Sammanfattning Studien är uppdelad i två delar. Den första delen är en innehållsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historieläroböcker för grundskolans senare år, samt läroböckernas anpassning till kunskapsmålen gällande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet läroböcker har gjorts för att täcka det som används i stor utsträckning i undervisningen i grundskolans senare år. Resultatet i innehållsanalysen visar att det är varierande mängd och utformning av innehåll gällande de nationella minoritetsgrupperna i historieläroböckerna. Resultatet visar även att ingen av läroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmålen i Lgr11 gällande de nationella minoritetsgrupperna, då ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna på ett tillräckligt vis. Utifrån resultatet av innehållsanalysen har intervjufrågor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika läromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra påverkande faktorer i författandeprocessen. Intervjuerna syftar även till att synliggöra författarnas egna resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna. Resultatet i författarintervjuerna synliggör en mängd faktorer som påverkat författarprocessen i varierande utsträckning. Jag kan till exempel nämna marknadsmässigaramar, sidbegränsningar, historieläromedelstradition samt förlagens olika påverkan som några av de centrala faktorer som läromedelsförfattarna omnämner. Författarnas resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna är intressant i relation till de faktorer som påverkat dem vid författandeprocessen. Resonemangen ser olika ut från författare till författare men författarna har, i de flesta fallen, arbetat på ett eller annat sätt med material om de nationella minoritetsgrupperna för att anpassa läroboken till läroplanens kunskapsmål.