För att undvika komplikationer vid blodtransfusioner fenotypas blodgivarens blod med avseende på kliniskt relevanta blodgruppsantigen. Fenotypning innebär att erytrocytantigen påvisas, vilket kan utföras med bland annat rör- eller gelkortsteknik. Dessa tekniker bygger på antigen-antikroppsreaktioner, agglutination. Agglutinat kan uppstå direkt när antikroppar binder samman erytrocyter eller uppstå sekundärt när antihumanglobulin reagerar med antikroppar bundna till erytrocyter. Syftet med studien var att jämföra rörteknik och gelkortsteknik för fenotypning avantigenerna RhC, -c, -E, -e inom Rh-systemet samt antigenerna inom Kell- (K), Duffy-(Fya)och Kidd-systemen (Jka). Detta med avseende på säkerhet, tid, ekonomi samt att utföra en validering av fenotypning med gelkortsteknik. Blod från 80 blodgivare fenotypades manuellt (direkt agglutination och indirekt antihumanglobulinteknik) med rör- och gelkortsteknik.Resultaten visade ingen skillnad mellan rör- och gelkortsteknik avseende de i studien fenotypade erytrocytantigen. Resultaten visade att rörtekniken är ett kostnadseffektivt verktyg för fenotypning. Totalkostnaden för fenotypning av 20 blodprover var 1157,06 SEK med rörteknik respektive 1337,11 SEK med gelkortsteknik. Men tack vare högre säkerhet, ökad effektivitet och bättre prestanda är gelkortsteknik att föredra även om den medför endast en ringa merkostnad. Gelkortstekniken ger en ökad säkerhet för både den som utför analysen genom minskad smittrisk samt för patienten eftersom tolkningsosäkerheten och tolkningsdifferensen minskar. Ett byte från rörteknik till gelkortsteknik är därför att rekommendera för blodcentralen vid länssjukhuset i Kalmar.

Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer. Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod. Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av. Det finns ingen skillnad i motivationen att donera blod gällande kön, ålder och om man har yrkes-/studieanknytning till sjukvården. Det som respondenterna uppgett som mest motiverande till att gå och donera blod är att få svar på olika provsvar som till exempel kolesterol och infektionsparametrar. Slutsats: Att försöka göra blodgivningen mer tillgänglig skulle förhoppningsvis kunna öka antalet blodgivare, eftersom en tredjedel av de tillfrågade har tänkt på det, men att det inte blivit av. Att erbjuda bloddonatorerna svar på olika blodprover skulle troligtvis också öka chanserna för att flera personer ska bli återkommande bloddonatorer. / Introduction: Hospitals and general healthcare are dependent on volunteers to donate blood. Due to today’s advanced surgery there is an everlasting need for new and more blood donors. With the aid of donated blood more people in need could receive the appropriate treatment. Aim: The aim was to investigate what reasons would be given for not donating blood, and to investigate whether the will to donate blood may depend on gender, age and whether the subject has a work- or study relation to healthcare. The aim was also to determine the motivating factors to blood donation of future donors. Method: This essay is based on a quantitative cross-sectional study consisting of a web based survey shared by the authors on the social networking service Facebook. The target group of the survey was people who are suitable to donate blood according to the criteria of the blood donation centre. A total of 90 individuals responded to the survey, with a loss of 11 people. The surveys were analyzed quantitatively using the statistical program SPSS. Results: The study indicates that the most common reason to why the respondent has not donated blood is that he or she has thought of donating blood, but that it has simply not yet happened. The motivation of donating blood is not dependent on the person’s gender, age or whether or not the person has a work- or study relation to healthcare. The most motivating factor to donating blood is the opportunity to be informed of test results such as cholesterol levels and infection parameters. Conclusion: Since one third of the respondents have considered donating blood, but that they still have not done so, there would probably be an increase in the numbers of blood donors if blood donating centres were more accessible. To offer the donors the results of various kinds of blood tests would probably motivate more persons to become regular blood donors.

Iron deficiency is common in frequent blood donors. At Ryhov blood center, hemoglobin and ferritin levels are measured in all newly registered blood donors. After June 2017, additional control for S-ferritin levels was added after the 4th and 5th blood donation, in women and men, respectively. The study aimed to evaluate S-ferritin levels in newly registered blood donors in 2018 and compare the number of rejected donors between men and women. Moreover, to compare S-ferritin levels between new registration and follow-up and compare the number of screening controls in 2016 with 2020. The study included all newly registered and rejected blood donors in 2018. Additionally, blood donors who were newly registered during 2018–2019 and underwent the follow-up S-ferritin control between 2018–2021 were included. The number of newly registered in 2018 was 544 blood donors, 17% were rejected due to low S-ferritin levels where all were women. Results showed that S-ferritin levels decreased at follow-up and the difference was greater in men than women. However, women had lower S-ferritin levels at new registration compared to men. The study could not show that follow-up S-ferritin control has an effect in reducing the number of screenings controls.