth is established within blood transfusion practice. I argue that the rationality of risk group exclusion is contingent on economical grounds, and that the foucauldian concept of biopolitics could productively be used to understand this rationality. In particular, the concept of the 'biopolitics of blood' can be employed in order to understand the reluctance from the involved actors to acknowledge the heteronormative consequences of the legal framework of contemporary blood donation. / Sedan HIV-virusets uppkomst i början av åttiotalet har homosexuella män eller 'män som har sex med män' (MSM) uteslutits från blodgivning. I den här uppsatsen tittar jag på de sexualitetsdiskurser som cirkulerar i de sammanhang där dessa regler utvecklas. Genom att genealogiskt spåra uppkomsten av kategorin MSM och sedan följa hur den används i samtida förhandlingar om blodsäkerhet undersöker jag hur vetenskaplig sanning etableras inom svensk blodtransfusion. Jag menar att riskgruppslogiken till viss del vilar på ekonomiska grunder, samt att begreppet 'blodets biopolitik' produktivt kan användas för att förstå den motvilja som de inblandade aktörerna visar mot att erkänna de heteronormativa konsekvenser som dagens lagstiftning kring blodgivning har.