<p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket<strong> s</strong>juksköterskan har en viktig roll i. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. <strong>Metod:</strong> Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar. <strong>Resultat: </strong>Individens egna resurser och yttre stöd var förutsättningar för att lyckas med hjärtrehabiliteringen. De flesta patienter hade en positiv bild av sjuksköterskan i rehabiliteringen och upplevde stöd och lättillgänglig hälso- och sjukvård betydelsefullt för att de skulle känna sig trygga. Patienterna betonade vikten av skräddarsydd information och såg olika på anpassningen till livet efter hjärtinfarkten. <strong>Diskussion: </strong>Sjuksköterskan borde ge individanpassad information och försäkra sig om att patienterna förstått informationen för att de ska kunna ta till sig kunskapen. Tillgänglighet och trygghet hade stor inverkan på patienternas deltagande i rehabiliteringen. <strong>Slutsats: </strong>Trygghet och information var de faktorer som påverkade upplevelsen av rehabiliteringen mest. Därför var det eftersträvansvärt att fokusera mer på detta i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.</p>

<p> </p><p><p>Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.</p></p>

<p>Studien tar sin utgångspunkt i den svenska regeringens Globaliseringsråd där rådets underlagsrapporter skapat del av den empiri som vårt resultat bygger på. Studien visar på hegemonin i de rådande föreställningar om samhällsutveckling i samband med globalisering. Detta skrivs fram i olika författares bidrag till Globaliseringsrådet fram till maj 2009 och där studien har syftat till synliggöra det som av Globaliseringsrådet osynliggjort.</p><p> </p>

<p>This thesis examines the ways in which adaptation and vulnerability are framed in national and sectorial policy-documents dealing with expected societal impacts of climate change. By using theories of discourse and ideology, the analysis aims to find and understand important ideas and presuppositions that are explicitly or implicitly expressed in these documents in order to make possible and tangible the institutional production of policy within the potentially far-reaching problematique of climate change adaptation and vulnerability. The analysis shows that there are two main perspectives through which vulnerability and adaptation are framed; one focusing limits to societal robustness; and one contesting the institutional capacity to implement adaptations. The author understands these framings as complementarily optimizing preconceived social and economic relations, something that might, in fact, reduce the response capacity of people.</p>

<p>Dagens skola ska arbeta för att bli ”en skola för alla”. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ”svagare”. Syftet med detta arbete är att undersöka hur integreringen av elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa uppfattas av berörda elever och lärare. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med 4 stycken lärare i ämnet idrott och hälsa. Könsfördelningen var 2 män och 2 kvinnor. 3 stycken elever intervjuades och uppdelningen var två pojkar och en flicka. Resultatet visar att integrering inte alltid är positivt. Som idrottslärare måste du lyssna på vad eleven vill och inte bara integrera utan eftertanke. Integrering i praktik ute på skolorna kan anpassas på olika sätt och därför är det svårt att sätta fingret på vad för aktioner som görs vid en integreringsprocess. Det mest återkommande ordet i integreringsdiskussionen i detta arbete var anpassning. Idrottslärarna lade mycket tyngd vid att alla människor idag behöver idrott och hälsa och det uppnås genom anpassning av aktiviteter så att alla kan vara med. Eleverna kände inte sig utanför när de hade idrott tillsammans med sin klass eller vid tillfällena med sin specialidrottslärare.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM – det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna. Data bearbetades och presenterades i olika kategorier. Resultatet från den aktuella forskningen visade att skyddande faktorer hos barnet var kategorierna ålder, kön, självkänsla, anpassningsförmåga, temperament och psykisk hälsa. Hos adoptivföräldrarna framträdde lyhördhet för barnets signaler, god ekonomisk standard samt stabil föräldra- och familjesituation. Skyddande faktorer som främjade adoptivbarnets anpassning och utveckling i omgivningen/samhället visade sig vara kategorierna god utbildningsnivå och hälsovård samt adoptivbarnets placering vid låg ålder. Då adoption kan ses som en skyddsfaktor i sig var den viktigaste slutsatsen att en låg ålder på adoptivbarnet vid placering i adoptivfamiljen ledde till en god anpassning och utveckling, men mer forskning om skyddsfaktorer avseende adoptivbarn behövs.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt personer med Multipel Skleros (MS) hanterar sin livssituation samt om, och i så fall hur det påverkar utförandet av aktivitet.</p><p>Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. I studien ingick tio stycken artiklar som valdes enligt uppsatta inklusions- och exklusionskriterier. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultatet visade att det var en omöjlighet att leva med MS utan att bli påverkad av dess inverkan då MS inkräktade på många områden i en persons liv. Den variation på symptom som följer med MS begränsade och hade negativ påverkan på aktivitet, sysselsättning och välmående. Det visade sig vara av stor vikt och betydelsefullt för personer med MS att hitta sätt att hantera sina svårigheter på. Resultatet visade också att personer med MS använde sig av olika typer av coping- eller anpassningsstrategier för att hantera sin sjukdom och sin livssituation. Vilka strategier en person använde i hanteringen av sin sjukdom varierade, men vissa strategier visade sig vara mer använda än andra. Genom att hitta sätt att hantera sin sjukdom och sina svårigheter på, och på så sätt återfå kontroll över sitt liv, kunde personer med MS öka sitt välmående och sin aktivitet och genom detta uppnå bättre fysisk, psykisk och social anpassning.</p><p>Slutsatsen som drogs var att användandet av coping- och anpassningsstrategier är en viktig del för personer med MS. Genom dessa strategier kan personer med MS återfå kontroll, uppnå bättre hälsorelaterad livskvalitet och aktivitet trots sin sjukdom och dess symptom. Att diskutera kring och ge tips på olika sätt att hantera svårigheter i livet och vardagen, som uppkommer på grund av sjukdomen, är av stor vikt och angeläget för arbetsterapeuter att vara medvetna om och arbeta kring.</p>

<p>Sverige är i ekonomiska sammanhang ett litet land, en begränsad hemmamarknad tvingar företag utomlands för att möjliggöra en expansion. Sverige är internationellt känt som en designnation och uttrycken ”Swedish Grace” samt ”Swedish Modern” har blivit synonymt med kvalitet, säkerhet och nytänkande. Problemet som denna uppsats ämnar att undersöka är i vilken utsträckning svenska design-</p><p>företag anpassar eller standardiserar svenskheten vid en utlandsetablering.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en jämförande studie utvärdera och analysera hur tre stycken små och ett stort svenskt designföretag väljer marknadsföringsstrategi</p><p>vid en utlandsetablering. Vi har ingående studerat dessa fyra företag och datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter från företagen.</p><p>Vår undersökning har visat att valet att anpassa eller standardisera svenskheten är kunskap- och erfarenhetsstyrt, men även beroende av företagets storlek. Skillnaderna vi sett mellan det stora och de mindre företagen kan följaktligen kopplas samman med ekonomiska förutsättningar samt deras erfarenhet från den nya marknaden.</p>

<p>I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren.</p><p>En metod för digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna. Metoden består av ett antal steg och innefattar bl a bearbetning av kartorna i bildbehandlingsprogram samt klassning och vektorisering i GIS-programvara. Eftersom batchfunktioner saknas i GIS-programvaran har makron skapats genom programmering i VBA. Metoden har visat sig fungera bra på urvalet och slutsatsen blir att det är fullt möjligt att digitalisera de ritade linjerna med automatik. Dock finns vissa brister avseende noggrannhet och användbarhet. Dessutom är urvalet relativt litet och viss justering av inställningarna för klassning och vektorisering kan vara nödvändig vid tillämpning på större delar av materialet.</p><p>Databasen har normaliserats så långt som ansetts rimligt med tanke på prestanda och användbarhet. För att tillförlitliga sökningar ska kunna utföras har flera attribut tolkats och modifierats genom indelning i kategorier och intervall.</p><p>Arbetet har resulterat i en geodatabas innehållande samtliga enkätsvar samt det utvalda materialet från digitaliseringstestet. För att visa hur databasen kan användas har två enkla analysexempel tagits fram.</p> / <p>This report describes the work with utilizing and adapting data from a visitor poll for use in a GIS. The poll was performed by the Municipality of Karlstad and the Swedish Forest Agency to survey peoples visit patterns in the I2-Forest, a former military training field which is now used as a recreation area. The poll consists of a number of questions about the visitor’s activities, age, opinions etc, and a map on which the visitor has drawn his or her path through the forest. Source data is a database containing poll answers, and the original maps with the drawn information. The task is partly to investigate if the maps can be batch-digitalized through scanning and vectorization, and partly to normalize the database.</p><p>A method for digitalizing has been developed and tested on a selection of the maps. The method consists of a number of steps, including image processing, classification and vectorization. According to lack of batch-possibilities in the used GIS software, macros have been created by programming in VBA. The method works well on the selected maps and the conclusion is that it is possible to digitalize the drawn lines automatically. However, there are some shortages regarding accuracy and usability. Furthermore, the selection is relatively small and some adjustments on the settings for classification and vectorization might be necessary when applying the method on a larger part of the data.</p><p>The database has been normalized as far as reasonable with consideration of performance and usability. To enable reliable searches, several attributes has been interpreted and modified through categorization and classification.</p><p>The result is a geodatabase consisting of all poll answers, and the selected data from the digitalization test. To show how the database can be used, two simple examples of analyses have been made.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den här studien behandlar frågor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen är gjord med hjälp av tre pedagogers intervjusvar, två av dem är gjorda med hjälp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer på grund av att det verkade vara det lämpligaste sättet att få svar på min frågeställning. Undersökningen är utförd i två kommuner där ett mindre antal personer blivit intervjuade. Det är en förhållandevis liten studie inom ett stort område. (Till min hjälp i det här arbetet har jag läst litteratur och gjort intervjuer, på grund av att jag ansåg att det var det bästa sättet att få svar på mina frågor till den här studien).</p><p>Struktur och tydlighet med att anpassa undervisningen samt lärare som har goda kunskaper om elever med autism är bästa sättet att beskriva resultatet av den här studien. Lärarna som jag har intervjuat anser att det bästa sättet att hjälpa de här eleverna i skolan är att ha goda föräldrakontakter och arbeta utifrån varje elevs unika personlighet.</p><p>Nyckelord: Anpassning,Undervisning,Struktur,Tydlighet</p>