ABSTRAKT   Denna studies syfte är att undersöka hur lärare i Religionskunskap i årskurs 7–9 arbetar med olika arbetssätt och metoder. Hur lärarna gör för att öka förståelsen och kunskapen hos eleverna i undervisningen samt vilka olika svårigheter och utmaningar de upplever i undervisningen. Jag vill utforska hur de skapar tillgängliga undervisningsmetoder för alla elever och vilka tillvägagångssätt de använder. Samtliga lärare som intervjuats undervisar i religion på olika grundskolor, i olika kommuner i Mellansverige. Materialet som samlats in via kvalitativ intervjumetod synliggjorde olika arbetssätten som används och hur lärarna använder dem samt vilka utmaningar de upplever.   Resultatet visar att lärarna använder sig av ett visuellt arbetssätt med bildstöd när de arbetar med ämnesbegreppen i religionsundervisningen. Informanterna nämner vikten av att ha en god relation med eleverna för att lyckas i undervisningen. De beskriver att religion innehåller många nya begrepp som för många elever kan vara svåra att förstå med tillgängligt läromedel. Vidare uttrycks det att undervisningen kräver en hel del individuella anpassningar och överenskommelser med enskilda elever och att lärarna även försöker ha ett samlat arbetssätt för hela klassen. Något som nämns vara utmanande är tidsbristen för att anpassa, skapa och söka material, när det ordinarie läromedlet inte räcker till eller blir för svårhanterligt för eleverna.   Nyckelord: Arbetssätt, utmaningar, framgångsfaktorer, inkludering, anpassning.

Syftet med undersökningen är att studera fritidspersonalens syn på anpassningar i fritidshemmet utifrån neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och/eller speciella behov samt de anpassningar som sker inom skolan för att skapa en bild utav omfattningen av anpassningar inom fritidshemmets verksamhet. I denna kvalitativa undersökning har genomförandet skett via semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex respondenter som besitter olika erfarenhet och bakgrund inom skolan samt fritidshemmets verksamhet. Undersökningens teorigrund utgår från pragmatismen vilket innebär att lärandet innefattar en praktisk del i den undervisningen som bedrivs i skolan och fritidshemmets verksamhet.  Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur upplever fritidspersonalen i fritidshem att anpassningar fungerar i skola och fritidshem? och hur upplever fritidspersonal att elever med NPF diagnos eller speciella behov får anpassningar inom fritidshemmet? I resultatet framkommer det att fem av sex respondenter upplever samarbetet mellan fritidshem och specialpedagog som knapphändig då tillgången av specialpedagog eller annan personal med motsvarande utbildning är svårtillgänglig. Det synliggörs att respondenterna vill ha en bättre kontakt med specialpedagog samtidigt som de betonar att fritidshemmet är en inkluderande verksamhet som inte är i behov av specialpedagogiska insatser i samma utsträckning som skolans verksamhet.

Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen. I mitt arbete har jag med med hjälp av kvalitativ innehållsanalys gått igenom tidskriftens utgåvor mellan åren 1966- 68, och sedan med hjälp av litteratur som behandlar mina frågeställningar analyserat och kommit fram till resultat. Jag har bland annat funnit att tidskriften framställde invandringen och invandrarna som ett problem och att de hävdade att det var för deras eget bästa som en reglering av invandringen skulle införas. Under min undersökta period skedde stora samhällsförändringar med socialdemokraterna vid makten. Möjligtvis är det dessa revolutionerande samhällsförändringar som LO inte vill riskera att förlora på grund av allt för stor invandring.Nyckelord:

Bjervås, Maria (2016) Föräldrars perspektiv på val av skola till sitt barn med hörselnedsättning. Specialprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.För de som arbetar med barn med hörselnedsättning kan studien bidra till att få en förståelse för föräldrarna och deras barn. Den kan öka kunskapen om vikten av anpassningar och samarbete med föräldrar, hörselpedagoger och den relation pedagogen har till barnet för att främja kommunikationen och inlärningssituationen till det bästa.Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av hjälpmedel och stöd för sitt barn och för och nackdelar med den skola som föräldrarna valt till sitt barn med hörselnedsättning. Studien syftar också till att synliggöra faktorer som föräldrar tycker är viktiga när de överväger valet av skola. Studien belyser det sociala sammanhanget, inlärningssituationen och anpassningar i lärsituationen genom tre frågeställningar utifrån föräldrarnas perspektiv: Vilka erfarenheter har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn med hörselnedsättning? Vilka faktorer är viktiga för föräldrar vid valet av skola? Vilka erfarenheter har föräldrar till barn med hörselnedsättning av undervisning och omhändertagande i skola som har specialiserat sig på elever med hörselnedsättning respektive ordinarie undervisande skola? Barnet i dess olika miljöer belyses ur sociokulturella aspekter, vilka sociala sammanhang barnet har och hur dessa fungerar, kognitiva aspekter, hur elevens inlärningssituation ser ut, samt kommunikativa aspekter, hur undervisningen anpassas för att underlätta kommunikationen. I studien har en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer stått i centrum. Intervjuer har genomförts med föräldrar som har barn med hörselnedsättning och erfarenheter av den ordinarie undervisande skolan och/eller en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Resultatet bearbetades med inspiration från ett fenomenografiskt perspektiv, som stämmer överens med studiens syfte, att hitta för- och nackdelar med att vara integrerad i en ordinarie undervisande skola och för- och nackdelar med en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning, utifrån ett föräldraperspektiv. I studien framgår att de barn som är integrerade i en ordinarie undervisande skola är mer trötta än barn i skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. En orsak kan vara att de går i klasser med fler elever och har mindre anpassningar i miljön. En annan faktor kan vara att de blir jämförda med sina hörande kamrater. Tidigare undersökningar har pekat på att elever i ordinarie undervisande skola kan uppleva problem med att känna sig inkluderade. Det behöver inte betyda att barnet är bortvald eller inte inbjuden, utan att barnet själv väljer bort situationer och aktiviteter eftersom barnet vet att det kommer tycka att situationen kommer vara påfrestande på grund av hörselnedsättningen. I intervjuerna betonar många av föräldrarna vikten av en förståelse för den enskilde individen, och i det här fallet deras eget barn. Intervjupersonerna framhåller betydelsen av att skolan och lärarna visar intresse, engagemang och ger tid åt att försöka förstå elevens problematik och arbeta utifrån elevens förutsättningar och behov. Då barn är olika till sin natur efterfrågas lyhördhet för barnet. Några av barnen säger utan problem till när den inte förstår eller tekniska hörselhjälpmedel inte fungerar, medan andra sitter tyst och låtsas att förstå, trots att de inte alls hänger med. Coniavitis-Gellerstedt (2008) belyser detta i sin undersökning när hon menar att läraren har ett stort ansvar att vara lyhörd och att hitta en metod som kan passa eleven så att eleven inte kommer undan med att inte ha uppfattat eller inte förstått det som sagts. I majoriteten av intervjuerna framkommer vikten av att det görs anpassningar för att barnen ska kunna ta in kunskap på bästa sätt utan att behöva ha störande moment runtomkring sig. Studien pekar på att det är viktigt för föräldrarna med den teknik som finns och att den ska fungera. Det finns även en oro inför framtiden. Det är viktigt att samma förutsättningar ska finnas för att barn med hörselnedsättning ska ha lika goda möjligheter att lyckas med sin skolgång som normalhörande elever. Studien indikerar att det i den ordinarie undervisande skola måste finnas bra sociala sammanhang som främjar barnet med hörselnedsättning så att det inte bara blir utifrån de normalhörande barnens premisser. I alla skolor som tar emot barn med hörselnedsättning behöver de som arbetar med barn med hörselnedsättning testa hur det är att ha hörselnedsättning då förståelsen är viktig. Om skolan har en genuin förståelse och lyhördhet för barnet och hörselnedsättningen så kommer den att kontinuerligt eftersträva anpassningar för att främja lärande, kommunikation och sociala sammanhang. Skolpersonal behöver arbeta med att inhämta mer kunskap och arbeta utifrån medkänsla till barnet. För att vidare främja förståelse så behöver skolan ta vara på föräldrarna som resurser som kan ge kunskap om sitt barn med hörselnedsättning. Som specialpedagog är det en uppgift att förmedla vikten av förståelsen och förespråka barnets rätt till bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång. / Bjervås, Maria (2016) Parent perspectives on choice of school for their child with hearing impairment. The special program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.For those who work with children with hearing impairmentstudy can help to gain an understanding of parents and their children. It can increase awareness of the importance of adaptation and cooperation with parents, hearing educators and relationship educator has to the child to promote communication and learning situation to the best.The purpose of the study is to gain more knowledge about the experiences parents have the tools and support for their children and the pros and cons of the school that the parents have chosen for her child with hearing impairment The study also aims to highlight the factors that parents consider important when considering the choice of school.The study highlights the social context, learning situation, and adjustments in the learning situation through three questions based on the parents' perspective: What experiences have parents of adjustments in the different school contexts for their child with a hearing loss? What factors are important to parents in the choice of school? What experiences have parents of children with hearing impairment of education and care in school that specializes in students with hearing loss and regular teaching school?The child in its various environments illustrated from socio-cultural aspects, the social context, the child has and how they function, cognitive aspects, the student's learning situation looks, and communicative aspects, how the teaching adapted to facilitate communication.The study has a qualitative approach with six semi-structured interviews stood in the center. Interviews were conducted with parents who have children with hearing loss and experiences of the regular teaching school and / or school that specializes in children with hearing loss. The results were processed with inspiration from a phenomenographic perspective, which is consistent with the study's purpose, to find the pros and cons of being integrated into a regular teaching school and the pros and cons of a school that specializes in children with hearing loss, from a parental perspective .The study shows that children who are integrated into a regular school teaching is more tired than children in the school who specializes in children with hearing loss. One reason may be that they go to classes with more students and have minor adaptations to the environment. Another factor may be that they are compared with their hearing peers.Previous studies have indicated that students in regular teaching school may experience problems with feel included. It does not mean that the child is deselected or not invited, without the child chooses away situations and activities because the child knows it will find that the situation will be stressful because of the hearing loss. In the interviews, highlights many of the parents the importance of an understanding of the individual, and in this case their own children. Interviewees stressed the importance of the school and the teachers showing interest, commitment and giving of time trying to understand the student's problems and work on the student's abilities and needs.When children are different in nature, demand responsiveness to the child. Some of the kids said no problem when it does not understand or technical hearing aids do not work, while others sit quietly and pretend to understand, even though they are not keeping up. Coniavitis-Gellerstedt (2008) illustrates this in her study when she says that the teacher has a great responsibility to be sensitive and to find a method that can suit the student so that the student will not get away with not having understood or not understood what has been said. The majority of the interviews reveal the importance of the adjustments made for the children to take in knowledge in the best way without having to have distractions around him. The study suggests that it is important for the parents of the technology available and make it work. There is also a concern for the future. It is important that the same conditions should be provided to children with hearing loss should have equal opportunities to succeed in their schooling as normal-hearing students.The study indicates that in the ordinary school teaching must be good social contexts that promote child with hearing loss so that it will not only be based on the normal hearing children's terms. In all schools that receive children with hearing loss need those working with children with hearing impairment test how it is to have hearing loss when understanding is important. If the school has a genuine understanding and sensitivity to the child and hearing impairment it will continuously strive for adaptations for learning, communication, and social contexts. School staff need to work with to gain more knowledge and work from compassion to the child. To further promote the understanding you need school to be on the parents as resources that can provide knowledge about their child with hearing loss. As a special education teacher, it is a task to convey the importance of understanding and advocating children's right to good conditions to succeed in school.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD. Vi gör en kvalitativ undersökning med intervju som metod där vi utgår ifrån en standardiserad intervjuguide. Huvudresultatet i undersökningen är att ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebär ett program där möjligheten finns att individanpassa skolgången i så stor utsträckning att eleverna upplever sin skolgång som meningsfull.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera föreställningar och förväntningar som det finns kring män i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de män som jobbar på en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat närmare på. Som metod för att utföra detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vår studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av både sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men även tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig åt beroende på pedagogens kön. Slutsatsen vi kunnat dra av vår studie är att det överlag finns det en positiv inställning till män i förskolan. Trots den positiva inställningen upplevde männen i studien ett behov av att anpassa sig till verksamheten och motbevisa negativa föreställningar. Männen upplever att de har något att bevisa som förskollärare, det räcker inte att ”bara” tycka om barn som förklaring till sitt yrkesval.

Detta examensarbete handlar om hur förskollärare arbetar utifrån barns särskilda behov av stöd. Frågeställningarna till syftet är:•Vad innebär "särskilda behov"?•På vilket sätt anpassas verksamheten till särskilda behov?För att ta reda på svaren till frågeställningarna och syftet så genomfördes tre intervjuer med tre förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade så svaren från förskolelärarna blev väldigt varierande och det blev fokus på olika områden under varje intervju. Något som intervjuerna hade gemensamt var att de någon gång under intervjun kom att handla om kommunikation.Examensarbetets teoretiska perspektiv utgår ifrån Korczaks teori om barns rätt och Gustafssons syn på barn, samt på vilken roll de vuxna har i barnets liv. Resultaten av analysen påvisade att det finns många olika särskilda behov och de är oftast väldigt miljö och norm beroende. Ett barn som inte är på samma nivå som de andra i ett område eller på något annat sätt skiljer sig från resten av barnen i barngruppen ses som speciellt. När det handlar om hur verksamheten anpassas så görs detta så gott det är möjligt utifrån de särskilda behov individen har och vilken form av stöd som passar individen bäst.

No description available.

Att amputera ett ben är en svår förlust för patienten. Syftet var att undersöka hur det är att leva med och anpassa sig till en benamputation. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden i litteraturstudien. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av den fysiska funktionsförmågan vilket bidrog till att många slutade arbeta. Utseendeförändringen medförde isolering och att många av de tidigare fritidsaktiviteterna lades ned. Deras självförtroende var sämre. Positiva och negativa copingstrategier användes vid anpassningen till amputationen. De faktorer som påverkade anpassningen var av både fysisk, social och psykisk karaktär. Slutsatsen är att benamputerades tillstånd kan vara mycket känsligt både på kort och lång sikt samt att de ampputerades livskvalité och hälsouppfattning kan vara försämrad. Detta skulle sjuksköterskan kanske behöva ha i åtanke vid mötet med denna patientgrupp för att kunna ge en god individanpassad omvårdnad. / An amputation of a leg is a heavy loss to the patient. The aim was to investigate how it was to live and adjust to a leg amputation. This literature review is based on eleven scientific articles. The findings show that the patients experienced a loss of their physical functionality which made them stop working. The change of their appearance contributed to isolation and they withdrew from many of their former activities in spare time. Their self-confidence became worse. Positive and negative coping strategies were used to adjust to the amputation. The factors with an impact on the adjustment were both of physical, social and psychological character. The conclusion is that the condition of those with a leg amputation can be very delicate both in the short and in the long term and their quality of life and their experience of health can be detoriated. This is something a nurse perhaps ought to have in mind when meeting this group of patients so she can be able to provide a good individually based nursing care.

Över 3 000 svenska studenter åker på utbytesstudier till en mer eller mindre främmande kultur varje år, av individuella anledningar och med individuella förväntningar. De flesta antas tänka mer på kulturen de åker till innan snarare än efter utbytet, men upplevelser av omvänd kulturchock har rapporterats av flera forskare på området, dock framför allt på amerikanska studenter som varit på utbyte under längre tid. Omvänd kulturchock är en andra våg av kulturchock som kan uppstå när en person återvänder till sin hemkultur efter en tid utomlands, vilket kan leda till en fas av depression. Denna studie ämnade att utforska detta på svenska studenter som hade varit på utbyte under en termin, genom att utföra semistrukturerade intervjuer med 13 studenter. Studien påbörjades av en tanke av att dessa utbytesstudenter lever i ett slags internationellt community, det vill säga att de i princip endast umgås exklusivt med andra utbytesstudenter, vilket gör att utbytesstudenterna har mindre kontakt med utbyteskulturen och därmed inte upplevde omvänd kulturchock. Detta visade sig till synes vara sant, då det bidrog till den generella bristen av anpassning som de intervjuade studenterna verkar ha gjort. Detta gjorde att de inte behövde återanpassa sig vid hemvändning och därmed inte alls eller till väldigt låg grad hade upplevelser av omvänd kulturchock. Vidare verkar den korta tiden på utbytet och bristen på stressmoment under utbytet påverkat den låga graden av anpassning.