Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen. Forskning har visat att brister i den medföljande partnerns anpassning är den enskilt största orsaken till att så många expatrieringar avbryts i förtid. Vårt undersökta problem har därför varit: Hur upplever den medföljande partnern anpassningen vid expatriering? Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vårt fokus har varit att försöka förstå och tolka partnernas upplevelser. I vårt fall innebar detta att vi genomförde fysiska intervjuer. Sex intervjuer utfördes i USA (Portland) under en vecka i månadsskiftet april-maj 2008. Intervjuerna antog huvudsakligen en semi-strukturerad form kring tre teman som var; Personlig anpassning, Interpersonell anpassning och Omgivningsanpassning. Intervjuerna baserades i huvudsak på partners till anställda inom Adidas, en intervju genomfördes dock med en HR ansvarig på Adidas och en annan med en psykolog som arbetar med anpassningsfrågor. Slutsatserna vi kom fram till var att samtliga tre ovan nämnda aspekter av anpassning visade sig spela roll för hur partnern upplevde anpassningen. De främsta positiva sambanden för den personliga anpassningen erhölls genom underkategorin språk. Positiva samband i den andra aspekten av anpassning, interpersonell anpassning, var exempelvis betydelsen av att vara förälder, support från storfamilj och sociala nätverk. Tredje aspekten av anpassning behandlade underkategorin kulturella nyheter. Den var också den enda av våra kategorier som visade sig ha ett negativt samband med partnerns upplevda anpassning. Visshet om uppdragets varaktighet, som också var en underkategori till denna aspekt, visade sig, å andra sidan, ha en positiv effekt för partnerns anpassning.

Bakgrund: I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket sjuksköterskan har en viktig roll i. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. Metod: Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar. Resultat: Individens egna resurser och yttre stöd var förutsättningar för att lyckas med hjärtrehabiliteringen. De flesta patienter hade en positiv bild av sjuksköterskan i rehabiliteringen och upplevde stöd och lättillgänglig hälso- och sjukvård betydelsefullt för att de skulle känna sig trygga. Patienterna betonade vikten av skräddarsydd information och såg olika på anpassningen till livet efter hjärtinfarkten. Diskussion: Sjuksköterskan borde ge individanpassad information och försäkra sig om att patienterna förstått informationen för att de ska kunna ta till sig kunskapen. Tillgänglighet och trygghet hade stor inverkan på patienternas deltagande i rehabiliteringen. Slutsats: Trygghet och information var de faktorer som påverkade upplevelsen av rehabiliteringen mest. Därför var det eftersträvansvärt att fokusera mer på detta i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever. Slutsatser som kan dras av resultatet är att lärare borde få mer obligatorisk utbildning om funktionsnedsättningar, samt mer resurser att kunna hjälpa alla elever. Det behövs även mer forskning inom området för att se vad som fungerar i undervisningen av elever med ADHD eller liknande svårigheter

Sammanfattning Studien är uppdelad i två delar. Den första delen är en innehållsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historieläroböcker för grundskolans senare år, samt läroböckernas anpassning till kunskapsmålen gällande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet läroböcker har gjorts för att täcka det som används i stor utsträckning i undervisningen i grundskolans senare år. Resultatet i innehållsanalysen visar att det är varierande mängd och utformning av innehåll gällande de nationella minoritetsgrupperna i historieläroböckerna. Resultatet visar även att ingen av läroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmålen i Lgr11 gällande de nationella minoritetsgrupperna, då ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna på ett tillräckligt vis. Utifrån resultatet av innehållsanalysen har intervjufrågor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika läromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra påverkande faktorer i författandeprocessen. Intervjuerna syftar även till att synliggöra författarnas egna resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna. Resultatet i författarintervjuerna synliggör en mängd faktorer som påverkat författarprocessen i varierande utsträckning. Jag kan till exempel nämna marknadsmässigaramar, sidbegränsningar, historieläromedelstradition samt förlagens olika påverkan som några av de centrala faktorer som läromedelsförfattarna omnämner. Författarnas resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna är intressant i relation till de faktorer som påverkat dem vid författandeprocessen. Resonemangen ser olika ut från författare till författare men författarna har, i de flesta fallen, arbetat på ett eller annat sätt med material om de nationella minoritetsgrupperna för att anpassa läroboken till läroplanens kunskapsmål.

Forskning visar att arbetssituationen har försämrats betydligt under de senaste åren för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar i Sverige. Den negativa utvecklingen beror på att högre krav ställs på socialsekreterarna idag samtidigt som det sker en decentralisering av organisationen, vilket har lett till en mer pressad arbetssituation och en hög personalomsättning inom socialtjänsten.Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med tvångsomhändertagande av barn och unga, upplever sin arbetssituation i tvångsomhändertagningsprocessen. Studien syftar även till att undersöka hur socialsekreterarna hanterar rollen som tvångsvårdsutövare.Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer, vilka utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten för studien visar att socialsekreterarna är tvungna att finna personliga strategier för att kunna hantera den påfrestande arbetssituationen samtidigt som de anser sig ha ansvaret att framföra barnperspektivet i samhället.Studiens slutsatser synliggör att socialsekreterarna upplever sig själva som ”Barnens väktare” samtidigt som de befinner sig i en ständig process för att finna fungerande strategier som underlättar arbetssituationen.

With the growing amount of citizens with another mother tongue than Swedish, the need for assessment instruments in other languages than Swedish within the Swedish health care increases. To enable this, the knowledge of multilingualism and adequate assessments are required. The aim is to develop a modern Arabic version of a screening material that is comparable to what is used in the Swedish clinic in the assessment of people diagnosed with aphasia. In the present study, Short Aphasia Examination (Kortfattad Afasiprövning), which is one of the few screening material is available in Swedish and among the ten most frequently used assessment materials (Blom Johansson, Carlsson & Sonnander, 2011). Translation and adaptation was made to the Standard Arabic (KAPARABISKA) and Arabic dialect of Hadari (KAPHADARI). The results were also compared with the participants' self-rated language abilities. The study is also implementing a comparison between KAP and the Hadari Arabic screening version of the Bilingual Aphasia Test (BAT). The translated assessment materials were tested on six participants, where five had Arabic as their mother tongue and one participant had Arabic and Swedish as mother tongues. The result indicates that the Arabic versions of KAP and BAT are assessing the language ability of the participants almost equally, but that KAP is assessing reading and writing abilities on a higher difficulty. The KAP assessments were conducted during half as long time as BAT. Both the KAP assessments and the BAT assessment identified participants with limited literacy skills, which indicates the importance of inquiring the patient’s education level to avoid false interpretation of the results. / Antalet människor som är utlandsfödda ökar i Sverige. Detta kan leda till att allt fler människor som insjuknar i afasi har ett annat modersmål än svenska och med detta följer behovet av undersökningsmaterial och kunskap om flerspråkighet. Syftet är att utarbeta en arabisk version av ett modernt screeningmaterial, som är jämförbart med vad som används i svensk klinik vid bedömning av nyinsjuknade personer med afasi. I föreliggande studie användes Kortfattad Afasiprövning (KAP), som är ett av få screeningmaterial som finns på svenska och bland de tio mest använda bedömningsmaterialen (Blom Johansson, Carlsson & Sonnander, 2011). Översättning och anpassning gjordes till klassisk arabiska (KAPARABISKA) och hadaridialekt (KAPHADARI). Resultatet jämfördes även med deltagarnas självskattning av språkförmågor. Efter översättnings- och anpassningsarbetet testades och jämfördes alla bedömningsmaterialen på sex stycken deltagare, av vilka fem hade arabiska som modersmål och en hade svenska och arabiska som modersmål. Resultatet visade att de arabiska versionerna av KAP och BAT bedömde språkförmågorna hos samtliga deltagare på ett likvärdigt sätt, men att KAP bedömer vissa språkliga förmågor med en högre svårighetsgrad. KAP tog ungefär hälften så lång tid att genomföra än BAT. Båda bedömningsmaterialen identifierade deltagare med begränsad läs- och skrivförmåga vilket visades i intervjun och självskattningen. Patientens skolgång bör därför efterfrågas för att undvika feltolkning av resultat.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden. Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag. Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet. De viktigaste slutsatserna som vi drar är nätverkets betydelse som är en tillgång för arrangören. Även ekonomin spelar en stor roll för etablerandet av en festival eftersom den sätter förutsättningarna för hur pass dyra akter som arrangören har råd att boka vilket också påverkar besökarantalet. Beroende på vad som ska arrangeras, en festival i bolagsform eller en ideell sådan så passar sig de större till bolagen och de nischade åt mindre ideella arrangemang.

Under de senaste 20 åren har det svenska sjukvårdssystemet förändrats i en riktning som alltmer liknar det privata näringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmännen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förändrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvården går mot en än mer kunskapsintensiv produktion än tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik påverkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna. Studiens syfte är att mot ovan nämnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting använder och i vilken omfattning de anser att förändringar skett. Studien är en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad på respondenternas upplevelser av den förändrade sjukvården. Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strävan efter flexibel kompetens och lärande organisationer är strategier som cheferna i studien använder för att hantera kraven som ställs från omgivningen och för att uppnå effektivitet i arbetet och därmed verksamhetsmålen. Trots det begränsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer använder sig av idag på fyra olika sjukhus och bidra till ökad förståelse kring fenomenet.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med aktiva och före detta tävlingsryttare. Studien följer en socialkonstruktivistisk tradition med en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet tyder på att spöet tillämpas, om nödvändigt, som en säkerhetsåtgärd för ökad kontroll av galopphästen samt som en tillgång för att uppnå optimal prestation. Dessa två premisser har positiv legitimerande kraft i dess olika praktiska utföranden. Tillämpningen av spöet legitimeras också positiv genom tävlingsryttarens stereotypa roll, deindividualisering av hästen, reglerna om spöet, jämförelser med andra hästsporter samt hur olika hästar sköts. Dessa positiva legitimeringskrafter minskade i sammanhang då respondenterna upplevde att spöet tillämpades trots att piskslagen inte hade någon önskvärd effekt på hästens prestation eller agerande. Vidare pekar resultatet på att normativ anpassning möjligtvis ägt rum genom reglementets avsaknad av regler om spöet som standardutrustning, trots att de flesta respondenter upplever spöet som standard. Normativ anpassning kunde också uppfattas kring de stereotypa tankar om sin arbetsuppgift en tävlingsryttare håller. Resultatet indikerar på att informativ anpassning äger rum genom respondenternas adaption till reglementet, trots att flertalet inte fann reglerna tillfredsställande. Slutligen verkar det som att respondenterna med mindre yrkeserfarenhet tenderar att anpassa sig informativt i högre grad efter tränarens auktoritära roll i förhållande till respondenterna med längre yrkeserfarenhet. Respondenternas ansvarstagande reducerades möjligtvis då de anpassade sig informativt genom tränarens rid-order i tillämpningen av spöet. Resultatet kan inte uttala sig om graden av legitimering eller social anpassning då studiens upplägg inte mätte frekvens.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft). Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen. Gemenskapen är väldig stark och innebär både trygghet och ett starkt socialt nätverk samt stöttning och vägledning. Individerna hade en kristen bakgrund från start, vilket påverkat deras val att bli medlem i just en kristen rörelse. Ritualerna samt traditionen har utvecklats efter dagens samhälle, där exempelvis det intuitva tänket bidrar. Samhällets förändring har bidragit till att kyrkan förändrat sig vilket främst visar sig i rörelsens alltmer individualiserade drag, där individen respekterar varandras olikheter. Utanförskapet finns idag inte på samma sätt, det är exempelvis inget problem att gå på bio idag eller ta ett glas vin som det kunde vara förr. En del ritualer och traditioner har utvecklats alltmer och ses med mer "moderna" ögon och är inte lika traditionsbundna.