• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Tvinga verkligheten till innebörd : studier i Kjell Espmarks lyrik fram till och med Sent i Sverige /

Sandström, Daniel, January 2002 (has links)
Dissertation--Lund, 2002. / Bibliogr. p. 302-310. Résumé en anglais.
2

Ifigenia : Myten, berättelsen och idén hos Euripides och Sven Delblanc / Iphigenia : The myth, story and idea in Euripides and Sven Delblanc

Wettström, Rune January 2009 (has links)
<p>I denna uppsats har jag försökt utreda mytens roll för Euripides och Sven Delblanc.</p><p>Genom att använda myten är fabeln given och man behöver inte själv finna en historia att berätta. Så använder både Euripides och Delblanc myten. Den blir ett strukturerande element för de idéer man vill föra fram. Det är alltså ett idédrama och en idéroman i mytens förklädnad.</p><p>Euripides <em>Ifigenia</em> är ett drama om människan, Delblancs en roman om konsten. Båda författarna tillbakavisar mytens sannings­halt. De har dekonstruerat myten men också ironiskt nog avlutat sina berättelser med att konstruera en ny. Hos Euripides skapas myten om att gudarna återställer ordningen och hos Delblanc myten om nymfen (konsten), som återvunnit sin heliga kraft vid den källa där diktaren ändat sitt liv.</p><p>Gudar, heroer och den fosterländska lojaliteten ifrågasätts av båda författarna samtidigt som människans vanmakt inför sin historiska roll lyfts fram. Kan kriget alls rättfärdigas och vart leder en pragmatisk relativism?</p><p>Euripides betonar de existentiella, allmängiltiga problem människan ställs inför och där hon blir fångad av ödets vilja</p><p>För Delblanc är det konstens och konstnärens livs­villkor han främst belyser, men han visar även upp människans tragiska roll.</p>
3

Ifigenia : Myten, berättelsen och idén hos Euripides och Sven Delblanc / Iphigenia : The myth, story and idea in Euripides and Sven Delblanc

Wettström, Rune January 2009 (has links)
I denna uppsats har jag försökt utreda mytens roll för Euripides och Sven Delblanc. Genom att använda myten är fabeln given och man behöver inte själv finna en historia att berätta. Så använder både Euripides och Delblanc myten. Den blir ett strukturerande element för de idéer man vill föra fram. Det är alltså ett idédrama och en idéroman i mytens förklädnad. Euripides Ifigenia är ett drama om människan, Delblancs en roman om konsten. Båda författarna tillbakavisar mytens sannings­halt. De har dekonstruerat myten men också ironiskt nog avlutat sina berättelser med att konstruera en ny. Hos Euripides skapas myten om att gudarna återställer ordningen och hos Delblanc myten om nymfen (konsten), som återvunnit sin heliga kraft vid den källa där diktaren ändat sitt liv. Gudar, heroer och den fosterländska lojaliteten ifrågasätts av båda författarna samtidigt som människans vanmakt inför sin historiska roll lyfts fram. Kan kriget alls rättfärdigas och vart leder en pragmatisk relativism? Euripides betonar de existentiella, allmängiltiga problem människan ställs inför och där hon blir fångad av ödets vilja För Delblanc är det konstens och konstnärens livs­villkor han främst belyser, men han visar även upp människans tragiska roll.
4

”Och tavlor såg jag – bilder, mycket skilda” : En undersökning av Birger Sjöbergs ”Konferensman” som ett uttryck förbildorienterad modernism

Edström, Johnny January 2013 (has links)
Uppsatsen ämnar att 1. Utföra en nykritisk analys av dikten ”Konferensman” av Birger Sjöberg, 2.Etablera och diskutera begreppet bildorienterad modernism, 3. identifiera ”Konferensman som ettuttryck för bildorienterad modernism. För att utföra en nykritisk analys på ”Konferensman” har dennykritik som etablerats av teoretikerna Cleanth Brooks och William K. Wimsatt använts. Dennykritiska analysen har försökt att identifiera olika typer av metaforiska och symboliskarepresentationer av sinnlighet och andlighet i ”Konferensman”. Bildorienterad modernismdefinieras i uppsatsen som den typ av modernistiska poesi som huvudsakligen är intresserad avmetaforen eller symbolen. Vidare definieras nykritiken som en typ av modernistisk bildorienteradanalysmodell. Två andra teorier identifieras också som bildorienterade analyser. Dessa är KjellEspmarks själsöversättande analys av modernistisk poesi, samt metaforkollage, ett begrepputvecklat av uppsatsförfattaren. Dessa två teorier, tillsammans med nykritiken, ses i uppsatsen somolika sätt att analysera bildorienterad modernism på. Uppsatsen identifierar avslutningsvismöjligheten att applicera dessa olika teorier på ”Konferensman” som ett tecken på att dikten kan sessom ett uttryck för bildorienterad modernism.
5

Leka, ljuga, trolla : En jämförande läsning av August Strindbergs och Ingmar Bergmans konstnärsporträtt i ”Den romantiske klockaren på Rånö”, I havsbandet, Vargtimmen samt Fanny och Alexander / To Play, to Lie, to Conjure : Portraits of the Artist in Selected Works of August Strindberg and Ingmar Bergman

Moa, Marken January 2020 (has links)
In this essay, I study how the artist is portrayed in the works of August Strindberg and Ingmar Bergman. I compare Strindberg’s novels The Romantic Organist (1888) and By the Open Sea (1890) with Bergman’s The Hour of the Wolf (1968) and Fanny and Alexander (1982). It should be noted that I’m focusing on the film manuscripts (“Filmberättelser”) of Bergman rather than the films.  My aim is to study how the works of Strindberg and Bergman correspond in regards to the artist motif. Strindberg’s influence on the works of Ingmar Bergman has been wildly recognized among scholars and critics for decades, but no extensive study has before been made on the subject of the artist.
6

"Den stora kvarnen drivs av fågelsång" : en studie av tid i tre av Tranströmers diktsamlingar

Ågren, Linda January 2013 (has links)
Den här studien analyserar Tranströmers diktsamlingar 17 dikter, Hemligheter på vägen och Klanger och spår utifrån tematiken kring tid. Detta genom närläsning av dikterna och application av kognitiv lingvistik på metaforerna kopplade till tid. Resultatet av studien är att all tid existerar samtidigt i Tranströmers poesi, enligt T.S. Eliots teori att både dåtid och framtid finns här och nu, vilket syns på diverse historiska aspekter i nuet såsom ordval och porträttdikter. Tiden i dessa dikter tar formen av insekter såsom ett armbandsur och ett fjärilsmuseum. Fåglarna i dikterna vaktar tiden, olika fågelarter har hand om olika tidsperioder och de kan även misslyckas med tiden. Utöver detta kan tiden även ha en rumslighet likt en labyrint, schakt eller sjukhusbyggnader samt att den kan flöda i en nedåtgående rörelse. Vanliga konceptuella metaforer förekommer i Tranströmers poesi men oftast på ett nyskapande sätt som strider mot den allmänna definitionen av tid som kronologisk, linjär och uppdelad i mindre enheter.
7

Läraren skapas : – en romans premisser och hur dessa använts för att skapa en textuell helhet / The teacher is created : – a novel's premises and how it has been used to create a textual whole

Eghammer, Patric January 2015 (has links)
This essay concerns on how my novel The Teacher was influenced by the Masters course I completed in Creative Writing at Linnaeus University (2012 – 2014). Basically, The Teacher is about a love affair between a teacher and a student. With an intertextual, comparative and structurally inspired method I examine the process of writing my text. I also examine how my work relates to the great changes of the Swedish school system in the early 1990:s: deregulation, decentralisation and management by objectives. These changes are satirised in the novel. The essay also deals the role of the city in its time, the school in its town, contemporary literary texts with corresponding thematic, the moral values in their time and overall existential questions about responsibility, guilt, acceptance, non-judgmental attitudes, forgiveness and being in the present moment. The examining part of the essay shows how these premises get a concrete expression in the main conflict, main theme, characterization, narrative and stylistic choices. The essay clarifies the satirical point of view that turns The Teacher into an ironical reflection on the Swedish school system after the so-called “kommunaliseringen” (communities taking over from the state). The essay also clarifies how grown ups abdicate from responsibility in the Swedish society and how people judge each other and cling to roles. For that reason The Teacher is relevant within its time but also and even more since it is about recurring existential questions about responsibility and non-judgmental attitudes.

Page generated in 0.0313 seconds