Ett av skolans mest utmanade uppdrag kan vara att upptäcka och arbeta med elever med lässvårigheter. Det övergripande syftet med den här översikten är att peka på hur modellen Simple View of Reading kan visa på de färdigheter som krävs vid läsning, svårigheter som kan uppstå och passande moment i arbete med dessa. Genom litteraturöversikten har nio nyutgivna internationella forskningsartiklar granskats för att svara till syftet. Översikten har sökt fokusera på inkludering av artiklar som endast behandlar yngre elever utan funktionsnedsättningar som adhd, apsperger, autism och/eller svårigheter genom tvåspråkighet. Alla artiklar i översikten är vetenskapligt granskade. Artiklarna redovisas utifrån teman som framkommit under analysarbetet. De övergripande forskningsfrågorna var: Hur ser forskning på läsning utifrån modellen Simple View of Reading? Hur synliggörs lässvårigheter utifrån modellen Simple View of Reading? Vilka förebyggande åtgärder blir synliga? Resultatet visar på att läsförståelse kan till stor del förklaras genom färdigheterna avkodning och språkförståelse. Vidare så visas att tre olika lässvårigheter kan synliggöras, avkodningssvårigheter, läsförståelsesvårigheter och blandade svårigheter. Resultatet visar även på de kognitiva färdigheter som elever med olika lässvårigheter behöver i förebyggande eller ingripande hjälpprogram. I översikten diskuteras artiklarnas olika ståndpunkter utifrån teman och även huruvida den svenska översättningen av modellen kan ses ha samma förklaringskraft som den engelska.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument. Högläsning kan vara en aktivitet där elever tillåts att samspela med varandra samt vara delaktiga med förutsättning att läraren tidigare byggt upp en god relation till sina elever.

<p>I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsättning fått lyssna till texter som lästs upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mänsklig röst. Genom förståelsefrågor till varje text har det undersökts om en syntetisk uppläsning av sammanhängande text ger en sämre förståelse än en mänsklig uppläsning. Genom testet har också faktorer som ansträngning samt korrelation med längd, svårighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte är längre än ca 700 ord eller inte har en uppläsningstid på mer än ca fem minuter så ger en syntetisk uppläsning inte någon påvisbar försämring i förståelse. Resultat och analys visar dock att det vid längre texter än så kan finnas en skillnad i förståelse mellan de två uppläsningssätten samt att det kan finnas en korrelation med textens längd och svårighetsgrad. Testpersonernas subjektiva uppfattning och det kvantitativa resultatet visar också delvis att syntetiska uppläsningar är mer ansträngande än mänskliga. Dock behöver ytterligare studier genomföras för att bekräfta en försämrad förståelse och större ansträngning.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på elevernas upplevelser vid lösning av matematiska textuppgifter. Jag undersökte även vilken arbetsform eleverna föredrog vid lösning av textuppgifter. Undersökningen byggde på intervjuer och ett prov med olika matematiska uppgifter. Åtta elever i årskurs 2 deltog i undersökningen. Min undersökning visade att eleverna har olika upplevelser vid lösning av textuppgifter. Resultaten från denna studie visade även att språkförståelse har stor påverkan på elevernas upplevelser. Elever som upplever textuppgifter som svåra och tråkiga har stor brist i sin språkliga förståelse (läsförståelse och begreppsuppfattning) samt dålig inställning till matematik. Elever som upplever textuppgifter som lätta och roliga har däremot god språklig förståelse och bra inställning till matematik. Mina slutsatser överensstämmer med tidigare forskning inom detta område.

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka syften lärare i årskurs 1–3 beskriver att de har med högläsning av skönlitteratur, med fokus på elevernas läsutveckling. Den syftar även till att undersöka vilka arbetssätt kopplade till högläsning som lärare beskriver att de använder för att främja elevernas läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt med hjälp av den teoretiska modellen the Simple View of Reading. Resultatet visade att högläsningen används som ett didaktiskt verktyg för att främja läsutvecklingen, där ett betydligt större fokus ligger på språkförståelse än på avkodning. Vidare framkom det att lärarna dessutom har andra explicita syften med sin högläsning där relationsskapande, fostran och läsmotivation är framträdande teman. Detta kan tyda på att lärare saknar ett gemensamt yrkesspråk för att medvetet kunna rikta didaktiska aktiviteter till både avkodning och språkförståelse, snarare än att de inte besitter gedigen kompetens.

Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen för hur matematikgenomgångar kan anpassas med hänsyn till andraspråkselever. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex lärare genomfördes för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Lärarna är verksamma på olika skolor i Mellansverige. Resultatet från analysen visar tre faktorer som lärare uttrycker försvårar andraspråkselevernas kunskapsutveckling i matematikundervisningen. Den eventuellt bristande språkförståelsen i svenska kan medföra att andraspråkseleverna har svårigheter med att förstå lärarens kommunikation. Likaså är lärarens bristande tillgång till särskilda resurser och verktyg en försvårande faktor, liksom den eventuella avsaknaden av ett gott klassrumsklimat. Utifrån de tre faktorerna uttrycker lärarna hur de tillämpar olika anpassningar vid matematikgenomgångarna för att underlätta för andraspråkselevernas matematikutveckling. Inkluderingen av modersmålet är värdefullt, liksom en anpassad kommunikationsform i en trygg och social gemenskap. Slutsatsen för studien är att det finns flera försvårande faktorer för andraspråkselevers möjlighet att tillägna sig matematikkunskaper, men att somliga anpassningar, däribland specialundervisning och läromedel på andraspråkselevernas modersmål, endast kan tillämpas under förutsättningen att verktygen och resurserna finns tillgängliga på skolan.

Att nordbor enkelt kan kommunicera på sina modersmål är grunden i den nordiska språkgemenskapen. Idag är det endast de skandinaviska språken – danska, norska och svenska – som är mellanförståeliga och tanken är att hela Norden ska kunna kommunicera med dem som bas. Forskning visar dock att den internordiska språkförståelsen har försämrats hos nordiska ungdomar. Syftet med denna uppsats är att studera hur internordisk kommunikation mellan ungdomar som engagerar sig nordiskt fungerar och jämföra resultatet med tidigare forskning om hur internordisk kommunikation fungerar mellan ungdomar allmänt. För att undersöka detta har en enkätundersökning och ett antal fokusgruppintervjuer genomförts på tre olika ungdomsevenemang. Sammanlagt har 103 ungdomar från alla de nordiska länderna samt självstyrande områdena svarat på enkäten. Tolv ungdomar deltog också i fokusgrupperna. Undersökningens resultat visar att de nordiskt engagerade ungdomarna har en väldigt positiv bild av den internordiska kommunikationen och hur den fungerar på nordiska möten. Bäst gick det för norrmännen att kommunicera med andra nordbor och färingarna visade också bra resultat vad det gäller förståelse av alla de andra språken. Islänningarna hade störst språkliga problem, tätt följda av grönlänningarna. Övergripande är ungdomarna positivt inställda till den nordiska språkgemenskapen och de tycker det är viktigt att vi bevarar den. De använder sig av engelska i internordisk kommunikation när det behövs men ser det mer som ett hjälpspråk än ett huvudspråk. De vill bevara den nordiska kulturen genom att bevara de nordiska språken. När studiens resultat jämförs med tidigare forskning om kommunikation vid nordiska möten visar det sig att de nordiskt engagerade ungdomarna tycker att den internordiska kommunikationen är lättare än vad forskning visar att nordiska ungdomar tycker allmänt. De nordiskt engagerade ungdomarna tycker att det är lika lätt att förstå varandra som informanter i alla åldrar som deltog i en liknande undersökning för 25 år sedan.

Denna litteraturstudie har sin utgångspunkt i observationer som gjorts under genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessa visar att högläsning till stor del används som ett avslappningsinslag i anslutning till fruktstund eller när det finns tid över under skoldagen, till skillnad från att använda det som ett planerat lärtillfälle. Erfarenheterna styrks av PIRLS 2011 där det framkommer att svenska elever sällan ges möjlighet till samtal som bearbetning kring en högläsningstext. Studiens syfte är därmed att belysa vad högläsning som social praktik har för påverkan på elevers utveckling inom ämnet svenska samt undersöka vad forskning beskriver om högläsningens påverkan på elevers språkförståelse, knutet till de underliggande komponenterna ordförråd, språkstruktur och hörförståelse. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar påvisar forskningen att det finns med högläsning som social praktik? Hur påverkar högläsning elevers språkförståelse? Studien baserar sig på sammanlagt elva vetenskapliga publikationer, i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, tidskriftsartiklar och konferensbidrag, som ger en bild av både internationell och nationell forskning. Denna litteraturstudie grundar sig i den sociokulturella teorin som lyfter vikten av samspel och gemenskap som ett viktigt underlag till lärande. Studiens resultat visar att möjligheterna med högläsning är mer framstående än vad utmaningarna är. De möjligheter som sammanställts i studien är att högläsning som social praktik bidrar till att: utveckla gruppens gemenskap, möjliggöra ett möte med en mer avancerad litteratur för eleverna, utveckla elevernas förståelse för hur lässtrategier används samt utveckla elevers ordförråd, förståelse för språkstruktur och hörförståelse. Utmaningarna ligger främst hos läraren som bland annat måste vara väldigt flexibel när det kommer till att ha ett fokus på både texten och eleverna samtidigt under en pågående högläsningssituation. En slutsats som gjorts i studien är att högläsning som social praktik kan ge stora framgångar inom många områden i svenskundervisningen men att det krävs en medveten planering av läraren för att nå dit. Flera av studiens forskare påpekar, i enlighet med det sociokulturella perspektivet, att det är i interaktionen lärandet sker och att det krävs stöttning från en erfaren person för att nå dit.

Purpose The purpose of the project was to investigate how a chatbot, based on the swedish version of Microsoft Bot Framework handles language based varieties of the users questions. This is to provide an overview of how Microsoft Bot Framework works. Method In order to answer the issues and thereby fulfill the purpose of the report, a case study based on the information on parts of the information that was available on the web page for The Courts of Sweden.. A qualitative, experimental study was made where the intelligence in Microsoft Bot Framework’s chatbot technology was tested within the categories of misspelled words, use of synonyms, randomised word order and added contextual and emotional phrases. The research began with the development of two artefacts, one question collecting web crawler and an alternative chatbot, GORCh, that entirely lacks the intelligence that the test should cover. Apart from GORCh, a human respondent was also brought in. These two were used to demonstrate the human intelligence, providing a tool to show whether Microsoft Bot Framework has it. Later, questions and their earlier mentioned variations where created using GORCh and subsequently asked to all respondents. Finally, the answers were analyzed in order to answer the issues. Result There were no case where Microsoft Bot Framework acted in the way expected if it would’ve had intelligence. Hence, the test cannot show any case where such intelligence is used for the cases tested for. Implications It is fully possible to compensate for many of these cases, for example by entering more questions or using Microsofts other tools. This does, however, require manual work from the one who implements a chatbot built on Microsoft Bot framework.. Limitations The test was only done on Microsofts Swedish chatbot service. It does not cover intelligence in any other language. The test only covers questions to a chatbot that is limited to answering one specific subject. / Syfte Projektets syfte var att undersöka hur en chatbot byggd på Microsoft Bot Framework hanterar språkliga varianser av användarens frågor. Detta för att ge en bild av hur Microsoft Bot Framework fungerar. Metod För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet gjordes en fallstudie utifrån delar av den information som fanns tillgänglig på Sveriges Domstolars webbplats. En kvalitativ, experimentell studie gjordes där intelligensen i Microsoft Bot Frameworks chatbotsteknik undersöktes med avseende till framförallt felstavade ord, synonymer, slumpordnad ordföljd och adderade känslofraser. Undersökningen började med att två artefakter togs fram, en frågesamlande web crawler och en alternativ chatbot, GORCh, som helt saknar en sådan form av intelligens som testet undersöker. Utöver GORCh togs även en mänsklig respondent in, detta för att ge ett mått på vad mänsklig intelligens åstadkommer och således ge en skala för vad Microsoft Bot Framework borde åstadkomma om den har mänsklig intelligens. Efter det användes GORCh för att ta fram frågor med tidigare nämnda varianser. Dessa ställs sedan till övriga respondenter. Slutligen analyserades svaren från samtliga respondenter för att kunna besvara forskningsfrågorna. Resultat Det fanns ingen meningsvarians där Microsoft Bot Framework svarade som om en intelligent tolkning hade skett. Därför kan inte testet visa på att det finns en inbyggd simulerad intelligens för att tolka de meningsvarianser som testades. Implikationer Det är fullt möjligt att kompensera för många av fallen, exempelvis genom att fylla i fler frågor eller genom att använda Microsofts andra verktyg. Detta kräver dock manuellt arbete från den som vill implementera en chatbot byggd på Microsoft Bot Framework. Begränsningar Testet gjordes enbart på Microsofts svenska chatbottjänst. Det täcker inte intelligent tolkning på något annat språk. Testet täcker enbart frågor på en chatbot som kan besvara ett enskilt ämne.

<p>För att integreras i samhället och för att kunna ta del av medborgerliga rättigheter krävs goda språkkunskaper. Goda språkkunskaper är också ett måste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka språkförståelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av språkförståelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgår att många elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska språket. Det framgår även att det är lätt att överskatta många invandrarelevers färdighet i svenska, eftersom de klarar talspråket bra. Många gånger saknar dock invandrarelever djupare kunskap i det svenska språket och de har även brister i ordförrådet. I vår undersökning ingår 10 svenska elever och 10 elever med invandrarbakgrund, slumpmässigt utvalda från en skola. Dessa genomförde tester av ordförståelse, textförståelse och begreppsförståelse baserat på en lärobokstext i historia. Resultaten visar på en sämre språkförståelse i svenska hos invandrareleverna jämfört med de svenska eleverna. Skillnaden mellan de båda grupperna är speciellt markant när det gäller ordförståelse.</p>