Standardiserade affärssystem är utformade för att kunna nyttjas av flera olika kundorganisationer trots dess varierande behov. Det medför att funktionalitet i ett standardiserat affärssystem sällan motsvarar kundorganisationers krav och önskemål. Standardiserade affärssystem är begränsade gällande dess anpassningsförmåga vilket förutsätter att kundorganisationer nyttjar affärssystemet som en standardversion utan avvikande anpassningar vid implementation. Trots begränsningar är flertalet kundorganisationer i behov av att genomföra anpassningar i det standardiserade affärssystemet för att uppnå en önskad anpassningsgrad mellan affärssystemet och organisationens affärsprocesser. Studien avser att bidra med kunskap om relationen mellan ett standardiserat affärssystem och dess anpassningsförmåga samt vilka utmaningar en kundorganisation kan ställas inför vid implementation till följd av denna relation. Studien har genomförts genom en fallstudie och tillämpat en kvalitativ ansats för att kunna undersöka området. I studiens slutsats presenteras sex identifierade utmaningar vid implementation av ett standardiserat affärssystem i den specifika kundorganisationen. De sex identifierade utmaningarna är; kravhantering, behov av anpassning, inlåsning mellan systemleverantör och kundorganisation, anpassningens komplexitet, förändring av viktiga affärsprocesser och utbildning av systemanvändare.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom vilket innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Inflammationer uppstår i nervcellerna och bildar ärrvävnader. Ca 1000 personer per år får MS och eftersom att sjukdomen är obotlig är det viktigt att lyfta fram de erfarenheter personer har med MS för att kunna bidra till en god omvårdnad och ökad livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med Multipel Skleros. Metod: Metoden för denna litteraturöversikt baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Två databassökningar användes, MEDLINE och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatdelen framkom det tre huvudteman. Det första huvudtemat går under faktorer som förändrar det dagliga livet.  Det andra temat heter förändrade relationer i det sociala livet och det sista huvudtemat heter anpassning och acceptans. Slutsats: MS förändrar det dagliga livet och omfattar konstanta krav vilket gav upphov till negativa erfarenheter. Att anpassa sig till en rörlig miljö är svårt men strategier för att acceptera sjukdom framkom som hjälpsamma. Kunskap om erfarenhet av att leva med MS kan underlätta vardagen och deras vårdsituation.

This study aims to examine how Swedish upper secondary teachers work with extra adaptationand special support regarding neurodevelopmental disorders (NDDs) in upper secondary schooland their perceptions of NDDs and what extra adaptations and special support entail. Tworesearch questions are presented: how do Swedish teachers define extra adaptation and specialsupport in terms of NDDs? And how do Swedish teachers work with extra adaptation andspecial support regarding NDDs in upper secondary school? Qualitative semi-structuredinterviews are conducted with six upper-secondary teachers. The results are divided into twocategories; Swedish teachers’ definition of extra adaptation and special support regardingNDDs, and the Swedish teachers’ way of working with extra adaptation and special supportregarding NDDs in upper secondary school. The results show that teachers have differentexperiences dealing with students with special needs. Moreover, teachers have a betterunderstanding of the concept of extra adaptation than the concept of special support. Therespondents give several examples of extra adaptation, such as letting students listen to music,get longer test time, opportunity to get spelling control in tests, and get material read. When itcomes to special support, the teachers link the concepts to speech synthesis, extra math lessons,or that the school procures a writing interpreter or a student assistant.

Denna studie syftar till att belysa möjliga orsaker till matematikssvårigheter i grundskolan F-3, samt visa lärarens strategier i matematikundervisningen. Därutöver syftar studien till att bidra med kunskaper om hur lärare kan anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik från F-3. Fokus med studien är att undersöka elevernas svårigheter i ämnet matematik samt vilka strategier ska lärare använda i matematikundervisningen för att utvecklas eleverna så långt som möjligt. Utifrån syftet och målet med den studien ställde jag följande frågeställningarna: Vilka orsaker kan finnas till att vissa elever har svårigheter i matematik? Vilka strategier använder pedagoger för att anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik?Utifrån området i min studie har jag valt det systemteoretiska perspektivet och hur det fungerar i praktiken när lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter. Fokus i systemteoretiska perspektiv är att lösa problem, nå resultat och åstadkomma förändring. I tidigare forskning och studier tog jag upp litteratur, böcker, artiklar och rapporter som är relevanta för min studiens syfte och frågeställningar. Jag sökte kunskaper om matematikssvårigheter hos elever och anpassning inom matematiksundervisnigen. Därtill sökte jag vilka faktorer som påverkas elevernas färdigheter i ämnet matematik och hur pedagogerna ska anpassa sin undervisning för elever olika behov. För att kunna svara på studiens frågeställningar användes jag kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex lärare och en speciallärare som jobbar i grundskolan intervjuades. I studien använde jag tematiskt metod för att analysera studiens resultat och komma till studiens syfte.I resultatet framkommer att begreppsliga svårigheter, elevens svårigheter, till exempel olika diagnoser, koncentration och uppmärksamhets svårigheter, samt brister inom taluppfattning är orsaker till matematikens svårigheter hos vissa elever. Därtill är att identifiera och planera, anpassat material och undervisningens kvalitet strategier för att anpassa undervisningen till dessa elever i grundskolan.

Elever med svenska som andraspråk ökar ständigt i de svenska skolorna vilket leder till att den svenska skolan och lärare ställs inför nya utmaningar och ständigt behöver utvecklas för att kunna bemöta alla elevers olika förutsättningar och behov. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur undervisning anpassas och hur man stödjer flerspråkiga elever inom matematiken i den svenska skolan. Examensarbetet kommer att behandla frågor gällande metodval för stöd och anpassning samt vilka svårigheter elever med svenska som andraspråk kan komma att stöta på i grundskolans yngre år inom matematikämnet. Vi har i vår studie valt att använda oss av intervjuer som metod samt tidigare forskning inom ämnesområdet. Vidare förhåller vi oss genom analys till teoretiska perspektiv. Tidigare forskningsresultat visar att stöd och anpassningar inom matematikämnet för elever med svenska som andraspråk har flera perspektiv. Denna studie kommer att belysa de olika stöd och anpassningar med konkreta exempel utifrån genomförda intervjuer. Lärare använder sig av olika metoder, praktiskt material, digitala verktyg och ett samtalande klassrum.

Utgångspunkten för vuxenutbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Som lärare är det viktigt att jag utgår från det och anpassar min undervisning utifrån eleven. För att möta varje individ finns det behov av anpassningar för att på så sett ge elever möjlighet till ökad att lyckas med sina studier. En intressant fråga i sammanhanget och som kan skapa förutsättningar för en ökad förståelse kring anpassning i vuxenutbildning är att ställa sig frågan hur anpassning uppfattas i undervisning och vilka strategier finns för anpassning utifrån vuxna elevers behov. Syftet med denna studie är att ur ett elev – och lärarperspektiv undersöka uppfattning om anpassning i vuxenutbildning relaterat till elevers lärande, engagemang och välbefinnande. Utifrån en fenomenografisk ansats genomfördes studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra vuxna elever. Resultatet visade att vuxna elever uppfattar anpassning i undervisning utifrån beskrivningskategorierna tillgänglig undervisning, stöd i språklig utveckling, gruppanpassning och delaktighet samt trygghetsskapande. Resultatet visade också att lärares uppfattning och strategier kan kategoriseras i att skapa goda relationer, att motivera, att samverkan med andra, att skapa anställningsbarhet, att vara professionell.

SammanfattningFolkers, Björn (2018). Self-efficacy för läsförståelse - tilltron till förmågan att klara uppgiften du har framför dig. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt öka kunskapen kring hur elevers self-efficacy kan stärkas vid arbete med läsförståelse.SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger som undervisar i svenska på högstadiet arbetar med elevernas self-efficacy för läsförståelse och att undersöka elevernas uppfattningar om self- efficacy för läsförståelse.Frågeställningar- Hur uttrycker pedagoger i ämnet svenska på högstadiet att de arbetar med elevernas self-effi- cacy vid undervisning av läsförståelse?- Vad har betydelse för eleverna när de ska stärka sin self-efficacy för läsförståelse?- Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur pedagoger i ämnet svenska arbetar med self-efficacy vid läsförståelse och vad eleverna uttrycker som betydelsefullt avseende derasself-efficacy för läsförståelse?TeoriTeorin som har använts är social kognitiv teori med fokus på self-efficacy.MetodKvalitativ metod har använts. Intervjuer med pedagoger och fokusgrupper med elever.Resultat och analysResultatet och analysen visa att det finns många olika områden som påverkar self-efficacy för läsförståelse. Det kan vara vilka anpassningar som görs, hur känslor hanteras och hur undervis- ning bedrivs. Till viss del överensstämmer pedagogernas arbete med vad eleverna tycker är bety- delsefullt för self-efficacy. Överensstämmelsen gäller framför allt anpassningar i klassrummet.2 Eleverna betonar även andra faktorer som betydelsefulla för self-efficacy än vad pedagogerna gör, till exempel personliga processer.ImplikationerExamensarbetet ger förslag till arbetssätt som stärker elevers self-efficacy för läsförståelse. Det kan vara insatser som riktar sig till den enskilde eleven. Men även hur grupper kan arrangeras och hur undervisning kan bedrivas för att stärka elevernas self-efficacy. Det ges även förslag till hur organisationen kan arbeta med self-efficacy.SlutsatsSelf-efficacy stärks genom olika former av anpassningar och olika sätt att undervisa. Skillnaden mellan pedagogers och elevers beskrivningar av vad som är viktigt för self-efficacy är framför allt personliga processer, vilket eleverna lyfter fram som betydelsefullt men inte pedagogerna i samma utsträckning. Bemästrande av uppgifter är ett viktigt mål för undervisningen för att elever ska utveckla sin self-efficacy för läsförståelse.NyckelordAnpassning, läsförståelse, organisation, personliga processer och self-efficacy

Flera av Skolinspektionens (2016, 2018) granskningar pekar på brister i hur undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Samtidigt pekar forskningen på lärarens betydelse för elevernas prestationer (Hattie 2012, 2014). Föreliggande studie är en kvalitativ fallstudie baserad på semi-strukturerade intervjuer med fyra lärare, där samtliga är legitimerade och har erfarenhet av att undervisa matematik i årskurs 7-9. Studiens syfte är att lyfta fram lärarnas tankar om anpassning av undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, och lärarnas respons på intervjufrågorna analyserades med tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i några övergripande teman för de båda forskningsfrågorna. Sammanfattningsvis visade analysen att lärarna uppger att det är viktigt att undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar och behov för att  alla elever ska få möjlighet att förstå utifrån de förutsättningar de har. Här handlar det om förutsättningar bland annat i form av förförståelse, kapacitet och språkliga förutsättningar.  alla elever ska få nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.  motivera alla. Dessutom uppger de, intressant nog, i kontrast till tidigare resultat att undervisningen inte behöver anpassas efter alla elever. Detta kan förklaras med att lärarna anpassar undervisningen för att passa majoriteten av elevernas förutsättningar och behov från början, och att de därmed anpassar undervisningen mer specifikt för de elever som inte ingår i denna majoritet. På frågan hur lärarna ser vilka förutsättningar och behov eleverna har visade resultatet att det sker genom olika former av bedömning, såsom diagnoser och prov, muntlig kommunikation och då eleverna arbetar på lektionerna. Dessutom spelar också relationen mellan lärare och elev samt lärarens erfarenhet en viktig roll i lärarens synliggörande av elevernas förutsättningar och behov.

Bakgrund: Tidigare studier om anpassning till en redovisningsstandard har i stor utsträckning enbart diskuterat Early Adoption, men det kan även finnas ytterligare sätt att anpassa sig på.   Innan redovisningsstandarder träder i kraft ges företagen möjlighet att göra olika redovisningsval, vilket kommer studeras i studien.    Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka anpassningsmetoder som företag använder sig av inför en redovisningsstandard. Det kommer även studeras vilka drivkrafter som finns bakom anpassningen.    Metod: Den kvantitativa studien använder paneldata med en deduktiv ansats. Teorierna Positive Accounting Theory och legitimitetsteorin används för att härleda hypoteser som sedan testas för att se om de kan förklara drivkrafterna bakom anpassning till en redovisningsstandard. Den kvantitativa datan hämtas från Stockholmsbörsen.    Slutsats: Studiens resultat visar att flertalet företag använder sig av någon anpassningsmetod inför en ny standard. De identifierade drivkrafterna i studien fick inget genomslag. / Background: Previous studies on adaptation to an accounting standard have to a large extent only discussed Early Adoption, but there may also be additional ways of adapting. Before accounting standards are utilized, companies are given the opportunity to make different accounting choices, which will be studied in this master thesis.    Purpose: The purpose of this master thesis is to identify which adapting methods companies use before an accounting standard is utilized. The driving forces behind the adaptation itself will also be studied.    Method: The quantitative study uses panel data with a deductive approach. The theories, Positive Accounting theory and Legitimacy Theory are used to derive hypotheses which will then be tested to see if they can explain the driving forces behind the adaptation to a new accounting standard. The quantitative data is collected from the Stockholm Stock Exchange.    Conclusion: The results show that most companies use some sort of adaptation methods before a new accounting standard. The identified driving forces in the thesis had no effect on whether the company adapted or not.

Syftet med denna studie var att undersöka och tolka förskoleklasspedagogers erfarenheter och upplevelser kring mottagandet av nya eleverna och den medföljande övergångsprocessen som sker. För att få syftet besvarat användes intervjuer som metod där sju olika pedagoger verksamma i förskoleklass medverkade från sex olika skolverksamheter från en kommun i norra Sverige. Studien visar att det finns en stor variation men även likheter kring hur mottagandet och övergångsprocessen kan gå till och hur pedagoger resonerar kring den. Det framkommer också att det finns mycket likheter mellan vilka områden pedagogerna värderar där ett framträdande begreppet som de presenterar är trygghet. Barn måste känna en trygghet i relationer och miljö för att må bra och för deras fortsatta lärande och utveckling. / <p>2019-12-20</p>