Bakgrund: Barn och ungdomar med glutenintolerans kan uppleva problem på grund av sjukdomen kopplat till mat och ätande, både i skolan och samhället utanför. Särskilt hem- och konsumentkunskap upplevs som ett skolämne där problem kan uppstå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärare arbetade med att tillgodose glutenintoleranta elevers behov och rättigheter samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de upplevde i detta arbete. Metod: I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma hem- och konsumentkunskapslärare som undervisade årskurs 6–9. Intervjuerna genomfördes genom personliga möten alternativt över videolänk. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys genomfördes där den insamlade datan kondenserades, kodades och sedan kategoriserades i en tabell med två kategorier och fyra subkategorier. Resultat: Resultaten i studien visade att kunskap och tidigare erfarenhet av att hantera glutenintolerans var de mest avgörande faktorerna i arbetet med att uppfylla glutenintoleranta elevers behov. Vidare framkom att glutenintolerans inte var något som lärarna hade reflekterat så mycket kring eller lade särskilt mycket vikt vid i sitt arbete och glutenintolerans hade en oklar roll i deras undervisning. Många gånger bestod undervisningen om glutenintolerans av oplanerat och outtalat kamratlärande mellan glutenintoleranta elever och dess klasskamrater i arbetsgruppen. Slutsats: Det är oroväckande att en lärares privata erfarenheter har så stor inverkan på undervisningen. Läroplanen behöver därför tydliggöra vad som gäller angående glutenintolerans och andra allergier och intoleranser för att säkerställa behoven och rättigheterna för dessa elever. Vidare behövs mer forskning om hur huvudmän säkerställer en säker undervisning i hem- och konsumentkunskap. / Background: Children and adolescents with celiac disease may experience problems linked to food and eating because of the disease, both in school and in the rest of the society. Home economics is especially mentioned as a school subject where problems can occur. Objective: The aim of this study was to explore how teachers in home economics work to fulfill the needs and rights of students with celiac disease and also what prerequisities, opportunities and obstacles the teachers experienced in this work. Method: Qualitative semi-structured interviews were used to perform this study and seven teachers in home economics were interviewed. The interviews consisted both of personal meetings as well as meetings over video link. The interviews were transcripted, condensed, coded and then sorted in a table with two categories and four sub-categories in order to analyze them. Results: The study showed that knowledge and previous experience were the most important factors in the work with fulfilling the needs of students with celiac disease. The study also showed that celiac disease was something the teachers didn´t pay much attention or considered to be of much importance and the part celiac disease played during the lessons was unclear. Teachers had a wide variety of approaches when it came to teaching about celiac disease. Some directly taught their students and others relied on peer learning. Conclusion: It´s disquieting that teachers private experience of celiac disease is of so much importance for the teachers work. Therefore the syllabus needs to clarify what part celiac disease and other allergies and intolerances has in home economics. There is also a need for more research of how principals ensure safe lessons in home economics.

Utifrån befintliga och framtida samhälsutmaningar som klimatkrisen, demografiska skillnader samt ekonomiska och ekologiska förutsättningar kan ett behov av motståndskraftiga, eller resilienta, samhällen utläsas. Implicit innebär resiliens en förmåga att vara flexibel inför framtidens förutsedda och oförutsedda händelser. Studien intresserar sig för hur ovanstående utmaningar påverkar kommunernas arbete med bostadsförsörjning med hänsyn till en fortsatt hög urbaniseringstakt samt rådande bostadsbrist. I samband med de allt ökande kraven för bostads-och byggnadsbranschen är det relevant att undersöka andra tillvägagångsätt för att underlätta en omställning till mer hållbara produktions-och bruksformer. Detta innefattar även en ökad flexibilitet samt förmåga till anpassning i ett senare skede. Uppsatsen har utformats inom ramen för en explorativ studie som ämnar kartlägga innebörden hos begreppet flexibilitet inom bostadsplaneringen. Med hänsyn till kommunernas verktyg i form av planmonopolet samt deras lagstadgade ansvar att främja för bostäder intresserar jag mig för hur arbetet med flexibilitet förekommer på den kommunala och regionala nivån. Därmed ämnas en undersökning av retoriken inom ämnet, med grund i en presentation av begreppets definitioner samt ett antal medel och verktyg för ökad flexibilitet inom litteraturstudien. Undersökningen fokuserar även på eventuella spänningar, motsättningar samt målkonflikter som kan framträda i denna retorik. Studiens forskningsstrategi består av fallstudier med Helsingborgs stad och Norrköpings kommun respektive Region Skåne och Region Östergötland som utvalda fall. Studien har funnit att begreppet flexibilitet definieras på olika sätt beroende på den studerade nivån. Inom studien har planerna kommit att kategoriseras som antingen strategiska eller konkreta/praktiska. Inom ramen för strategiska dokument likt regionplaner och kommunala översiktsplaner innefattar detta främst mångfunktionalitet utifrån kartläggning av behov samt identifiering av trender och tendenser. Inom ramen för konkreta planer såsom detaljplaner kan flexibilitet på byggnadsnivå skönjas genom åtgärder för ökad variation beträffande upplåtelseform och utformning av bostaden. Den vanligaste strategin inom bostadsförsörjning på samtliga nivåer består av förtätning och nyproduktion. De undersökta planerna beaktar omvandling och anpassning endast under specifika förhållanden, vilket tyder på behovet av en samlad strategi för det befintliga bostadsbeståndet. Studien har även funnit att ett antal motsättningar kan utläsas i den retorik som framförs av kommunerna. Med hänsyn till det uttalade målet att främja hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter har studien kunnat konkludera att planeringen inte beaktar flexibilitet i tillräcklig omfattning vilket kan medföra negativa konsekvenser för samtliga hållbarhetsaspekter. Den höga detaljeringsgraden i planerna kan ge upphov till spårbundenhet i framtiden genom att anpassning kan försvåras eller omöjliggöras under rådande bestämmelser. Studien finner att detta kan bero på planeringens motvilja att beakta innovativa tekniker med hänsyn till föråldrade planeringsprinciper samt ett ökat sektorsintresse inom planeringen som ställer stora krav på kommunerna att beakta samtliga behov.

No description available.

Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i årskurs 1–3 ser på likvärdighetsuppdraget när det kommer till elever i behov av extra anpassningar. Detta genom att undersöka hur lärare arbetar med bildstöd för elever i behov av extra anpassning. Studiens frågeställningar är därmed, hur motiverar lärare valet att använda eller inte använda bildstöd för elever i behov av extra anpassning? Vilka faktorer påverkar lärarens användande av bildstöd? Vilka utmaningar och framgångar upplever lärare i arbetet med bildstöd? Tidigare forskning visar på två olika delar, där ena delen av forskningen behandlar hur bildstöd gynnar alla elever. Den andra delen av forskningen behandlar bildstöd som gynnsamt för elever med diagnoser. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatismen. Pragmatismens syn på undervisning används för att analysera resultaten. Metoden som används för denna studie utgår ifrån semi-strukturerade intervjuer från två olika skolor som sedan analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens slutsatser visar på att lärarnas utbildning kan påverka lärarnas möjlighet att förse elever i behov av extra anpassning med bildstöd. Samtliga av de fem deltagande lärare anser att bildstöd gynnar alla elever. Dessa två slutsatser kan komma att påverka likvärdigheten i skolan.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn på många sjukdomar som drabbar personer oavsett ålder och kön. Personer som får cancerdiagnos genomgår en lång process, med symtom, behandlingar och biverkningar som skapar lidande för personen. Att leva med en obotlig cancersjukdom medför förändringar i personens liv både fysiskt, psykiskt och socialt samt förändringar i vardag. Syfte: var att belysa personers upplevelser av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa vetenskapliga originalartiklar användes för att uppnå syftets mål med denna litteraturöversikt, med användning av databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades, samtliga kategorier beskrev patienternas upplevelse av att leva med cancersjukdom. Patienterna hade olika upplevelse av diagnosen. Huvudfynd var att patienterna upplevde maktlöshet som påverkade deras vardagliga liv, förändrad sociala roller och förändrad aktiviteter. Diskussion: Anledningen till att patienterna upplevde psykiska påfrestningar var på grund av den korta övergången från att känna sig frisk till att ha en livshotande sjukdom. Slutsats: Personer som har en cancersjukdom lever med både fysiska och psykiska påfrestningar, vilket påverkade personens sociala nätverk och fritidsaktiviteter. Dessa patienter hanterar sin sjukdom på olika sätt för att klara av vardag. Med stöd av teorin KASAM kan en individen finna lämpliga resurser samt behålla psykiskt välmående trots negativa erfarenheter. / <p>Examinationsdatum: 2021-05-10</p>

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur prioriteringar om ekonomisk tillväxt i det kommunala arbetet balanseras i förhållande till risken för framtida översvämningar. Uppsatsen analyserar fyra svenska kommuner, som ligger längs Vänern, för att studera hur de arbetar med mål om tillväxt, identitetsskapande, anpassning mot framtida översvämningar och hur det arbetet kan tolkas ur ett sårbarhetsperspektiv. För att undersöka detta utgår uppsatsen från en kombination av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelfigurer i de fyra kommunerna och en innehållsanalys av flera vägledande plandokument. Undersökningen redogör att det finns en gemensam uppfattning bland de studerade kommunerna hur de kan nyttja sina lokala platsegenskaper för att skapa attraktiva livsmiljöer vid vattnet som kan resultera i en befolkningstillväxt. Att exploatera närmare vattnet ligger i linje med att uppfylla den identitet som kommunerna redogör att de vill uppnå för att bli konkurrenskraftiga mot andra kommuner. För att hantera den risk som områden nära vattnet besitter och således möjliggöra den önskade stadsutvecklingen måste kommunerna anpassa byggnationen efter en specifik vattennivå som kan inträffa enligt svenska myndigheter. Anpassningskapaciteten ökar enligt denna strategi, men det är även den strategin som aktivt ökar exponeringen av människor och investeringar i riskområden.

Studiens syfte är att undersöka hur svensklärare på högstadiet har tillägnat sig kunskap om hur de ska arbeta med elever som har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter och på vilka sätt de anpassar sin undervisning för dessa elever samt ta reda på hur lärarna tänker kring bedömning gällande elever med denna problematik. Jag genomför en kvalitativ studie och använder mig av intervju som metod, där sex stycken lärare intervjuas. Intervjuerna analyseras med hjälp av grundad teori. Resultatet visar att lärare anpassar sin undervisning, men metoder och omfattning skiljer sig åt. De anpassningar som alla intervjuade lärare gör är att eleverna får datorbaserade hjälpmedel, längre tid på sig och chans till att redovisa muntligt. Resultatet visar också att det främst är genom erfarenhet som lärare tillägnat sig kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och metodanpassning. Gällande bedömning av elevers arbeten visar det att lärare tänker och gör olika. Studiens slutsatser är att det är viktigt att lärare har kunskap om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter och att det från lärares håll finns ett stort behov av tydliga riktlinjer för kunskapsbedömning gällade dessa elever. För att eleverna ska få samma chans till anpassningar och för att deras arbeten ska bli bedömda på ett likvärdigt sätt föreligger ett behov av utbildning. Det bör därför ingå utbildningar om dessa frågor i lärarutbildningen i en betydligt större utsträckning än vad den har gjort, för elevernas bästa.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur lärare för förskoleklass och årskurs 1–3 arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Först undersöks lärarnas egna uppfattningar kring begreppet matematiksvårigheter för att sedan undersöka hur dessa lärare arbetar med att upptäcka elever med matematiksvårigheter och hur de anpassar sin dagliga undervisning för att tillgodose dessa elevers behov. Metoden för att samla in data till denna studie var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärarna uppfattar begreppet matematiksvårigheter på skilda sätt, även om de är ganska eniga i att matematiksvårigheterna oftast märks via samtal med eleven och med hjälp av bedömningsstöden. Studien visar att lärarna arbetar på olika sätt för att inkludera elever med matematiksvårigheter. De gör olika anpassningar, både i helklass och för enskilda elever och anpassningarna kan skilja sig åt beroende på vilken årskurs som eleverna går i.

Denna studie undersöker det möjliga sambandet mellan läsvanor och språklig förmåga hos gymnasieelever. Studien använde en metodkombination, där en enkätundersökning användes för att samla in data om 30 elevernas läsvanor, vilket sedan användes i urvalsprocessen för insamlingen av 10 elevtexter. Resultaten i studien tyder på att goda läsvanor har en positiv effekt på elevers språkliga förmåga i skrivna texter, och på att läsning utvecklar samtliga av de undersökta språkliga aspekterna, variation, språkriktighet och stilistisk anpassning, i samma grad. Sambandet mellan goda läsvanor och hög språklig förmåga är dock inte absolut då resultaten även visade att det fortfarande finns elever som visar låg språklig förmåga trots goda läsvanor, och elever som visar mycket hög språklig förmåga utan att vara frekventa läsare av skön- och facklitteratur. Detta tyder således på att andra faktorer än läsvanor påverkar och kan ha avgörande betydelse för gymnasieelevers språkliga förmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar samt verbala och icke verbala strategier lärarna säger att de gör och använder i undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden, samt vad lärare säger att de gör för att inkludera dessa elever. Studien är kvalitativ med intervju som metod. Sex lågstadielärare intervjuades för att ta reda på vilka anpassningar, verbala och icke verbala strategier samt inkluderingar de säger att de gör i sin undervisning för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Lärarnas svar sorterades i olika teman som var kopplade till studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter analyserades svaren i relation till tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten behaviorismen.    Resultatet visade att alla lärare säger att de arbetar inkluderande i sin undervisning och alla lärare säger att de är måna om att anpassa undervisningen efter alla elevers olika behov och förutsättningar. Vidare framgår det att de använder sig av olika metoder för att anpassa undervisningen. Några av de anpassningar som nämndes var uttänkt placering, användning av grupprum, pauser samt anpassning av uppgifter. När det kommer till de verbala strategierna framkom det att detta var något som alla lärare sade att de använde sig av i undervisningen. Verbal uppmuntran, goda relationer till både elever och föräldrar, verbal tillsägning, signalord samt lågaffektivt bemötande var de verbala strategier som lärarna berättade att de använde sig av i undervisningen. Bland de icke verbala strategierna var tecken och blickar en strategi som användes på olika sätt av lärarna. Att lägga en hand på elevens axel och ignorera oönskat beteende var även det icke verbala strategier som användes av lärarna.     Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att lärarna i studien anpassar och inkluderar undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Om än på olika sätt. Likaså använder lärarna olika verbala och icke verbala strategier för att påverka elevernas beteenden i undervisningen.